Denna insändare publicerades i Smålands-Posten den 8/3 – här med skribentens tillstånd.

Självklart förtjänar Elin Wägner att få en staty rest över sig i sin hembygd. Valet av plats, vid Växjö nya konststråk, är det inget fel på. Men titeln på statyn Pissed Elin gör mig upprörd.

Jag slår upp ordet pissed i mitt utförliga, engelska lexikon och hittar att ordet är markerat som vulgärt och att dess betydelse nummer ett är: packad, asfull.

Varför har konstnären och Växjö Kulturnämnd valt att chikanera Elin Wägner på detta sätt? Min far skulle vända sig i sin grav om han visste att hennes namn är på väg att skändas med denna tarvliga, engelska titel. På fyrtiotalet (förmodligen) mötte han vid ett flertal tillfällen Elin Wägner i handelsboden i Bergs socken, när de bägge var där för att handla.  Han beundrade och hög­aktade i allra högsta grad denna kvinna. Hon var för honom ett enastående fruntimmer. Aldrig att han nämnde att hon skulle vara berusad.

Vad ska engelskspråkiga turister tro när de böjer sig ner och läser Pissed Elin på sockeln? Hur ska de kunna veta att denna nyktert seende och klartänkta kvinna inte var hemfallen åt drycken­skap? Inte kommer de väl i första hand att tänka på piss i betydelsen urinera?

Ett råd till Växjö Kulturnämnd: Betänk att ett utländskt ord kan ha flera betydelser. Håll er till svenska, det språk som ni behärskar! Avses det att Elin Wägner var skit­förbannad, så be konstnären att skriva det på ren och skär svenska. Eller Elin urinerar eller kissar om det är det som avses.

Och förresten, varför kalla promenaden för Växjö Art Site? När namnet Växjö konststråk låter så mycket bättre. De flesta som promenerar på denna natursköna plats har väl ändå svenska (småländska) som moders­mål. Varför ringaktar ni så till den grad Vilhelm Mobergs och Pär Lagerkvists kärnfulla och mustiga språk?

Kerstin Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I senaste numret av Grönköpings Veckoblad berättas det:

”Grönköpings lokala musikkanal, Radio Green Mello, har beslutat att publicera en s.k tio-i-topplista varje vecka. Syftet är att de ungdomar som brukar lyssna skall få en ledstång beträffande vilka preferenser de bör ha, när det gäller populärmusik.”

Tidningen skriver vidare:

”Det titlar som är på svenska har översatts till engelska. Det har nämligen visat sig att titlar på ärans & hjältarnas språk (svenska) blir mer begripliga och därmed förlorar i kvalitet.”

Den titel som placerade sig högst upp var ”I love You”  av Sons of Harred Mothers. Av någon underlig anledning innehåller de övriga nio titlarna också ordet ”love”, men detta kan naturligtvis vara en ren tillfällighet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Historiska museets utställningstitel ”History unfolds” har tidigare kritiserats i denna nätdagbok  - se bl.a Bengt Lidal och Lars Fredriksson – liksom i brev från Bo Alvberger och Lars Nordberg, som ligger i Språkförsvarets brevarkiv. Vi återger Sophie Nymans svar, som flera av brevskrivarna har fått.

Tack för dina synpunkter om namnet på utställningen History Unfolds. Du har tidigare varit i kontakt med Maria Jansén, vår museichef, men då hon är på tjänsteresa svarar jag i hennes ställe såsom ansvarig för Historiska museets publika verksamhet.

I alla våra publika erbjudanden på museet, i såväl utställningsproduktioner, som programverksamhet, visningar och familjeaktiviter, så gör vi noggranna analyser för vilka olika målgrupper som vi ämnar nå av olika typer av arrangemang men också tilltal. Naturligtvis är det så att vi som statlig kulturinstitution ska nå ut brett och till alla, men i dessa tider så är du också säkert väl medveten om betydelsen av att kommunicera med olika grupper på olika sätt och vid olika tidpunkter.

I arbetet med History Unfolds, som är en samtidskonstutställning med utgångspunkt i våra samlingar, har vi vägt in flera aspekter i rubrikvalet. I det här specifika fallet har vi valt att målgruppsanpassa rubriken till en mer samtidkonstintresserad publik men också internationellt orienterad publik då ca 65% av våra besökare kommer från utlandet.

Vi tycker att namnet på utställningen väl beskriver det som den kommer att beröra, nämligen att veckla ut och belysa gömda och glömda berättelser i våra samlingar och ge utrymme för nya tolkningar av desamma. Namnet har landat efter att både ha testat det med såväl externa som interna personer, vi har haft en auktoriserad översättare inkopplad och vi arbetar just i dessa dagar med en underrubrik på svenska som tydligt beskriver utställningens tematik.

