(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Därför föreslår Socialdemokraterna att minimikravet på andelen undervisning som ska vara på svenska i grundskolan höjs till minst 75 procent. Gräddfiler med obehöriga lärare på engelska skolor ska tas bort och svenska ska användas vid betygsättning och annan myndighetsutövning. Att svenska ska vara huvudspråk bör också vara grundregel i en obligatorisk gymnasieskola. Det meddelade partiordförande Magdalena Andersson och Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund på en pressträff i Almedalen den 26 juni.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

De flesta ord på kinesiska består av ett eller två tecken. Så om du vill läsa eller skriva kinesiska bör du kunna 5 000-7 000 tecken - det är så många som ofta används i vardagsspråket eller i media. Det finns dock otaliga kombinationer av dessa tecken. Därför är sättningen mycket mer komplicerad i boktryckerier än i Tyskland, och datorernas tangentbord har tre tangenter. Det fonetiska latinska alfabetet har här en verklig fördel. Men med hjälp av artificiell intelligens (AI) håller detta på att förändras, så att det idag "går mycket snabbare att mata in en kinesisk text än en jämförbar text på ett latinbaserat språk", enligt en rapport i Handelsblatt. AI:n kan begränsa och föreslå följande ord mer exakt utifrån sammanhanget med de andra tecknen efter att de första ljuden har skrivits in på tangentbordet. En erfaren maskinskrivare kan skriva mer än 200 tecken (dvs. komplexa ord) per minut.  (handelsblatt.com)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna intervju gjordes den 24 april av en företrädare för Swebbtv med Per-Åke Lindblom, Språkförsvaret.

Fråga: Vilka är ni i Språkförsvaret och varför startade ni?

Svar: Språkförsvaret är partipolitiskt obundet nätverk, som står på tre ben. 1) Vi försvarar svenskan, särskilt mot engelskans expansion på svenskans bekostnad; 2) vi förordar mångspråkighet; och 3) mellannordisk språkförståelse. Redan 2005 inledde Språkförsvaret en kampanj för att Sverige skulle anta en språklag, en kampanj som kröntes med framgång 2009, då en enhällig riksdag antog en språklag. Språkförsvaret bedömer alla riksdagspartier utifrån nämnda plattform, men medlemmarna röstar på olika partier och vi efterfrågar aldrig partipolitisk tillhörighet.

Fråga: Vad ser du som det största hotet mot korrekt svenska i dagens  samhälle och vad kan vi göra åt det?

Svar:Det största hotet mot svenskan ställning i Sverige är engelskan frammarsch på svenskans bekostnad inom allt fler användningsområden, s.k domäner. Det gäller inom den högre utbíldningen, där 90 % av alla avhandlingar skrivs på engelska, det gäller inom grundskolan och gymnasieskolan, där engelska som första undervisningsspråk breder ut sig; det gäller inom reklamens och populärkulturens värld; det gäller alla anglicismer som flödar in i svenska språket.

Fråga: Varför är det viktigt att bevara det svenska språket anser ni på Språkförsvaret?

Svar: Alla språk har ett egenvärde och svenskan råkar vara vårt modersmål eller huvudspråk. Just nu hotas den framför allt av engelskan. Därför försvarar vi också alla hotade språk i världen, även om vi inte kan göra så mycket åt deras situation. Därför stödjer vi också att älvdalskan, som skiljer sig lika mycket åt från svenskan som isländskan, ska upphöjas till minoritetsspråk i Sverige.

Fråga:Tycker du att politikerna till fullo förstår hur viktigt svenska språket är och gör de rätt saker för att bevara språket?

Svar: Nej, absolut inte. Hotet från engelskan är en blind fläck hos riksdagspartierna.  Inget riksdagsparti har drivit en medveten och genomtänkt linje för att reglera användningen av engelskan inom den högre utbildningen. De etablerade riksdagspartierna gör heller ingenting för att bromsa expansionen av engelska som första undervisningsspråk i grundskolan och gymnasieskolan i form av engelskspråkiga friskolor, vilket är ren självkolonialisering.

Fråga: Hur viktigt är det att behärska det svenska språkets språkmelodi?

Svar: Den invandrare som vill göra karriär i Sverige gör det bäst genom att använda den traditionella språkmelodin i svenska språket. Den svenska riksdagen kallas numera den svensk-iranska riksdagen på grund av överrepresentationen av ledamöter med iranskt ursprung. Jag tror inte att de har gjort den karriären på grund av de inte har behärskat traditionell svensk språkmelodi. Självfallet bör också rikssvenskt talspråk premieras i de etablerade etermedierna, radio och tv. Hallåmän och hallåkvinnor bör tala svenska utan alltför kraftig brytning eller alltför kraftiga dialektala undertoner.  Men spontana förändringar i talspråket är annars mycket svåra att förhindra. Däremot tror jag att det svenska språkets språkmelodi kommer att visa sig vara motståndskraftig.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sven-Ingvars - När solen färgar juninatten

Söndagens svenskspråkiga dikt

Juninatten 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de ha mörknat

spegla morgonsolens lågor. 

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav. 

Harry Martinson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  

Er bevaring av nordisk identitet gjennom språket en tapt kamp?

Joakim Reigstad skriver på Foreningen Norden:

Ja, hva tror du? La oss gå tilbake til 31. oktober i fjor. De nordiske statsministerne var samlet til Nordisk råds 75te sesjon.

I statsministerboligen i Oslo sto åtte pent antrukne nordiske statsministre. Fra Norge, Sverige, Danmark, Island, Finland, Grønland, Færøyene og Åland. De skulle ha innledende pressekonferanse.

«The first speaker is the prime minister of Norway, Jonas Gahr Støre», sa en stemme gjemt bak skilleveggen i presserommet. Heisann! Engelsk ja. Noen av de utvalgte reporterne som skulle stille spørsmål etterpå, begynte å fikle nervøst med kulepennen. Her måtte ting oversettes og skrives ned. For ingen vil jo dumme seg ut på dårlig, nølende norsk-engelsk foran kolleger fra resten av Norden.

«First of all, I like to welcome my Nordic family to Oslo», startet Støre på stødig engelsk. De andre var ikke spesielt mye dårligere, selvom Mette Frederiksens nordjyske bakgrunntid vis skinte igjennom i hennes innledning:«Tænk ju so møtsj for hausting us», sa hun henvendt til verten for møtet, Jonas Gahr Støre. Rett etterpå var svenske Ulf Kristersson kanskje smartest av dem alle sammen, «I just copy what Mette said», sa han, og slapp for en lang innledning på engelsk.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)