(Detta stycke är hämtat från Linnéa Backvalls artikel ”Svenskan i EU –Målgruppsanpassning is the way to go” i Språkpolitikbloggen idag.)

På frågan om huruvida det var lätt att begära tolk var det vanligaste svaret i såväl 2024 års undersökning som den tidigare undersökningen något i stil med ”jo det tror jag att det är, men jag brukar aldrig göra det”. Tolk bokas automatiskt tillplenum och större möten, men utanför dessa tillfällen verkade det alltså vara ovanligt att tolk begärdes. En av respondenterna skrev specifikt att hen helst inte ville gå via tolkar under förhandlingar och liknande, vilket indikerar att hen upplevde att tolkning påverkade förhandlingsprocessen negativt. En respondent berättade även att ”våra kollegor på sekretariaten påminner oss ofta om att begära tolk om vi behöver det”, vilket tyder på att tolkbeställning inte är en självklarhet bland ledamöterna. Det verkar alltså ligga närmre till hands att tala engelska än att begära tolk.

”En fantastiskt viktig service”

Men även om tolkar sällan bokas av ledamöterna verkar de mycket uppskattade. Två av respondenterna 2024 lyfte rätten till tolk som mycket viktig eftersom den ”gör parlamentets arbete och beslut tillgängligt för fler”, och en av dem beskrev tolkning som ”en fantastiskt viktig service”. Samma respondent lyfte även ett önskemål om att rätten till syntolk och teckentolk borde stärkas inom EU, både för svenska och för övriga officiella språk. En respondent poängterade även att tolkning gör det ”lättare att koncentrera sig och bidrar till att öka förståelsen jämfört med om jag ska lyssna på engelsk tolkning i flera timmar t.ex.”, och två respondenter skrev om behovet av att få fler dokument översatta till svenska. Alltså framkommer ett fortsatt behov av tolk- och översättningsserviceför svenska EU-parlamentariker, även för de med goda engelskkunskaper.

Enrespondent från 2019/20 skrev att hen höll hårt i sin rätt till tolk, och attdet har varit svårt att få tolk på tjänsteresor, konferenser och liknande eftersom ”de tycker att vi svenskar är så bra på engelska så vi är inte prioriterade!” Hen skrev att ”för mig har tolkningen varit det viktigaste arbetsverktyget jag har haft”, och att ”i EU-sammanhang tycker jag att det ska vara lika för alla, att alla språk är lika mycket värda. Tyvärr är det inte så”. Här framträder en bild av tolkarnas viktiga roll i EU-arbetet, och att EU:s princip om främjad flerspråkighet kanske inte alltid följs i praktiken.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...