(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vikten av ett eget, intakt språk belyses väl av tornedalingen Bengt Pohjanen. Inte förrän år 2000 blev meänkieli ett bland fem officiella minoritetsspråk i Sverige, vilka får stöd och skydd genom ”Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk”, senast uppdaterad 2019. I sin bok ”Titanicresenärer, främlingslegionärer och siare” (Estland 2019) sid. 8 f uttrycker Pohjanen sina tankar så här:

”Meänmaa/Tornedalen – Sveriges tysta myr, som Selma Lagerlöfs Nils Holgersson inte såg, trots den uppgift den svenska skolan gett henne: att beskriva Sverige sådant det i verkligheten var. Hon lyckades med det motsatta, att dölja Sverige sådant det i verkligheten var. Länge nog har det varit tyst om oss. Länge nog har vi levt i glömska om vårt eget ursprung. Länge nog har våra öron lyssnat till främmande ord om oss, av dem som tillslöt vår mun.

Den som inte vet varifrån han kommer vet inte vart han är på väg; inte heller kan han orientera sig i nuet. Om ett folk tvingas glömma sina fäder glömmer det sin framtid. De döda behöver vårt stöd och vi deras; förr eller senare möts vi i det långa minnet. Frivillig anamnes kan också drabba ett folk, en kultur och ett språk.
Människan kan visserligen inte leva i det förgångna men det förgångna lever i henne.

Utan det långa minnet, som våra fäder kallade Girija, kan ett folk inte förstå sig självt. I Girija finns myten, sången och sagan: berättelsen. I Girija ser vi oss själva, åtminstone på ryggen. Sagan och legenden är skimret över ett folk. Myten dess självförståelse på djupet.

Segrarna och makten har på sitt eget språk definierat oss och skrivit vår historia medan vi suttit på läktarplats under de främmande ordens långlopp. Främmande tungor har tolkat oss och våra bonader medan vi svalt orden som saftar sig i munnen på oss. Vårt språk har förnekats och därför även vi. Utan egna ord kan inget folk leva. Att förneka orden är att förinta ett folk. När ett språk dör, dör ett folk.”…

”Främmande ord skapar främmande verklighet. Våra egna ord skapar vår verklighet.”

Jörgen Wik

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)