Rektor Linnea Lindquist skrev på sin blogg den 21 november:

”IES (Internationella Engelska Skolan – vår anm.) har kommit på en smart affärsidé, nämligen att undervisa på engelska. Det gör att de lockar till sig studiemotiverade elever och familjer och de fråntas skollagens behörighetskrav för lärarna. Det innebär att de inte behöver ha lärare med svensk lärarlegitimation.

IES har bara 37,2% lärare med svensk lärarlegitimation. Resten av lärarna är från andra länder och därmed obehöriga. De blir inte behöriga bara för att detta undantag finns i skollagen. Om dina barn går på IES undervisas de alltså till största delen av obehöriga lärare.

Det här är en av de saker som upprör mig allra mest med skolmarknaden, att vi tillåter att 28 000 elever i Sverige undervisas av obehöriga lärare och på ett annat språk. IES bidrar i hög utsträckning till att en språklig underklass växer fram. Elever som studerar på IES kommer inte behärska svenska på en hög akademisk nivå. Det får konsekvenser sedan när de går till gymnasiet och sedan till högre studier.

Hur är det möjligt att det kan vara tillåtet? Jag fattar det inte.  Varför har vi övergivit svenska språket? ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Triad - Tänd ett ljus 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Det eviga

Väl formar den starke med svärdet sin värld, 

Väl flyga som örnar hans rykten; 

Men någon gång brytes det vandrande svärd 

Och örnarna fällas i flykten. 

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort, 

Det dör som en stormvind i öknen bort.

Men sanningen lever. Bland bilor och svärd 

Lugn står hon med strålande pannan. 

Hon leder igenom den nattliga värld 

Och pekar alltjämt till en annan. 

Det sanna är evigt: Kring himmel och jord 

Genljuda från släkte till släkte dess ord.

Det rätta är evigt: Ej rotas där ut 

Från jorden dess trampade lilja. 

Erövrar det onda all världen till slut, 

Så kan du det rätta dock vilja. 

Förföljs det utom dig med list och våld, 

Sin fristad det har i ditt bröst fördold.

Och viljan, som stängdes i lågande bröst, 

Tar mandom, lik Gud, och blir handling. 

Det rätta får armar, det sanna får röst, 

Och folken stå upp till förvandling. 

De offer du bragte, de faror du lopp, 

De stiga som stjärnor ur Lethe opp.

Och dikten är icke som blommornas doft, 

Som färgade bågen i skyar. 

Det sköna, du bildar, är mera än stoft, 

Och åldern dess anlet förnyar. 

Det sköna är evigt: Med fiken håg 

Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.

Så fatta all sanning, så våga all rätt, 

Och bilda det sköna med glädje! 

De tre dö ej ut bland människors ätt, 

Och till dem från tiden vi vädje. 

Vad tiden dig gav må du ge igen, 

Blott det eviga bor i ditt hjärta än.

Esaias Tegnér 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)