Om detta kan vi naturligtvis ha olika synpunkter, men det är ett medvetet val som vi har gjort i just denna produktion.

I dagsläget presenterar vi samtliga utställningar på svenska och engelska, vilket vi kommer fortsätta med. Därtill erbjuder vi audioguider på flera språk, då de allra flesta museimiljöer numera är hyfsat internationella arenor där både besökare från Sverige och annorstädes ryms och ska känna sig välkomna.

 Med vänliga hälsningar och med hopp om en trevlig helg!

 Sophie Nyman

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stefan Löfven talade engelska i EU-parlamentet idag – se denna videoinspelning.

Varför gjorde han det egentligen? EU-parlamentet är förmodligen den institution i världen som har de mest omfattande och bästa simultantolkningsresurserna. EU har nämligen 24 officiella språk, som alltså är jämbördiga. Det finns 330 ordinarie tolkar och dessutom frilansare som extra resurs.

Varför talade Stefan Löfven egentligen engelska? Talar Stefan Löfven bättre engelska än svenska? Självklart inte.

Trodde han att han inte skulle behöva tolkas för att han talade på engelska? Det är inget krav att en ledamot i EU-parlamentet ska behärska engelska. En litauer, som bara behärskar litauiska, har rätt att begära tolkning till litauiska. Det var säkert många parlamentsledamöter som såg till att Löfvens anförande tolkades från engelska, kanske speciellt de ledamöter som satt och pulade med sina mobiltelefoner i stället för att rikta blicken mot Löfven.

Underlättade han för konferenstolkarna?  Nej, faktum är konferenstolkarna föredrar att talarna använder sina modersmål i stället för engelska som andra språk, eftersom det försvårar tolkningen. Talarna är ofta inte medvetna om sina språkliga brister och inser inte att eventuell brytning eller icke-idiomatiska uttryck och felaktiga satskonstruktioner kan ställa till med problem vid översättning.  Jag tror heller inte att parlamentsledamöter från de brittiska öarna går upp i EU-parlamentets talarstol och talar bred cockney, newcastledialekt eller skotsk engelska.

Stefan Löfven fortsätter på samma stig som Göran Persson, Margot Wallström och Anders Borg beträdde, nämligen att hellre tala engelska i onödan i EU-sammanhang än att använda svenska. Ville han i likhet med sina föregångare bevisa något? Vad då? Svenska ska vara ett officiellt språk i EU i praktisk handling, inte bara på pappret.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anmärkning: Historiska museet har tagit initiativ till en utställning med titeln ”History unfolds”.

Till museichef Maria Jansén,

Ang. utställning: History unfolds.

Hej,

med förvåning noterar jag Historiska museets usla ambitioner för språkvård med helt omotiverad inblandning av engelska fraser, rakt av utan kommentarer eller förankring i ett behov av bättre kommunikation i rubriksättning och texter. 

1) Tycker du, att Historiska museet med denna namngivning är ett föredömligt exempel i utställningens tematiska utgångsfråga, nämligen:

"Diskussionen om hur historia och kulturarv skapas och används är viktigare än på mycket länge, i Sverige och i ett globalt perspektiv”.

2) Jag står gärna till tjänst med förslag till svenska namn. 

3) Såvitt jag förstår, så lyder Historiska museet som myndighet under kravet att följa den av riksdagen antagna språklagen i anda och handling. Varför gör ni inte detta?

MVH

Lars Fredriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter Språkförsvarets seminarium "Behövs svenskan i svensk skola?" den 23 januari intervjuades Olle Käll, styrelselseledamot i Språkförsvaret och en av inledarna på seminariet, i Gymnasieläraren nr 1/2016. På frågan "Varför är det så viktigt att undervisa på svenska?", svarade Olle Käll:

"- Därför att elever med svenska som modersmål helt enkelt ska kunna använda det språk som de är bäst på. Att lära sig saker i skolan är redan en tillräckligt svår process och då ska man inte behöva göra det på engelska.

- I dag är det tillåtet med upp till till 90 procent engelska på gymnasiet, i alla fall ämnen utom svenska. Det är alldeles för mycket för en skola som ska betona det sammanhållande kittet i samhället, nämligen svenskan."

Läs också Olle Källs inledning på seminariet!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!
 
Hörde på radio hur två svenska kvinnor, bosatta i USA kommenterade primärvalen. Båda använde amerikanska R, tjocka L samt pausljudet aaaa mellan meningarna, det som i svenskan kan låta som ääää. Ibland kan man höra andra svenskar, som också bott i USA rätt länge, tala svenska utan minsta tecken på amerikanisering. Hur kan man förklara denna skillnad? En gissning är frekvensen av umgänge med andra svenskar, men finns det fler orsaker?
 
Hälsning från
Ingvar
Katrineholm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)