Date: fre 8 maj 2020 10:19
Subject: Re: SVT bryter enligt min mening mot språklagen!

Hej Per-Owe.

Jag tror du måste acceptera att alla gör olika avvägningar och till och med har en annan åsikt än vad du har. Alla nordiska tv-bolag är helt fria att fatta egna självständiga beslut. Men här tyckte vi att en svensk titel, likt "När dammet har lagt sig" inte passade lika bra som den internationella titeln When the dust settles.

Såklart följer vi de policies och regler som finns kring det svenska språket. Majoriteten av våra titlar är på svenska. When the dust settles är ett undantag som bekräftar regeln.

Det är inte helt ovanligt att vi översätter titlar till antingen svenska eller engelska. Oftast översätter vi titlar till svenska, men om serien i fråga är internationellt känd brukar vi använda den engelska titeln. Med det sagt, ska jag meddela de berörda om ditt missnöje gällande detta.

Danska språket är för övrigt betydligt med influerat av engelskan totalt sätt än vad vårt språk är. Dom har ganska många engelska låneord i sitt språk så som "weekend" för att nämna ett exempel.

Men jag tror du drar det för långt om du tycker att vi inte främjar det svenska språket i SVT på grund av att en programtitel inte översatts till svenska.

Vänligen;

Fredrik

Kommunikatör

Date: tors 7 maj 2020 22:59
Subject: Re: SVT bryter enligt min mening mot språklagen!
To: SVT <kontakt@svt.se>

Hej Fredrik!

Tack för svaret:

Det och fullt naturliga vore, naturligtvis, att ni hade översatt serietiteln till svenska, alternativt behållit den danska titeln.

Svenska/danska och norska är mycket mer närbesläktade sinsemellan än de är med engelska, och då i synnerhet i skrift.

Fråga 1: På vad sätt passar det bättre att ge en icke-anglosaxisk serie ett engelskspråkigt namn avsedd att visas för en icke-anglosaxisk publik?

För övrigt kan jag informera om, ifall ni på SVT inte känner till det, att såväl Finlands svenskspråkiga television, Danmarks television samt Norges dito har sänt serien under svensk-/dansk- respektive norskspråkig titel.

Fråga 2: Vad kan det vara som gör den engelskspråkiga titeln så åtråvärd just i Sverige?

Samtliga våra grannländers tevekanaler har slagit vakt om sina respektive språk men inte Sverige. Engelska språket har dessutom ingen som helst officiell ställning i vare sig Sverige, Finland, Danmark eller Norge.

Tacksam om frågan lyfts uppåt i organisationen. Gärna då till "högsta hönset, Hanna Stjärne (Hannah Star).

Tack på förhand!

Per-Owe Albinsson

Den tors 7 maj 2020 22:21SVT  skrev:

Hej Per-Owe.

Tack för ditt brev till oss på SVT.

Vi har fått en del frågor om detta. Det är helt enkelt inte svårare än att den här danska serien har två titlar. En på danska, en på engelska. Då valde vi den engelska för att vi tyckte den passade bättre in.

Så det är inte vi som översatt den här serien till engelska utan DR hade själv två titlar, en dansk och en internationell.

Här kan du läsa mer om Språkvård: https://kontakt.svt.se/guide/sprakvard-hos-svt

När det gäller språklagen får du titta på SVT som helhet, inte en enskild titel. Det finns väl inget annat tv-företag i landet som främjar det svenska språket som vi gör? Med program på svenska, textade på svenska, som jobbar med våra minoritetsspråk, teckenspråk, olika dialekter från hela landet o.s.v

Ha en fin kväll, och tack för ditt engagemang.

Vänligen;

Fredrik

Kommunikatör

Den 2020-05-06 09:36:46 skrev Per-Owe Albinsson

I Finlands svenskspråkiga television (Yle fem) sänds den danska serien "Når stövet har lagt sig", med titeln översatt till svenska.

I Sveriges skattefinsierade statstelevision "översätter" ni till... engelska (????), trots att DR inte har ställt några som helst sådana språkliga krav vid "export av serien".

Hur bakvänt och kontraproduktivt vad svenska språket anbelangar är inte detta?

Se vidare under www.språkförsvaret.se

och dagens inlägg i nätdagboken där.

Tacksam för snar återkoppling men snälla... inga förberedda och i förväg överenskomna samt intetsägande standardsvar.

Jag förväntar mig ett seriöst och ärligt svar på hur ni resonerar... som ni ser på valen av e-postadresser helst från högsta ort.

