Den här bildserien - se vidare Sprachfalle Scheinanglizismus i artikeln - förtecknar en rad falska anglicismer, eller skenanglicismer, i Tyskland. En falsk anglicism är ett ord som låter engelskt, men som ingen engelsman eller amerikan förstår. Det mest kända exemplet är handy, som på tyska betyder mobiltelefon, men som ingen med engelska som modersmål förstår. På engelska betyder handy 1) händig, skicklig, flink, praktisk; 2) till hands; 3) lätthanterlig, eller;  4) nära, här alldeles intill.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Texten är hämtad från Proposisjon til Stortinget (forslag til lovvedtak), som antagits vid den andra behandlingen:

”Makttilhøva mellom språk er ikkje like. Småspråk er utsette i møte med større språk. Sjølv om norsk er eit vitalt og relativt stort språk i verdssamanheng, er det på nokre område utsett for press frå verdsspråket engelsk. Dersom eit stort verdsspråk som engelsk tek fullstendig over nokre bruksområde frå eit lite, nasjonalt språk, vil det innebere mindre fleirspråklegheit og eit kulturelt tap. Sjølv om skriftspråka bokmål og nynorsk heilt sidan jamstillingsvedtaket i 1885 har vore formelt jamstilte, er mindretalsspråket nynorsk stadig utsett for press frå bokmål.

Samiske språk og dei nasjonale minoritetsspråka er i storsamfunnet utsette for press frå norsk, og det same gjeld norsk teiknspråk. Ein av kjerneverdiane i eit liberalt samfunn som det norske er at fleirtalet tek omsyn til mindretalsinteressene. Dette inneber at Noreg treng ein målretta, ambisiøs og offensiv språkpolitikk som styrkjer norsk i møte med engelsk, samstundes som han styrkjer det språklege mangfaldet og dei språka vi har eit nasjonalt ansvar for.Tillit, samhald og fellesskap er særtrekk ved dei nordiske samfunna. Den nordiske språkfellesskapen fremjar tillit og mobilitet og legg eit viktiggrunnlag for utdanningsfellesskap og felles arbeidsmarknad. I tillegg vil den nordiske språk- og kultur-fellesskapen gjere oss i stand til å løyse mange fellessamfunnsutfordringar. For regjeringa er den nordiske språkforståinga ein umisteleg verdi. Med språket kan vi diskutere og argumentere,men òg samlast og byggje verdifellesskap. Fellesskap om grunnleggjande rettar som ytringsfridom, likestilling og mangfald. Språket samlar oss, uavhengig av kven vi er, kor vi kjem frå, eller kor vi bur. Derfor legg regjeringa fram ei språklov for framtida.

2.2 Språkpolitiske mål. Regjeringa legg desse måla til grunn for språkpolitikken i åra som kjem: Norsk skal sikrast som hovudspråk og samfunnsberande språk i Noreg. I dette ligg det at norsk er eit rikt og levande språk som kan nyttast på alle samfunnsområde og i alle delar av samfunnslivet i Noreg. Det offentlege skal ta eit særleg ansvar for å bruke, utvikle og styrkje norskspråk. Bokmål og nynorsk er jamstilte skriftspråk. Språkpolitikken skal fremje reell jamstilling mellom dei to skriftspråka. Det offentlege har eit særleg ansvar for å fremje nynorsk som det minstbruka språket. Dette inneber at situasjonen for nynorsk som mindretalsspråk blir vurdert særskilt, til dømes i politikkutvikling eller regelverksarbeid som gjeld norsk språk.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mando Diao - Vi lever nu

Söndagens svenskspråkiga dikt

Var inte rädd för mörkret

Var inte rädd för mörkret

ty ljuset vilar där.

Vi ser ju inga stjärnor

där intet mörker är.

Erik Blomberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skolinspektionen skriver:

” Tillstånd skolstart 2022/23

Skolinspektionen har inför läsåret 2022/23 tagit emot 222 ansökningar om utökning och nyetablering av fristående skola. Det är en ökning med runt sju procent jämfört med året innan och en förklaring är att antalet ansökningar om internationella skolor ökat.

