Direktlänk till inlägg 24 oktober 2019
Mitt i det som för oss alla uppfattas som symbolen för gammal svensk kultur, SKANSEN, står nu helt obegripligt ”Baltic Sea Science Center”. Man frågar sig om det är en NATO-installation i enlighet med det s k värdlandsavtalet! Tyvärr är det ju inget unikt att svenska institutioner och platser ges engelska namn. I Malmö kallas ett nytt evenemangshus för ”LIVE”. Och stockholmsförorten Flemingsberg döps om till Stockholm South Business District … Exemplen skulle kunna mångfaldigas, alla fula hudutslag av samma grasserande engelska sjuka som ersatt REA med SALE, vilket för övrigt på franska betyder smutsig/snuskig.
Jag vill gärna citera redaktör Yvonne Nenander som i senaste numret av Bygd och Natur skriver att ”det är dags att hembygdsrörelsen, Sveriges största miljörörelse, tydliggör sin syn på de sociala och kulturella värdena i landskapet”. Tyvärr tycks den insikten inte delas av hela redaktionen. På omslaget till samma nummer visas två barn som båda bär en keps med påskriften ”NY”, alltså New York, en symbol för det mäktiga landet på andra sidan Atlanten. Det finns många mössor och många barn har blivit fotograferade i sådana som det stått ”Rögle”, ”Åmål” eller ”Nora” på. Varför detta märkliga val?
Det handlar förstås om en språkfråga och många av oss har gått med i SPRÅKFÖRSVARET för att motarbeta den överallt inträngande engelskan. Ett utökat användande av engelska lånord tenderar att fördjupa de sociala klyftorna. Hur många vet t ex vad journalisternas nya modeord ”dedikera” betyder? Vad innebär det för hembygdsrörelsen om svenskarna vänjer sig vid att ständigt jämföra sig och sin hembygd med olika amerikanska platser? Och vad blir resultatet för vår kultur om det på område efter område sker en smygande anpassning till amerikanska eller andra internationella förhållanden?
Det är verkligen som Nenander skriver: ”Hembygdsrörelsen behöver bli en starkare röst i samhällsdebatten”!
Bo Alvberger,
Ängelholm
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Tack för den aktuella artikeln, även om jag inte förstår varför det behövs global forskning för att påvisa något så uppenbart. Det är bara att titta i en något sånär välansedd vetenskaplig journal för att förstå problemet, och jag bifogar referenser ...
Hets mot språkpoliser pågår. Dessa har alltid varit mina vänner. Redigerare, korrekturläsare! Liksom för övrigt alla poliser (utom möjligen Säkerhetspolisen). Jag kallar dem ibland äkthetskontroller, de där språkpoliserna: ”Så där kan du inte s...
Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022. ”Utbildning En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt unive...
Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28 Söndagens svenskspråkiga sång Björn Afzelius – Ikaros Söndagens svenskspråkiga dikt I trädgården Barnet i trädgården är ett underligt ting: ett litet litet djur...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"