Direktlänk till inlägg 16 juni 2017

Ny webbomröstning: Vad ska man göra vid felaktigt uttal?

Idag fick Magdalena Ribbing, som svarar på etikettsfrågor i Dagens Nyheter, följande fråga:


”Om jag hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, skall jag korrigera honom eller skall jag låta honom gå igenom livet och säga fel?”


Denna fråga, något omformulerad, lämpar sig för en webbomröstning – se högerspalten. Frågeställningen kan också kommenteras i anslutning till detta inlägg. Det finns dessutom plats för fler svarsalternativ.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Brita Norberg

16 juni 2017 14:42

Först och främst förvissa sig om att det inte finns ett dubbelt, av Sv. Akademin godtaget uttal.Gör det inte det,bör man väl försiktigtvis kunna påpeka ("jaså, säger du si,vi säger alltid så, vilket också förordas i Saol"; det bör väl inte kunna tas illa upp, förutsatt framfört på rätt sätt!

 
Ingen bild

Ingvar Nilsson

16 juni 2017 15:39


En radio, två radior. En avokado, två avokados.
Ett fotografi. En litografi.
Ortnamn, men ortstidning. Snurrigt!

 
Ingen bild

Jonas

16 juni 2017 15:47

Den franska köttbiten Entrecôte som Magdalena tog upp som exempel har ju funnits så länge i Sverige att jag gott tycker att ett försvenskat uttal är helt ok. Vi uttalar massa annat med utländskt ursprung på ett försvenskat sätt. Englands huvudstad London uttalas på svenska Låndån och inte som man gör i England. Likaså uttalas Paris på ett svenskt sätt med ett hörbart "s" och inte som i Frankrike "Pari". Däremot fastnar ibland en del utländska uttal som exempelvis FBI och CIA med sina engelska uttal. Vissa ord som funnits i svenskan länge och uttalats på svenska kan plötsligt byta uttal och börjar uttalas på engelska. Jag tänker på ordet "versus" som många börjar tro är ett amerikanskt ord och därför uttalar det på amerikanska - "vörsus".

 
Ingen bild

Benkt Lundgren

16 juni 2017 17:58

Jag prenumererar inte på DN - vad svarade Magdalena Ribbing??

 
Ingen bild

Arne.rubensson@gmail.com

17 juni 2017 12:52

Lasagne (italienska )brukar folk uttala som ett slags franskt ord (lasang ) Ska vara :lasanje

 
Ingen bild

inga johansson

17 juni 2017 16:30

Likaså uttalas Paris på ett svenskt sätt med ett hörbart "s" och inte som i Frankrike "Pari".
https://www.youtube.com/watch?v=-awpwBN9tkc

 
Ingen bild

Också DN-prenumerant

17 juni 2017 17:02

Benkt,

jag hittar inte just denna artikel av Ribbing på DN:s nätsida, men i princip förordar hon alternativet: Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”

 
Ingen bild

Kjell R

17 juni 2017 17:08

Jag anser absolut att man på ett så trevligt sätt som möjligt ska tala om hur ngt uttalas. Upplevde själv för en tid sedan en gravt hörselskadad vän, som dock talar. Han uttalade sin bils namn efter bokstaven R e n a u l t - logiskt eftersom han mest läser. Ingen hade sagt till honom att det uttalas renåå och han var tacksam för påpekandet.

 
Ingen bild

Per-Olof R

17 juni 2017 17:52

Klart man ska, annars fortsätter felet.

 
Ingen bild

Michaël Stenberg

19 juni 2017 01:49

Roligt att Språkförvaret tar upp uttal. Men frågan som ställdes i den senaste omröstningen lämpar sig inte att rösta om på sätt som föreslogs. Vad som är ”fel” och ”rätt” uttal är inte lika enkelt att avgöra som huruvida någon kör mot rött ljus eller ej. Frågan har många fler dimensioner. Men lite förhastat röstade jag: markerade det översta alternativet. Några kommentarer är nödvändiga.
Först vill jag referera en brittisk fonetikprofessor: ”Om du samtalar med någon som använder ett annat uttal av ett visst ord än du själv gör, så bör du antingen anpassa ditt eget uttal till samtalspartnerns eller ta upp frågan explicit. Framhärdar du i att använda ett annat uttal än partnerns, så löper du risken att det uppfattas som en förtäckt tillrättavisning, vilket kan försämra relationen er emellan”.
Nu kan ju uttalsvarianter avvika från normer på flera olika sätt. Olle Källs kommentar om lasagne visar på ett i Sverige vanligt fenomen: utländska lånord och namn uttalas på ”fel” språk. Italienska lasagne på franska, nederländska Heineken, Eindhoven, Schiphol, Scheveningen på tyska, liksom norska (Edvard) Grieg och (Therese) Johaug och danska (Carl) Nielsen. Portugisiska uttalas som vore det spanska: t.ex namnet José, där inget av de fyra ingående ljuden uttalas lika på de båda språken. Många vid Sveriges Radio drar till med någon sorts engelskt uttal av allt de inte känner till: Charles (de Gaulle), Angela (Merkel), ja till och med det danska partiet Liberal Alliance (!) för att inte tala om (H.C.) Andersen. Franskkunskaperna är numera skrala hos de flesta i etermedierna. Det tog ett par år innan uttalet av François Hollande blev någorlunda acceptabelt, och nu har turen kommit till Macron, som cirka hälften av gångerna låter tokigt. Det engelska uttalet, som många svenskar tycker de är så bra på, är heller inte mycket att hurra för. Lyssna på uttalet av Virginia, Australian (Open) och Obama. Några har nu äntligen uppfattat att varken han själv eller någon annan amerikan jag hört intervjuas eller kommentera säger oBÄÄma. Vokalen i andra stavelsen ska vara som i eng. father.
Men för att bli nyhetspresentatör vid SR krävs numera ingenting i fråga om uttal. Aspiranterna får genomgå ett s.k röstprov: att de kan läsa upp en text utan att staka sig, och att rösten, alltså stämbandsfunktionen är bra. Någon utbildning eller fortbildning i uttal (vilket naturligtvis är tidskrävande) kostar SR inte på dem – de är ju en förbrukningsvara som snart ska lasas ut och ersättas.
Jag skulle kunna skriva många sidor om uttalsfrågor – vilket jag också gjort, eftersom jag är proffs i ämnet – men vill här avsluta med att citera Magdalena Ribbing:
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016-02-17 21:20 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/mat-dryck/etikett/ohovligt-att-inte-ha-koll-pa-namn/

