Språkläraren Niko Aktas talar totalt 13 språk, tio av dem på konversationsnivå, och anses därför vara en hyperpolyglott (någon som talar fler än sex språk). Hans språk inkluderar tyska, schweizertyska, engelska, franska, spanska, nederländska, svenska, turkiska, ryska, slovakiska, arabiska och albanska. Förutom sin förkärlek och hängivenhet till språk har han också utvecklat en strategi för att lära sig nya språk. Aktas, som är född i Tyskland, flyttade till Schweiz för detta ändamål, eftersom han säger sig ha bättre möjligheter att öva på språk i det flerspråkiga landet. I Schweiz arbetade 36-åringen till en början på ett hotell, där han också kunde förbättra sina kunskaper i olika främmande språk genom att interagera med turister som reste till och från landet. Framför allt behöver man tid och uthållighet, förklarar Aktas för Watson. Hans strategi är också att inte koncentrera sig på grammatiken i början. Istället gör han en lista på de 200 viktigaste orden i det nya främmande språket från 15 olika ämnesområden, inklusive substantiv, adjektiv, prepositioner och 30 verb. Man ska inte heller bekymra sig om de nödvändiga böjningarna i början, eftersom en grundläggande förståelse är möjlig även utan den grammatiskt korrekta formen. Enligt Aktas ska man inte vara rädd för att göra misstag, eftersom det är en del av språkinlärningen att göra misstag. (Källa: watson.ch)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Källgren - Det strålar en stjärna

Söndagens svenskspråkiga dikt

Betlehems stjärna

Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du, som i Österland,
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.

Natt över Judaland,
natt över Sion.
Borta vid västerrand
slocknar Orion.
Herden, som sover trött
ute å fjället,
barnet, som slumrar sött
inne i tjället,
vakna vid underbar
korus av röster,
skåda en härligt klar
stjärna i öster,
gånga från lamm och hem,
sökande Eden,
stjärnan från Betlehem
visar dem leden
fram genom hindrande
jordiska fängsel
hän till det glindrande
lustgårdens stängsel.
Armar där sträckas dem,
läppar där viska,
viska och räckas dem
ljuva och friska:
"stjärnan från Betlehem
leder ej bort, men hem".
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
strålande stjärna.

Viktor Rydberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sylvia Balac skriver i Aftonbladet:

”Plötsligt står hon där i en SVT-sändning, en glad tysk polis från Stuttgart som tillsammans med fyra kollegor ska hjälpa den svenska polisen att hålla koll på skidskytte-publiken under VM i Östersund. Hon talar nästintill perfekt svenska (någon preposition föll bort här och där) men på ett lite ovant sätt.

Den tyska polisen, Marei heter hon, väcker min nyfikenhet. Varför kan hon svenska? En sökning på nätet visar att hon verkar ha en stuga utanför Stockholm. Kanske har hon släkt i Sverige, eller så har hon vuxit upp med Astrid Lindgrens böcker som godnattläsning medan hon kramade sin mjukisälg som morbror Dieter köpt på en resa till Värmland, kanske har hon slukat de Sverige-hyllande filmerna om Inga Lindström.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en debattartikel  på Altinget bemöter Marcus Larsson från tankesmedjan Balans företrädare för IES, Academedia och Kunskapsskolan och skriver bland annat.

”IES, Academedia och Kunskapsskolan skriver avslutningsvis att elever inte ska ges olika resurser beroende på om de väljer en kommunal eller fristående skola. Här är vi överens. Utöver att resurser även måste fördelas enligt socioekonomiska variabler och kommunerna ersättas för sitt större ansvar ska de resurser som följer med eleverna in i klassrummet inte skilja mellan kommunala och fristående skolor.

Men så är det ju inte i dag. Lärartätheten är lägre i IES, Academedias och Kunskapsskolans skolor. I stället lägger man skolpeng på vinst som IES och Academedia betalar ut i aktieutdelning. Ingen lag tvingar skolbolagen att dela ut vinst, det är de utländska aktieägarna som kräver det. Skolkoncernerna behöver därför inte vänta på ny lagstiftning för att deras elever ska få mer resurser i klassrummet. De kan börja redan nu genom att använda alla pengar de får!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bruce studios, ett svenskt företag, skickar direktreklam på engelska till andra nordbor. Företaget verkar också ha verksamhet i Oslo, Bergen och Köpenhamn. Webbplatsen är dock på svenska/ danska/ norska/engelska. Texten lyder:

”End the year with purpose?  
As the year winds down, take a moment to pause and reflect. Did your training year go as planned? If not, that’s okay. Celebrate your progress, embrace your wins and let the lessons guide your goals for 2025.

Here are some ideas to end the year on a high note:

Stay active and energized: Keep moving through the holiday season with HIIT, strength training, or other invigorating workouts to maintain your momentum.

Set the tone for 2025: Reflect on what worked in 2024, and explore Bruce Studios’ diverse offerings to inspire your goals for the year ahead.

Happy holidays!
Let’s step into the new year feeling strong and ready for whats next.
 
See you in the studio!”

Om företaget inte tror att danskar och norrmän förstår svenska, så kunde det i stället översatt den korta texten till danska respektive norska. Det är inte så svårt numera med tanke på maskinöversättningsverktygens utveckling. Man säljer för övrigt bäst på köparens språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sara Lövestam skriver i Svenska Dagbladet idag bland annat:

”Varför kan inte alla bara prata engelska? Det vore praktiskt, hör man ibland, det är världsspråket. Vad ska vi ens ha svenska till, för att inte tala om samiska och meänkieli? Varför ska det finnas ett sextiotal olika språk i Tanzania och 38 i Bangladesh, när världen är så hopkopplad att det praktiska vore ett och samma modersmål?

Det finns många svar på den frågan. Ett är att vi har lättare att känna och förstå på vårt modersmål. Det finns studier som visar att svenskar som studerar på engelska presterar sämre än om de studerar på svenska, och slår man sig på tummen tenderar även den som lärt sig ett andraspråk till perfektion att svära på sitt förstaspråk. Nästan alla på denna jord har ett annat förstaspråk än engelska, och bara 13 procent av världens befolkning kan över huvud taget prata engelska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Se till att ditt barn är här senast kl. 10.00” Detta är en mening från den nya PIAAC-utbildningsstudien som deltagarna i studien var tvungna att tolka. Cirka 22 procent av de vuxna tyskarna hade problem med att korrekt förstå innehållet i detta uttalande. I Tyskland deltog 4 800 personer i åldern 16-65 år i studien, som totalt omfattade 160 000 deltagare i 31 länder. Läsfärdigheter, vardagsmatematik och problemlösningsförmåga testades. Finland, Japan, Nederländerna, Norge och Sverige fick bäst resultat. Även om Tysklands resultat ligger över genomsnittet för OECD-länderna och är bättre än i den jämförande studien från 2012, beror det främst på att resultaten var sämre överlag. ”I Finland är den genomsnittliga läsförmågan hos alla vuxna högre än den genomsnittliga läsförmågan hos tyska universitetsutbildade”, skriver Heike Schmoll i FAZ. Den främsta orsaken till oro är att läsförmågan bland lågutbildade sjunker i en sådan utsträckning att många knappast kommer att kunna delta i samhället. Källa: faz.net  (betalmur)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Lucia

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re'n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)