Malmstens möbelbyggnadsutbildning har nu blivit mindre anglofil. Passerar skolan på väg till och från jobbet och såg nyligen, till min glädje, att man tagit bort det löjliga tillägget "Furniture studies" i namnet och nu står det istället "Linköpings universitet Malmstens.

Således en trevlig "uppföljare" till att Vällingby åter har ett centrum.

Per-Owe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Citatet är hämtat från Dagens Nyheter den 17 december)

”Presidentadministrationen i USA förbjuder tjänstemän på folkhälsovårdsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) att använda sju ord eller fraser i officiella dokument som har med kommande års budget att göra, enligt uppgifter till Washington Post.

Orden ”utsatt”, ”berättigande” (entitlement), ”mångfald”, ”transperson”, ”foster”, ”evidensbaserade” och ”vetenskapsbaserade” är förbjudna att användas i dokument som rör 2019 års statsbudget som ska presenteras i februari, enligt en källa till tidningen. Det beskedet fick förvånade tjänstemännen under ett 90 minuter möte på CDC:s huvudkontor i Atlanta i torsdags.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I sin berättelse den sistlidna 20 december i samband med Svenska Akademiens högtidliga sammankomst tog Sara Danius, Akademiens ständiga sekreterare, också upp en del kuriosa:

”En nytt band av Svenska Akademiens Ordbok kom ut i våras, närmare bestämt band nummer 37. Alla SAOB-nördar och vanliga dödliga gladde sig. Lite statistik kommer här. Den i särklass längsta artikeln i SAOB:s 37:e band är 'vatten', som omfattar runt 40 boksidor. Som god tvåa – ordet kämpade hårt men fick till sist nöja sig med silvermedaljen – kom 'vit' med 19 sidor. Man kan också roa sig med ett annat långt ord, 'vin'. — Ett av de längsta orden i hela verket är 'rullföringsområdesbefälhavarebefattning'. I band 37 är det längsta ordet 'volymutvidgningskoefficient'."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gårdagens Dagens Nyheter Namn och Nytt skriver Clas Cassel:

”På Apotekets hemsida får vi veta att gift numera säljs i bekväma konsumentförpackningar klart att blandas i mat eller annat som kan passa. Tanken svindlar inför möjliga användningsområden…”

Han fortsätter:

”Eller är det möjligen ett uttryck för den svengelska som numera breder ut sig alltmer ohämmat. Det är inte tufft och häftigt att skriva presentförpackning eller ens det vedertagna presentpack. Faller man in i svengelskan kan det dock gå här tokigt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nyheten publicerades redan den 23 september, men den blir inte sämre av att Språkförsvaret missade den då:

” Det kommer kanske som ett glädjande besked för många Vällingbybor. Efter att city...förlåt: centrumägaren beslutade sig för att döpa om Vällingby centrum till Vällingby city år 2008 lät inte kritiken vänta på sig.

Men nu under lördagen kommer nyheten: från och med idag kallas det kort och gott för Vällingby centrum.

– Vi ser att Vällingby city aldrig riktigt landat, de flesta säger ju centrum och det är också det vi är – ett centrum. Nu väljer vi att ta tillbaka Vällingby centrum och vara det stolta 50-talscentrum vi är, säger Camilla Lager, marknadsansvarig på nuvarande centrumägaren Newsec.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För snart tre veckor sedan belönades Juha Hurme med Finlandiapriset för årets bästa roman. Hufvudstadsbladet berättar:

”Den gänglige maratonlöparen Hurme stegade upp i talarstolen och levererade ett tvåspråkigt tacktal – en salva vars slutkläm skulle få vingar.

"Opetelkaa ruotsia, juntit!", lär er svenska, töntar, dundrade Hurme, med emfas på varje stavelse.

– Jag ville uppriktigt berätta hur enormt mycket rikare mitt skrivande, min ordteknik och min världsbild blivit tack vare tvåspråkigheten. Edith Södergran, Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Runar Schildt – de har öppnat upp språkliga vyer utan vilka jag aldrig skulle ha kunnat bli en Finlandiavinnare. Jag ville också påminna om att det finska skriftspråkets fäder Mikael Agricola och Aleksis Kivi inte hade kunnat göra sina viktiga insatser för finskan om de inte båda hade haft fullständiga kunskaper i svenska, berättar Hurme.

– Så tänkte jag att det blir världens bästa avslutande skämt att säga att de som inte begrep vad jag sade gör klokt i att lära sig svenska. Jag visste ju att jag talade till en utvald publik: författarkolleger och förlagsmänniskor som genast förstod hur jag menade. Det var en vits som kom direkt ur hjärtat, fortsätter han. ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sprkförsvaret)

I en artikel ”Frågan som splittrar språkforskare: Vad är ett ord?” i Svenska Dagbladet den 16/12 berättar Mikael Parkvall om att lingvister återigen har börjat diskutera vad ett ord egentligen är. Frågeställningen kan naturligtvis uppfattas som en typisk akademisk diskussion, en strid om påvens skägg. Men inget hindrar oss vanliga dödliga eller amatörlingvister att bidra med våra synpunkter. Därför anordnas en ny webbomröstning på temat ”Vad är ett ord?” i högerspalten.

Om läsare av dessa rader kan leverera ytterligare någon definition av begreppet ord, så lägger vi ut den som alternativ i högerspalten.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan löd: Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?

Det visade sig att de flesta av de röstande var beredda att ingripa på det ena eller andra sättet:

Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal: 30.2 %
Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?: 21.6 %
Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”: 10.6 %
Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet: 4.5 %

Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet: 2, 5 %
Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet: 2 %

Sammanlagt var alltså 71,4 procent av de röstande  beredda att ingripa på något sätt.

Resterande ansåg sig inte vilja eller kunna ingripa:

Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med: 12, 6 %

Vem är jag att korrigera andras uttal?: 7, 5 procent
Alla uttal är lika korrekta: 2 procent

En mellanposition intog de 6,5 procent, som instämde med följande påstående: Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån.

Totalt röstade 199 personer. Omröstningen startade den 16 juni 2017 och avslutades den 19 december.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)