Mat & Dryck
Ohövligt att inte ha koll på namn
Publicerad 2008-12-07
Hur är man ohövlig? Det finns ganska många sätt. En omedveten ohövlighet är inte äkta, exempelvis att råka knuffa till någon.
Men den som då inte säger "ursäkta" är medvetet ohövlig, nämligen i meningen att strunta i hur ens beteende drabbar andra. Det blir då äkta drullighet.
En annan vanlig ohövlighet är att uttala andras namn fel eller ge dem fel namn. Den ohövligheten är särskilt obehaglig eftersom den medvetet eller omedvetet minskar den feluttalades värde. En del tänker sig att mitt förnamn är Margareta och skriver det eller säger det till mig, eller rent av förkortar det till Maggan. Jag heter inte Margareta. Jag kallas inte Maggan. Det är inte mig dessa personer talar om eller till även om de tror det. Egentligen borde jag inte bry mig om dem, eftersom jag inte ens intresserar dem så mycket att de vet vad jag heter.
Än tristare är den ohövlighet som många kända personer visar genom att uttala andra offentliga personers namn fel. Om det är omedvetet är det ett tecken på beklämmande brist på uppmärksamhet för andras uttal av sina namn. Är det medvetet kan orsaken vara att med det felaktiga uttalet försöka göra de andra så obetydliga att uttalet av deras namn är ointressant.
Att ett namn är ovanligt eller osvenskt är ingen ursäkt att uttala det fel. Ett egennamn har det uttal dess bärare ger det. Är man osäker frågar man namnets innehavare - och rättar sig därefter. Allt annat är faktiskt förolämpande.
Exempel på kända och ofta feluttalade namn: Wachtmeister, som ska uttalas som "Vaktmejster", med hårt k och betoning som "skruvmejsel", alltså inte som på tyska "Vachtmajster", Guillou som uttalas "Gijo" - inte som "Gill-jo", Beck-Friis, som uttalas med jämn betoning, inte med tryck på Friis.
Aktuellt praktexempel på feluttal är namnet Ohly, som ska uttalas "Åly", med betoning på första bokstaven. Ofta hörs Mona Sahlin säga detta namn. Hon insisterar på att säga "Oly" om och till sin partiledarkollega Lars Ohly, med tydligt "O" i stället för det korrekta "Å". Rimligen måste Mona Sahlin ha hört Lars Ohly själv uttala sitt namn under alla år i och utanför riksdagen, men inte brytt sig om det eller bestämt sig för att säga fel.
Och vadå? Huvudsaken är väl att man vet vem som avses? Nej. Att ge någon fel namn eller fel uttalat namn är att i någon mån ta bort den människans identitet. Varje individ förtjänar den uppmärksamhet som ligger i att kalla honom eller henne för rätt namn, rätt uttalat.
Magdalena Ribbing
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 30 sept 08:00

Europarådets expertkommitté har nyligen i en rapport förklarat:   ”Dessutom har det älvdalska samhällets och dess talares ansträngningar resulterat i flera finansieringsansökningar till myndigheter och som en konsekvens hjälpt älvdalskan at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 15:00

(Texten är hämtad från webbplatsen Kahlo)   2021 åker komikern David Sundin ut på Sverigeturné med sin första stora egna standup-föreställning – Nya svenska ord. David är en av Sveriges just nu mest älskade tv-personligheter och med Nya sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 29 sept 11:49

Programmet ”Språket” sände igår ett inslag om medicinsk svenska. Från presentationen:   ”På sjukhus trängs språken – medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 12:00

(Texten är hämtad från Språknytt nr 3/2020)   Den nye språkloven, hovedtemaet på Språkdagen 2020, er nå til behandling i Stortinget. Her er hovedpunktene.   Hovedmålet for språkpolitikken er å sikre at norsk språk brukes og fungerer godt på a...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 28 sept 08:00

  (Denna nätdag är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se