Detta med svenska språkets vara eller icke-vara blir en allt angelägnare fråga och är faktiskt också en demokratifråga. Vi har en språklag sedan 11 (!) år tillbaka i tiden som avser att stärka det svenska språkets ställning. I lagtexten står, mycket tydligt, att det allmänna, d v s skattefinansierad verksamhet, har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas.

Hur tycker ni att ni lyckas med det uppdraget på SVT då ni översätter grannspråk till engelska?

Med vänliga hälsningar

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sluta att namnge officiella och då i synnerhet skattefinansierade verksamheter (enligt språklagen från 2009) på det främmande språk som engelska faktiskt utgör i vårt land.

Ja, lägg ner denna underdåniga, ryggradslösa och faktiskt även lagvidriga typ av namngivningar. Framförallt: Visa lite språklig stolthet - över det svenska språket! Jag lät mig personligen opereras med laser mot närsynthet 1994. Så här snart 26 år senare är resultatet utmärkt -  trots att namnet på vårdinrättningen var Sankt Eriks ögonsjukhus. Det kallar jag excellent!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När höstterminen 2019 började för oss lärare på gymnasiet där jag jobbar fick vi höra av rektorn att vi skulle börja använda EWS. Detta begrepp är tydligen välkänt i skolvärlden, men det var helt nytt för mig. Jag frågade vad EWS betyder och fick till svar ”Early Warning System”. Det skulle användas för att tidigt upptäcka elever som halkat efter, och vi skulle använda färgerna grönt, gult och rött i våra kurser, där grönt var godkänt, gult mittemellan och rött icke godkänt. Dessutom skulle vi fylla i siffror för extra anpassningar om elever hade fått rött. EWS skulle fyllas i regelbundet under hela läsåret.

Jag undrade varför vi skulle använda en engelsk beteckning. Varför inte helt enkelt kalla det för Tidigt varningssystem (TVS)? Till min glädje godtogs mitt förslag, så nu använder vi en svensk beteckning på vår gymnasieskola i landet där svenska är det officiella språket - inte engelska.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Gymnasieskolan där jag undervisar deltar i ett treårigt projekt. Torsdagen den 7 maj träffade lärarna och skolledningen de båda projektledarna från Stockholms universitet. Mötet ägde rum på Zoom (engelskt namn!), som är ett av de digitala verktyg vi använder nu när vi på grund av Coronaviruset undervisar hemifrån på distans. Ett annat digitalt verktyg som vi använder oss av är Teams (engelskt namn!). Den första skrivna text som mötte oss  på dataskärmen var följande:

”Incheckning

Mads - tokighet

Glads - glädjeämnen

Sads- ledsamhet”

Dessa förskräckliga tre engelska ord där adjektiven gjorts om till substantiv i pluralform störde mig kolossalt, och jag skulle just säga mitt hjärtas mening när jag slussades i väg till en mindre grupp på Zoom. Efter att gruppvis ha diskuterat våra erfarenheter av distansundervisning utifrån de egendomliga, engelskklingande orden hamnade vi åter i storgruppen där vi skulle återge vad som sagts i smågrupperna. Tyvärr fick jag inte möjlighet att säga vad jag tyckte och tänkte om hittepåengelskan.

Desto mer glädjande var det att vi dagen därpå fick en länk till Padlet (engelskt namn!) för att skriva vad vi tagit med oss från seminariet vad gäller form och innehåll i relation till vår egen undervisning. Jag passade på att avsluta med följande synpunkt:  

”Jag ogillar att engelska används i tid och otid och är på allvar orolig för hur engelskan breder ut sig i Sverige på svenskans bekostnad. Använd gärna svenska i stället för ’glads’, ’mads’ och ’sads’!”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe & Laleh - Det här är ditt land

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vi

Vi odlar inte kaffe,

ändå dricker vi kvalitetskaffe.

Vi har inga parfymplantager,

ändå omger vi oss med äkta parfymer.

Vi föder inte upp några lamadjur,

ändå sveper vi oss i lamaull.

Vi odlar inga apelsiner, oliver eller bananer.

Vi har inga fikonlundar, inga diamantgruvor.

Vi har inga silkesmaskodlingar,

ändå draperar vi oss i finaste silke.

Vi har inga risfält,

ändå äter vi det bästa riset.

Vi har inga vingårdar,

ändå dricker vi vin.

Vi är svenskar. 

