Vi gjorde nyligen ett besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska-amerikanska ("svengelska") reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamtexter på engelska eller amerikanska. Det var än Sale hit och än Sale dit. Trodde nästan jag hade hamnat i London eller i New York.

Till slut blev jag så trött på all engelsk-amerikansk reklam i staden att jag var tvungen att gå tillbaka till hotellet för att vila ut från allt detta. Det blev tröttsam! Mitt shopppingintresse försvann helt. Och inga fler inköp blev det! Vill företagen och affärerna verkligen skryta med hur duktiga de är på det engelska-amerikanska språket?  Varför inte någon gång istället använda ett av de större EU-språken i reklamen? Sverige är ju ett EU-land. Omväxling förnöjer!

Däremot tycker jag att det är märkligt att riktigt viktig information i Sveriges städer och i affärer bara anges på svenska. Detta gäller även köpvillkor. Man kan ställa sig frågan: Är sådana texter kanske för svåra att översätta till engelska?

Skriver man reklamtexter på engelska-amerikanska då måste de alltid vara helt korrekta. Under vårt besök i Stockholm upptäckte vi högst upp på en byggnad på Stureplan en fint upplyst och rörlig reklamremsa.  Där har bland annat ett klädföretag en reklamplats. Reklamtexten är givetvis på engelska-amerikanska enligt följande: "Visit our store in Kungsgatan 28".  Men det bör väl ändå heta, "Visit our store at 28 Kungsgatan"? (jfr: at 10 Downing Street). Eller är "svengelskan" i detta fall avsiktlig? 

Avslutningsvis: I Malmö har vi till exempel fått vänja oss vid nya "svengelska" stadsdelen Malmö Live. Ack ja, Ack ja! För amerikaner kan Malmö Live bli riktigt roligt. Det har nämligen bibetydelsen "Strip-teaseshow" ("Live show") på amerikansk engelska.  (OBS!) Ser fram emot trevligare svenska (reklam-) texter i Sverige i framtiden.

C-G Pernbring, 

 Helsingborg                                                                                         

Insändaren publicerades i Skånska Dagbladet den 17/12. En kortare version publicerades i Expressen/Kvällsposten i den 8/12 och en annan version i Helsingborgs Dagblad den 29/12 .

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)