På söndag 27/11 installerar  biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren,   Karolina Pernling som ny kyrkoherde i Älvdalens kyrka.

Gudstjänsten blir ovanlig eftersom biskopen – som inte är från Älvdalen – kommer att läsa Välsignelsen på älvdalska, språket som har rötter ända ned i forngermanskan och enligt senaste forskning kan ha skiljt sig från forngermanskan redan på 500-talet efter Kristus.

Vid gudstjänsten kommer också Julevangeliet att läsas på älvdalska.

Översättningen av Välsignelsen gjordes av Inga-Britt Petersson, 90 år, med hjälp av Bo Westling, på torsdagskvällen och på fredagen fick biskopen en ljudinspelning att träna på inför söndagens kyrkoherdeinvigning. Översättningen av Julevangeliet är gjord av professor emeritus Lars Steensland i Lund. Han har översatt samtliga fyra evangelier för några år sedan och även gjort den stora ordboken med 21 000 ord.

Både biskop Mikael Mogren och kyrkoherde Karolina Pernling anser att det är viktigt att älvdalskan lyfts fram mer i kyrkan. Redan första gången Mikael Mogren ledde en gudstjänst på älvdalska inledde han med några ord på älvdalska och fick applåder.

- För mig är det självklart att jag ska försöka använda mig av älvdalskan, eftersom det är hjärtats språk för många i bygden. Jag blir varm i hjärtat av allt gott arbete som just nu satsas på älvdalskans framtid. Tack alla engagerade kämpar, för era insatser! säger han till älvdalingarna inför söndagens gudstjänst.

-I Jesaja 66:18 står det helt klockrent: "Herren kommer för att samla alla folk och alla språk". Det gäller älvdalskan också, avslutar han.

Kyrkoherde Karolina Pernling: -Det har inte läst evangeliet det här sättet förut på första advent. Välsignelse har aldrig gjorts på älvdalska förut.

- För mig är också älvdalskan viktig. Det är ett unikt språk som vi ska vara rädda om och bevara.

Gustjänsten i Älvdalens kyrka börjar kl 11. på söndag 27/11.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det vore en dålig idé att göra engelska till ett gemensamt språk inom Europeiska unionen. Den torftiga användningen av engelskan i EU:s debatter tråkar ut medborgarna, skriver C-G Pernbring. Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Angående insändaren ”Gör engelska till ett gemensamt EU-språk” undrar jag verkligen om det vore en bra idé. Varje EU-lands identitet och kultur riskerar i så fall att försvinna. Varför bara fokusera i EU på näringslivet och exportindustrin?

En engelsman sade för ett par år sedan till mig: ”Ni svenskar är så besatta av engelskan, att ni nog borde införa engelska som officiellt språk i landet” (Sverige).

Nu till en annan sida av engelskan. Engelska är inte alls så lätt som många inbillar sig. För ett par veckor sedan följde jag en debatt i EU-parlamentet i SVT. Då och då får vi se tv-direktsändningar från EU i Bryssel eller Strasbourg med officiella tal och framträdanden av EU-ministrar och politiker.

De flesta av dessa EU-representanter använder fortfarande engelska språket, trots att Storbritannien inte längre är medlem. Officiellt datum för Brexit var den 31 januari 2020, men ändå verkar det som om engelskan fortfarande lever kvar i EU och till och med blivit EU:s första officiella språk.

Det är emellertid pinsamt att ständigt höra EU-ministrar och delegater från olika EU-medlemsländer tala undermålig och skröplig engelska i dessa sammanhang. Vid längre anföranden blir det ju bara trist och långtråkigt. Man tappar så att säga tråden i talen.

Jag förstår inte varför EU-ministrar, delegater och politiker inte i större utsträckning använder sig av simultantolkning eller -textning i stället, det vill säga att man framför sitt anförande på modersmålet i EU-parlamentet som samtidigt blir simultantolkat till EU:s 24 officiella språk.

Det är trots allt bättre, anser jag. (EU förfogar för övrigt över en alldeles utmärkt och omfattande tolk- och översättningsservice.)

Däremot talar kommissionsordföranden, tyskan Ursula von der Leyen, en perfekt, accentfri engelska. Dessutom behärskar hon franska lika bra.

Jag har ibland ställt mig frågan: Varför kräver inte Storbritannien någon typ av ekonomisk kompensation eller hyra för att EU fortfarande verkar ha engelska som första officiella språk? Kanske ett tips till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak?

C-G Pernbring

(Insändaren publiceras igår i DN:s nätupplaga)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hårdsmält mat verkar serveras på en restaurant i Göteborg och knappast vegetariskt heller.

Annika

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)