Alla ansökningar skola för skola (Excelformat)

Tillståndsansökningar läsåret 2022/23 

Inkomna ansökningar läsåret 2022/23

Av de 222 ansökningarna handlar 122 ansökningar om nyetablering medan 100 handlar om utökning av befintlig skolverksamhet.

Statistikrapport

Antalet inkomna ansökningar om att starta internationella skolor fortsätter att öka. Vi har i år fått in 33 ansökningar, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2020. Över 90 procent av de inkomna ansökningarna kommer från sökande som driver aktiebolag. Du kan läsa mer om detta i vår statistikrapport.

Statistikrapport ansökningar läsåret 2022/23"

Det som intresserar oss är naturligtvis i första hand de engelskspråkiga friskolorna. I den den länkade Excel-filen hittar ni alla ansökande skolor.

Nya aktörer är British International School, American International School, British School of Uppsala, Tellusskolan Discovery/Explorer och One School Global Nyby Campus AB. Redan etablerade aktörer som Nordic International School, Amerikanska gymnasiet och Futuraskolan vill utvidga sin verksamhet.

Varför skolorna benämns "internationella skolor" är naturligtvis en gåta. De har en engelskspråkig profil; det är allt. Intressant är också att Internationella Engelska Skolan inte återfinns bland de skolkoncerner som vill utvidga sin verksamhet läsåret 2022/2023.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Peter Helander skrev igår på Facebook:

”Idag ställer jag en fråga till kulturminister Amanda Lind om varför regeringen inte vill utreda Älvdalskan som Europarådet föreslår. Jag inledde på lite stapplande Älvdalska med orden - ”Mes o wermd mjotse ar katten so kuäket o ien kafiskwekt ar sig sjuär min dyö summu”.

Talmannen påpekade senare att i kammaren pratar vi svenska. Mitt svar var att regeringen anser att älvdalskan är en dialekt och det är inte förbjudet att prata dialekt i riksdagen. Så i fortsättning ska jag bara prata älvdalska.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Kolla riksdagens webb-tv. Peter Helanders fråga till Amanda Lind togs upp kort efter kl. 14.

Peter sa några meningar på älvdalska, varefter talkvinnan påminde att inget annat språk än svenska får användas där. Med andra ord har riksdagens talkvinna erkänt älvdalska som ett annat språk!

Yair

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna text saxar vi från Clarté nr 1/2021 https://clarte.se/ – pappersutgåvan:

”Det låter kanske som en enkel fråga, men faktum är att Skolinspektionen har arbetat i snart ett halvår med att kartlägga just detta sedan skolkoncernens ägarbyte i november 2020. Efter en snabb blick på ägarstrukturen förstår man också varför – håll i er nu:

IES ägs sedan slutet av november 2020 av Peutinger AB. Peutinger AB ägs i sin tur av cirka ett dussin ägare, varav den största är Paradigm Capital Value Fund i Luxemburg, som förvaltas av Paradigm Capital Value LP. Snurrigt? Vänta bara. Paradigm Capital Value LP, som officiellt är lokaliserat i skatteparadiset Caymanöarna, ägs i sin tur av Fox Family Investments Holdings LLC i Texas, USA. Fox Family Investments Holdings LLC ägs i sin tur avstiftelsen Fox Family 2009 Irrevocable Trust. Och vilka som äger den stiftelsen tycks fortfarande var höljt i dunkel.

För företagsägarna finns säkert många fördelar med denna komplicerade ägarstruktur (Luxemburg, Caymanöarna – you do the math). Men det behöver knappast påpekas hur absurt det är att varken de svenska skattebetalarna som bidrar till koncernens vinst (150 miljoner 2019), eller de ca 28 000 elever som i dagsläget går i någon av koncernens skolor, har en aning om vilka som faktiskt äger och delvis kontrollerar den.”

Texten har författats av Li Eriksdotter Andersson.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)