Bo Setterlind

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Internationella Engelska Skolan har länge haft låg lärartäthet. Nu har bolaget stängt ned sin verksamhet i Liljeholmen på grund av personalbrist. Senast i höstas delade bolaget ut 50 miljoner kronor till sina ägare istället för att anställa mer personal.

Internationella Engelska Skolan i Sverige Holdings II AB (IES) är ett börsnoterat privatägt företag som får sina inkomster från svenska skattemedel. Företaget är Sveriges största fristående grundskolekoncern och det skolföretag som erhåller störst bidrag från staten. Företagets vinster skapas helt enkelt genom att bolaget tar emot samma statliga bidrag som alla andra, trots att man anställer färre behöriga lärare. Liksom andra friskolekoncerner har IES betydligt färre lärare i relation till antalet elever än kommunala skolor

I mars stängde IES ned sin verksamhet i Liljeholmen med hänvisning till personalbrist. Skolans rektor Annakarin Johansson Sandman motiverade även beslutet med att skolor i Frankrike och Spanien har stängt ner verksamheten på grund av coronapandemin. Men skolan har haft svårt att ställa om till distansundervisning. Exempelvis finns det inte tillräckligt med bärbara datorer."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Skickat: den 4 maj 2020 16:29

Hej Ola,

jag förstår vad du menar. Det är bra att du skriver och berättar vad du reagerar på, vi följer och återkopplar hela tiden publikens åsikter till redaktionerna. Och skulle vi se att många tittare irriterar sig på just detta får vi så klart se om det är något vi kan jobba med. Tyvärr kan jag inte svara på din fråga då jag inte har den insynen i inköpsprocessen. Vad jag kan göra är att föra dina synpunkter vidare till de som jobbar med tablå och inköp.

Vänligen,

Werther
Kommunikatör

Den 2020-05-03 11:24:36 skrev Ola Nilsson:

Hej,

tack för svar. Jo, jag förstår att den är inköpt med engelskt tal. Men varför har ni valt det istället för den franska versionen? Det känns klart mindre autentiskt när Milou omtalas som "Snowy" och Dupontarna som "Thompson & Thomson". Det är inte första gången en fransk eller tysk dokumentär sänds i SVT med engelskt tal. Det förtar en stor del av äkthetskänslan. Varför kan inte inköparna anstränga sig en smula och köpa in den version som programmet har i hemlandet? Man har ju ändå texten så det påverkar inte begripligheten, och det kan ju vara trevligt att någon gång få höra något annat än engelska i rutan

Tacksam för svar

Ola Nilsson

From: SVT <kontakt@svt.se>
Den 20-05-03 skrev Werther
Subject: Re: Fråga om Tintin och Hergé

Hej Ola,

tack för ditt mejl.

Den är inköpt med engelskt tal och inget som vi har lagt till. Originaliteten är Hergé à l'ombre de Tintin och dokumentären finns berättad på franska, nederländska, tyska och engelska.

Vänligen,

Werther
Kommunikatör

Den 2020-05-02 11:00:55 skrev Ola Nilsson

Hej,

i tablån utlovas en fransk dokumentär om Tintin och Hergé. Det låter ju bra eftersom Tintin ska vara fransman och Hergé från den fransktalande delen av Belgien. Men varför i allsin dar är då berättarrösten på engelska? Varför väljer ni inte det franska originalet? Det skulle kännas betydligt mer äkta. Man har ju ändå den svenska undertexten att följa. Och om det ändå handlar om begriplighet för dem som inte kan läsa, vore det väl i så fall bättre att lägga på en svensk berättarröst.

Tacksam för svar

Ola Nilsson
Umeå

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"I Axess nr 4 2020 som kom häromdagen finns en artikel under ”Språkvård” av Alfred Sjödin (universitetslektor, Karlstads universitet) med titeln ”Allt är inte kommunikation”. Han visar hur Viktor Rydbergs språkpurism mötte starkt motstånd från bl a Esaias Tegnér d.y och Rydberg tvingades till tystnad. Han utdelar också ett träffsäkert slag mot anglofåneriet. Slutsats: ett nationalspråk är mycket mer än ett kommunikationsverktyg och måste skyddas i sin egenskap av kulturbärare. Det gällde då och det gäller nu. Jag tog studentexamen i Karlskrona 1959 och minns hur min svensklärare var en övertygad purist och jag minns också att jag ”var uppe” i svenska i studentexamen och kunde glädja lektorn och censorn med att dela min lärares uppfattning på den punkten.

Lars  N.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)