Elisabet Hilding Awla

3 april 2022 16:26

Att alltid använda "dom" kommer att innebära att det blir fler missförstånd.

BaWa

3 april 2022 16:36

Kommer aldrig att vika mig inför detta.

Anders Bodén

3 april 2022 16:52

Ingen anledning att byta.

Eva Sandhammar

3 april 2022 17:13

Varför göra språket fattigare?

Stig Wiberg

3 april 2022 17:34

Grammatik och språk har jag liten kunskap om. Så förenkla gärna.

Gunnar Hjert

3 april 2022 17:54

Hellre "dom" än kaos.

Göran

3 april 2022 18:51

För min generation (född 1957) upplever jag inte att de och dem innebär några problem utan det är hos yngre människor. Jag tror 70-talisterna var första generationen som inte kunde skilja på de och dem. "Dem kommer snart" är t.ex inte ovanligt att man kan läsa. Inte minst på bloggar inom detta forum. När slutade skolorna att lära ut rätt? För jag känner ingen i min egen ålder som skriver så.

ann@boviggen.se

3 april 2022 19:01

Här i Torsby i Värmland där jag bor sedan 45 år säger de flesta "de" eller "di" eller t o m "dem". Det gör de säkert på många andra håll i Sverige också! Ta hänsyn till dem! Ann Sundén-Cullberg

Annelie wollenius

3 april 2022 20:44

Vi behöver både de och dem!

LG Asmundsson

3 april 2022 22:17

Det vore att utarma språket.

Daniel Jacobson

3 april 2022 22:26

Min observation under de senaste åren är den att "det" allt oftare blir "de" i text (Slutljudsreduktion) och då skulle vi kunna undvika ett sammanfall mellan "de" som "det" och "de" som "dom" ifall stavningen "dom" för pluralpronomenet formaliserades inom alla texttyper. ("Dom" nyttjas väl redan nu inom mer informellt skrivande, alltså inom genrer där andra ordformer med lägre stilvärde förekommer). Det är således mitt argument för att det nog nu är dags för en mer officiell reform.

Jörgen Wik

4 april 2022 01:43

Behåll distinktionen såsom för alla andra personliga pronomen. "Dom" skapar osäkerhet, misstag och missförstånd. Oregelbundenheten "dom" gör det svårare att lära sig svenska. Många invandrare tycker att "dom" är svårförståeligt.

Jürgen Honig

4 april 2022 10:52

Nästan 70 % NEJ. En entydig dom över dom!!

Stig Engzell

4 april 2022 11:41

Dom kan användas i litteraturen när någon yttrar sig eller vid citat.

Kjell Martinsson

4 april 2022 11:56

När det gäller "de" och "dem" tycker jag det skall vara som det är. "dom" används i talspråk.

Christina Johansson

4 april 2022 17:01

Självklart ska skillnaden mellan subjektsformen ”de” och objektsformen ”dem” behållas i skriftspråket! Om ”de” och ”dem” ersätts med ”dom” i skriftspråket är det en utarmning av svenska språket. Egentligen är det synd att vi inte har kvar denna distinktion i talspråket också.

Kjell Rindar

5 april 2022 14:15

Finns ingen anledning attt kapitulera, bara motivation att sprida kunskap

Lennart Haajanen

5 april 2022 16:57

Jag håller med de flesta – speciellt Christina Johansson.
och släpp inte in så mycket engelska i vårt språk. Låt oss vara stolta över svenska språket. Bästa hälsningar
Lennart Haajanen
(Finlandssvensk blandras)

Britt-Louise Håkansson

5 april 2022 19:52

Skillnaden mellan subjektsformen ”de” och objektsformen ”dem” ska självklart behållas i skriftspråket! Håll det svenska språket levande och utarma det inte!

cj

6 april 2022 16:56

Birkebo/Svenssons förslag är i linje med principen om "de låga förväntningarnas rasism".

M

12 april 2022 14:19

Ingen klagar över att samma distinktion försvann från frågeordet "vem" (som tidigare var "ho/vem"), och lik förbannat har vi klarat oss. Låt "de/dem" bli en frivillig distinktion (men förbjud den inte).

Många av invändningarna i den här kommentarspalten är f.ö kännetecknade av pinsamt lite kunskap om svensk språkhistoria, så skäms lite på er alla okunniga språkpoliser. Kanske ni kunde ta och lära er lite, så vore det lite mindre pinsamt för oss som faktiskt vet något.

Per-Åke Lindblom

13 april 2022 15:31

Din jämförelse med ”ho/vem” är helt malplacerad. Distinktionen ho/vem, där den förra var subjektsform och den senare objektsform, försvann successivt redan under nysvensk tid i skrift. Redan Olaus Petri använde vem i subjektsställning runt 1540. Men har ”ho” försvunnit från alla dialekter? Det tror jag inte. I min egen ursprungsdialekt kan ”ho” användas i subjektställning, även om bruket av detta pronomen inte var/är särskilt frekvent.

Men din jämförelse är malplacerad av en annan orsak. På 1500-talet var svenskan huvudsakligen ett talspråk och den skriftliga produktionen var minimal. Det är ytterst svårt att iaktta språkliga förändringar i talspråket, om de inte dokumenteras ”på väggen” eller med facit i hand. Det var först på 1600-talet som en majoritet av svenskarna lärde sig läsa (men inte skriva) .Post-och Inrikes tidningar utkom för första gången 1645. På 1700-talet skrev de flesta fortfarande som de ville. Först 1786 instiftades Svenska Akademien, den första språkinstitutionen i Sverige. I början av 1800-talet började grammatikor och språkläror att utarbetas och folkskolan startade på 1840-talet.

Hur i jesse namn skulle exempelvis en präst i Dalarna på 1500-talet kunna reagera på en språklig förändring, som hade satt igång i Sörmland, om han inte ens kände till den? Först när den kom till grannsocknen reagerade han kanske.

Idag är situationen är helt annorlunda. På grund av pressen, radio och tv – och senast internet (webbplatser, bloggar och sociala medier) skriver svenskarna som aldrig förr. Det betyder också att språkliga förändringar och allehanda ”innovationer” äger rum mitt framför näsan på dig. Men det betyder också att de kan reagera – och t.o.m bekämpa vissa språkliga förändringar.

Jag undrar alltså vem som egentligen är okunnig. Om du inte begriper att språksituationen är helt annorlunda idag än på 1500-talet, ger jag inte mycket för dina kunskaper överhuvudtaget.

Kjell Rindar

26 april 2022 18:03

i dagspress missar ofta även s.k "journalister" beträffande de/dem;
obildning, obelästhet, ointresse? sämre utbildade lärare i dagens skola?