Av: Shahzad Bashir
Borta är de dagar då vi gör vårt kontorsarbete manuellt. Det tar mer ansträngning och tid. På grund av tekniska framsteg uppfinns olika maskiner som har gjort våra liv enkla och de slutför arbetet snabbt.
Översättningsbranschen är inget undantag. Det är en bransch vars efterfrågan kommer att öka mer med tiden. Detta beror på de 7139 språk som talas i världen och globaliseringen. Det råder hård konkurrens i affärsvärlden. För att hålla sig kvar i konkurrensen måste globala företag tillhandahålla frekventa data till intressenterna och interna och externa kunder. Här spelar maskinöversättning en viktig roll när det gäller att tillhandahålla oklanderliga översättningstjänster med snabb handläggningstid.
De 10 bästa verktygen för maskinöversättning 2024
För närvarande kommer du att få alternativ för många maskinöversättningsverktyg. Vissa av dem är betalverktyg medan andra är gratis. Du måste välja översättningsverktyget enligt språk- och affärskrav. Låt oss ta en titt på de 10 bästa
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vendela
23 maj 2024 16:31
Översättningsverktygen kommer att ha problem med de flesta av världens språk eftersom det saknas texter som går att använda till AI-träning på dessa språk. Resultatet? De stora språken privilegieras och de små språken skuffas undan ännu mer. Är det detta Språkförsvaret vill uppnå?
Per-Owe Albinsson
24 maj 2024 17:00
Svenska är inget litet språk - På plats ca 80-90 av över 6000 språk!
Det största problemet är att många av våra politiker behandlar svenskan som ett mindre språk än det är och exempel fjantar sig i onödan med engelska i kontakten med grannländerna.
Till saken hör den nästintill sjukliga vurmen för engelska.
Våra folkvalda behöver hysa en sundare hållning till sitt eget språk - Det skulle stärka det!
inga johansson
24 maj 2024 19:41
läs vidare här
Sidan du försökte nå finns inte
Kontrollera adressen och försök igen.
Vendela
24 maj 2024 20:51
Självklart, P-O! Svenska är inte ett litet språk. Men många andra språk är små språk, särskilt när man mäter dem med avseende på mängden tillgänglig text som man kan ha till AI-träning. AI-översätta sydsamiska är svårt. Även numerärt stora språk som talas i länder där internettillgången är dålig – ayamara, swahili, igbo m.fl – blir svåra för AI att hantera, eftersom det är skralt med textmaterial. Det gör AI:n sämre för dessa språk och det är inte rättvist. Ska man lämna detta okommenterat? Är detta att "försvara flerspråkighet"? Nä. Jag tror att Språkförsvaret egentligen bara bryr sig om svenskan.
benny (Vladivostok)
27 maj 2024 08:38
Varför denna plötsliga fixering vid maskinöversättningar, när alla seriösa översättare och språkintresserade vet att de kan bli bra, men att språk är alldeles för komplext och mångtydigt för att de någonsin ska bli perfekta?
Att ständigt göra denna reklam är att underminera för en yrkeskår som är konstnärer i sig, på samma nivå som den som skapat verken de översätter.

Nätverket Språkförsvaret
27 maj 2024 16:35
Det är ingen plötslig fixering vid maskinöversättning. Jag använde personligen systematiskt maskinöversättning 2002 - 2014 i arbetet med Schackportalen, eftersom det är ett mycket tidsbesparande att använda maskinöversättningsverktyg. Man måste givetvis alltid korrekturläsa dessa översättningar. I mitt fall gjorde jag den första korrekturläsningen själv och skickade sedan denna version till modersmålstalande (tyska/spanska/franska) schackspelare, som gjorde den slutliga språkgranskningen för att säkerställa högsta möjliga kvalitet på översättningrna.
Om du läser de artiklar som Språkförsvaret har lagt ut i denna fråga, så ser du att skribenterna månar om en mångspråkig akademisk värld, där engelskan idag dominerar helt som vetenskapligt språk. Se bland annat på Språkförsvarets webbplats:
Henry Arenas-Castro: Prestigious journals make it hard for scientists who don´t speak English to get published. And we all lose – The Conversation 21/3 2024
Elea Giménez Toledo: English dominates scientific research – here´s how we can fix it, and why it matters – The Conversation 27/2 2024
Overcoming Language Barriers in Academia: Machine Translation Tools and a Vision for a Multilingual Future – https://academic.oup.com/bioscience/article/72/10/988/6653151?login=false – BioScience oktober 2022
(Texterna finns också översatta I nätdagboken)
Enligt min uppfattning tar det betydligt längre tid för en andraspråkstalare av engelska att skriva direkt på engelska än direkt på modersmålet. Genom sig själv känner man andra. Jag har enligt oberoende placeringstester en akademisk nivå på min engelska, men jag skriver betydligt långsammare på engelska än på svenska. Jag måste kontrollera stavningen oftare, leta efter synonymer oftare och framför allt vågar jag inte leka med engelskan.
Runt 90 procent av alla doktorsavhandlingar skrivs på engelska i Sverige. Jag är helt övertygad om att doktoranderna skulle vinna mycket tid på att skiva avhandlingen först på svenska och sedan använda ett neuralt maskinöversättningsverktyg som DeepL för att översätta till engelska. Denna översättning måste givetvis korrekturläsas. På kuppen skulle man alltid få en fullödig avhandling på svenska i stället för i bästa fall en ynka sammanfattning på svenska. Detta har stor betydelse för att vidmakthålla en vetenskaplig vokabulär på svenska.
När det gäller skönlitterära texter, förhåller det sig naturligtvis delvis annorlunda. Skönlitterära författare leker med orden på ett helt annat sätt än författare av sakprosa. Men jag är helt säker på att en del översättare redan låter maskinöversättningsverktygen göra grovjobbet. Den avgörande aspekten är språkgranskning.
Per-Åke Lindblom
Vendela
30 maj 2024 07:43
Jag är inte övertygad om att OK tekniska lösningar går att omsätta i bra politik. Det blir t.ex svårt att försvara utbildning i främmande språk ifall man kan hävda att maskinöversättning kan ”göra jobbet” lika bra. Men du ser inte den risken, P-Å?