I Veckans brott i tisdags använde både Camilla Qvartoft och GW uttrycket ”gå bärsärk”.

Jag skrev då: Som språknörd reagerade jag på att ni båda använde uttrycket ”gå bärsärk”. Det var väl ändå Swenglish, en direktöversättning av ”go berserk”. Vi ska väl försöka bevara gamla mustiga svenska uttryck som ”gå bärsärkagång” och ”gå holmgång” m.fl

Vad det gäller smek- och öknamn på polisen kallade man ordningspolisen längre tillbaks i tiden, den s.k stadsvakten, för 'korvar'. I Stockholm höll de till i den Sivertska kasernen söder om Katarina kyrka. Där finns en innergård och följaktligen kallades byggnaden för 'korvgrytan'.

Per Jonason

Solna

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stockholm den 2 november2015

Till Stockholms stad

Stadsbyggnadsnämnden

Box 8314

104 20 Stockholm                                         


      
                     

Ang: Namn på föreslaget promenadstråk vid Årstaviken.

Med anledning av ett nu aktuellt förslag från Stockholmscentern att omvandla den gamla järnvägsbanken längs Årstaviken på Södermalm till ett promenadstråk har vi med förvåning noterat i pressen att man börjat använda arbetsnamnet ”Stockholm Low Line”. Detta skulle vara inspirerat av en annan omvandlad järnvägssträckning i New York benämnd ”The High Line” syftande på att sträckningen huvudsakligen är lagd på pelare i luften ovanför markplanet.

Vid en närmare undersökning finner vi att det ursprungliga förslaget inklusive namn och koppling till New York kommer från en studentuppsats vid SLU, Ultuna, av Hanna Nyström 2010.

Vi anser att ”Stockholm Low Line” som namn på ett promenadstråk är helt oanvändbart av följande skäl:

1) Vi har en gällande språklag, som säger att i Sverige skall svenska användas i offentliga sammanhang. Detta gäller särskilt namngivning av gator, torg och andra offentliga platser.

2) Ingen gör en naturlig association till en annan för svenskar praktiskt taget okänd liknande företeelse i New York. Kopplingen är ytterst långsökt.

3) Den antipodiska kopplingen mellan en högjärnväg på pelare (”high”) och en normaljärnväg i markplanet (”low”) är helt felaktig.

Folk kommer att fråga sig vad som är (”low”) i Stockholm Low Line.

Som namn på detta promenadstråk föreslår vi: SPÅRPROMENADEN.

Det är vår förhoppning att ”Spårpromenaden” omedelbart skall komma att användas som arbetsnamn av Stockholms stads hela organisation i väntan på beslut om ett svenskt namn i linje med den gällande språklagen.

Med vänlig hälsning

Språkförsvarets styrelse

gm Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”13 talemåder, vi siger forkert”, i Berlingske Tidende den 3 september skriver Emma Ellegaard om danska talesätt som numera ofta förvanskas eller förvrängs. Frågan är om inte dessa två felsägningar är roligast:

”5. Man skal ikke gå langs åen efter vand
(Oprindeligt: Man skal ikke gå over åen efter vand)

6. Alfa og Romeo
(Oprindeligt: Alfa og Omega)”

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Södermalmsnytt berättas om ett förslag från Centern att namnge ett planerat promenadstråk på det nedlagda tågspåret längs Årstaviken med – "Stockholm Low Line".

Idén torde komma från New York City, där promenadstråket "The High Line" har anlagts på ett gammalt upphöjt och nedlagt järnvägsspår genom "the Meat District" (f.d. slakteriområde).

Som sagt, vissa fantasilösa personer i Stockholm har fått New York på hjärnan. Stockholm är ingen förstad till New York.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel  på Babbel Magazine diskuterar Noah Harley vad som menas med at kunna tala ett språk flytande. I det sammanhanget vill han punktera vissa myter.

För det första menar han att språkbehärskning inte är absolut och att det inte går att dela in dem som har lärt sig ett nytt språk i dem som talar det flytande och dem som inte gör det. Gränsen är flytande. Han tar som exempel en person som föddes i Moskva, men som flyttade till Toronto vid fjorton års ålder och som därefter inte talar ett ord ryska. Kommer denne verkligen att tala ryska flytande vid 89 års ålder?

För det andra kritiserar han uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk. Olika kulturer har olika gester för att markera ”ja” och ”nej” – i den ena kulturen kan en ruskning på huvudet betyda nej, i den andra ja. Vissa kulturella referenser kan också vara helt specifika för ett visst land.

Hans sista exempel gäller en universitetsstudent som kan läsa komplicerade matematiska texter på arabiska, men som inte vet vad grönsaksaffär heter på arabiska. Han jämför denne med en resande som har lärt sig arabiska på språng, d.v.s ett begränsat vardagsspråk, men som kan navigera bussystemet i Marocko. Vem av dem behärskar språket bäst?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Amelia skriver Mats Bax om fjorton saker som finlandssvenskar är trötta på att höra – både i Sverige och Finland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 13 oktober anordnades Internationella klarspråksdagen av Språkrådet och Uppsala universitet. Föredragen från seminariet Klarspråk – i går, i dag, i morgon går att beskåda i efterhand på nätet. Den första delen av föredragen hittar man här och den andra här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)