Mitt i det som för oss alla uppfattas som symbolen för gammal svensk kultur, SKANSEN, står nu helt obegripligt ”Baltic Sea Science Center”. Man frågar sig om det är en NATO-installation i enlighet med det s k värdlandsavtalet! Tyvärr är det ju inget unikt att svenska institutioner och platser ges engelska namn. I Malmö kallas ett nytt evenemangshus för ”LIVE”. Och stockholmsförorten Flemingsberg döps om till Stockholm South Business District … Exemplen skulle kunna mångfaldigas, alla fula hudutslag av samma grasserande engelska sjuka som ersatt REA med SALE, vilket för övrigt på franska betyder smutsig/snuskig.

Jag vill gärna citera redaktör Yvonne Nenander som i senaste numret av Bygd och Natur skriver att ”det är dags att hembygdsrörelsen, Sveriges största miljörörelse, tydliggör sin syn på de sociala och kulturella värdena i landskapet”. Tyvärr tycks den insikten inte delas av hela redaktionen. På omslaget till samma nummer visas två barn som båda bär en keps med påskriften ”NY”, alltså New York, en symbol för det mäktiga landet på andra sidan Atlanten. Det finns många mössor och många barn har blivit fotograferade i sådana som det stått ”Rögle”, ”Åmål” eller ”Nora” på. Varför detta märkliga val?

Det handlar förstås om en språkfråga och många av oss har gått med i SPRÅKFÖRSVARET för att motarbeta den överallt inträngande engelskan. Ett utökat användande av engelska lånord tenderar att fördjupa de sociala klyftorna. Hur många vet t ex vad journalisternas nya modeord ”dedikera” betyder? Vad innebär det för hembygdsrörelsen om svenskarna vänjer sig vid att ständigt jämföra sig och sin hembygd med olika amerikanska platser? Och vad blir resultatet för vår kultur om det på område efter område sker en smygande anpassning till amerikanska eller andra internationella förhållanden?

 Det är verkligen som Nenander skriver: ”Hembygdsrörelsen behöver bli en starkare röst i samhällsdebatten”!

 Bo Alvberger,

Ängelholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...

(Denna text har publicerats tidigare, men kan fungera som en påminnelse till de svenska kandidaterna i det kommande valet till EU-parlamentet. Vilket språk tänker de tala i EU-parlamentet, svenska eller engelska? Man måste komma ihåg att intresserade...

Kunskapen om att det unika älvdalska språket finns och inte erkänns av den svenska staten sprider sig med raketfart över världen.   Nyligen inbjöds föreningen Ulum Dalska, som kämpar för detta avancerade och vackra språkets överlevnad av universi...

Växjö kommun har smyckat omgivningarna runt Växjösjön mitt i staden med fina konstverk, vilket är lovvärt. Om konstverket ”Pissed Elin” står följande att läsa på en sten bredvid:   ”Pissed Elin är konstnären Sara Möllers tolknin...

Söndagens svenskspråkiga sång   Anna-Lena Löfgren - Pröva dina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sagan om humlan   Det är tidigt på morgonen. Solen har ställt sitt tält i en skogsbacke, och du går dit. Ser du våren, s...