Idag är situationen den i Tyskland att de flesta potatissorter har kvinnliga namn: Agata, Agnes, Bettina och så vidare. En petition har inlämnats till förbundsdagens petitionsutskott. Petitionen yrkar på en bättre balans mellan kvinnliga och manliga namn, eller likabehandling om man så vill,  på potatissorter. För att petitionsutskottet överhuvudtaget ska behandla frågan krävs 50 000 namnunderskrifter, även om petitionsutskottet på eget bevåg kan besluta att frågan har ett allmänintresse och således behandla den. Det är fullt möjligt att petitionen är ironisk menad.

Hur situationen är i Sverige känner jag inte till. Det kanske är bäst om man låter den spontana namngivningen ha sin gång i denna fråga. Inga potatisar kommer att ta illa upp i varje fall.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en helsidesannons, ”Googla mjölk”, i dagens DN på sidan 7 använder Oatly nästan uteslutande svenska. Bara två engelska uttryck har stoppats in, ”the internet” och ”Wow talks!” (det senare avser ett möte i Göteborg den 13 augusti).

Detta tycks vara en kursändring från Oatlys sida. Företaget, som säljer havremjölk, har tidigare gjort sig känt för att publicera helsidesannonser på engelska, trots att det är ett svenskt företag. I denna nätdagbok återfinns inte mindre än fem inlägg riktade mot Oatlys språkbruk.

Förhoppningsvis är Oatlys kursändring bestående.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Men engelska är inte ett gemensamt språk för Norden. Hur många förstår att "groupage" betyder styckegods, att "parcel" skulle betyda företagpaket, att "pickup" är hempaket och så vidare? Danska, norska och svenska är sinsemellan förståeliga språk och tillräckligt många i Finland och Island förstår svenska, danska och norska för att det inte ska bli något problem med posthanteringen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ordguru heter en ny synonymordbok på internet. Ordguruns ordförråd växer hela tiden:

”Ordgurun lär sig fler ord och synonymer hela tiden och känner just nu till:
- 73841 ord och fraser (i totalt 349493 olika böjningar)
- 79660 synonymer
- 1274 motsatsord”

Dessutom kan man få korsordshjälp.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lingolympiadens blogg berättar:

”I juli 2016 blev den svenska delegationen till International Linguistics Olympiad, "OS i språkvetenskap", det första svenska laget någonsin att ta guldmedalj i tävlingen med över 160 deltagare från hela världen… International Linguistics Olympiad är en årlig internationell tävling i språk och logik för gymnasieelever, och anses vara den svåraste och mest prestigefyllda i sitt slag. Varje år deltar sammanlagt tiotusentals ungdomar i sina respektiva länderns kvaltävlingar för att nå dom åtråvärda OS-platserna. Årets tävling hölls i Mysore i Indien, och i hård internationell konkurrens lyckades svenskarna besegra nationer som USA, Ryssland, Sydkorea och Kina.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbopk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den senaste rapporten från Internet World Stats visar att det fanns drygt 3,6 miljarder internetanvändare i år, vilket innebar en penetrationsgrad (andel av befolkningen som använder internet) på 49,2 procent. Afrika uppvisar – inte förvånande – den kraftigaste ökningen sedan år 2000.

De tjugo stater med flest internetanvändare med Kina, Indien och USA i spetsen hittar man i denna tabell. De tio största språken på internet, finns förtecknade här; engelska, kinesiska och spanska är de tre största.

Idag finns det 18 stater eller autonoma områden som har en penetrationsgrad på över 90 procent. Sverige och de övriga nordiska staterna liksom de autonoma områdena Färöarna och Grönland ingår i denna grupp. Bara två stater med större befolkning än Sveriges tillhör denna grupp, nämligen Kanada och Nederländerna. I övrigt är det fråga om småstater eller autonoma områden.

Frågan om internetanvändningen i världen är intressant, eftersom den bara kan ske med hjälp av ett språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knute till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel ”Ein Schatz aus der linguistischen Tiefkühltruhe” (”En skatt ur den lingvistiska frysboxen”) i schweiziska Neue Zürcher Zeitung den 25 juni skriver Rudolf Hermann, uppenbarligen också på plats i Älvdalen, om älvdalskan. Han skriver bland annat:

”Älvdalskan, så säger många svenskar, förefaller dem praktiskt taget obegriplig. Det förvånar. På det enkla vardagsspråkets nivå förstår svenskar, danskar och norrmän varandra tämligen hjälpligt. Varför skulle det då inte också gälla för älvdalskan, som befinner sig halvvägs mellan Sverige och Norge?

Det finns några goda skäl. Älvdalskan har i motsats till de moderna skandinaviska språken för det första fortfarande ett komplicerat kasussystem, och för det andra många andra ljud samt dessutom en annan melodi. Men man hör knappast språket. Ty språket talas bara av tvåtusen, kanske tretusen människor.”

”Das Älvdalische, so behaupten viele Schweden, sei ihnen praktisch unverständlich. Das erstaunt. Denn auf der Ebene einfacher Alltagssprache verstehen sich Schweden, Dänen und Norweger gegenseitig ganz leidlich. Warum soll das dann nicht auch für das Älvdalische gelten, das genau zwischen Schweden und Norwegen angesiedelt ist?

Dafür gibt es einige gute Gründe. Das Älvdalische hat im Gegensatz zu den modernen skandinavischen Sprachen erstens noch ein komplexes Kasussystem und zweitens viele andere Laute sowie insgesamt eine andere Melodie. Man hört es aber kaum noch. Denn gesprochen wird die Sprache nur noch von vielleicht zwei-, dreitausend Leuten.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel ”Should English remain main language for EU business after Brexit?” i  International Business Times den 4 juli skriver Andrew Linn med anledning av Brexits eventuella konsekvenser för engelskans ställning:

“Huge sums have been invested in English teaching by both national governments and private enterprise. As the demand for learning English has increased, so has the supply. English language learning worldwide was estimated to be worth US$63.3 billion (£47.5 billion) in 2012, and it is expected that this market will rise to US$193.2 billion (£145.6 billion) by 2017. The value of English for speakers of other languages is not going to diminish any time soon. There is simply too much invested in it.”

“Enorma summor har investerats i engelskundervisning av både nationella regeringar och privata företag. Eftersom efterfrågan i att lära sig engelska har ökat, så har utbudet. Engelsk språkinlärning över hela världen uppskattades vara värd US $ 63,3 miljarder (£ 47,5 miljarder) under 2012, och det förväntas att denna marknad kommer att stiga till US $ 193, 2 miljarder (£ 145,6 miljarder) år 2017. Engelskans värde för dem som talar andra språk kommer inte att minska inom en snar framtid. Det har helt enkelt investerats för mycket i det.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)