Hej,

nu ser jag allt oftare av journalister och på texten på TV att de som skriver inte kan skilja på å ena sidan sin, sitt och sina och å andra sidan hans, hennes och deras, exempelvis från TV häromdagen: "Hon jublade över hennes långa hopp".

Skillnaden finns inte på engelska och om det fortsätter så här, kanske snart inte på svenska heller.

Kan vi gnälla om det också? Eller vi kanske redan gör det fast jag har missat det. Jag skrev till redaktionen på TV när jag andra dagen i följd fann fel av nämnda slag och de rättade faktiskt efter en stund. 

Hälsningar

Håkan Söderberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

MEDDELANDE TILL PRESS/MEDIA

av Einar Spetz, svenskspråkiga Wikipedias presskontakt

Svenskspråkiga Wikipedia växer så det knakar och under helgen 5-6 september väntas uppslagsverket passera en ny gräns: två miljoner artiklar. Svenskspråkiga Wikipedia behåller därmed sin position som näst störst i världen, långt före stora språkversioner som den kinesiska, spanska och franska. 

Wikipedia är uppslagsverket där alla kan skriva och redigera. Ingen har dock bidragit till Wikipedias tillväxt lika mycket som den svenske fysikern och lingvisten Sverker Johansson. Efter att först ha skrivit artiklar manuellt, övergick han 2012 till ren massproduktion: Om olika arter i växt- och djurriket har Sverker Johansson skapat 1,3 miljoner Wikipediaartiklar på svenska samt ett par miljoner artiklar på andra språk, främst cebuano och waray-waray, två filipinska språk. Att demokratisera tillgången på kunskap har för Johansson den viktigaste drivkraften i Wikipediaprojekten. 

Johansson arbetar i stor skala och med hjälp av ett särskilt datorprogram, en ''bot''. Sverkers bot, Lsjbot, hämtar och sammanställer upplysningar i öppet tillgängliga databaser. Därefter pusslar boten samman texterna till läsbara artiklar och infogar dem på Wikipedia. Sverker tycker inte artiklarna är så märkvärdiga var och en, men han är nöjd. De är korrekta, passar in i Wikipedias format genom att vara kategoriserade och försedda med faktarutor och språklänkar. Med hjälp av boten har det varit möjligt att på kort tid täcka hela ämnesområden. Just nu driver han ett annat projekt: att skriva Wikipediaartiklar om alla platser platser i världen. Svenskaspråkiga Wikipedia har redan många artiklar om städer, berg, sjöar, men urvalet är skevt. Från Sverige sett är nära områden mer utförligt beskrivna än avlägsna. Så behöver det inte vara i internets tidevarv. Boten hjälper till att synliggöra delar av världen som tidigare varit obeskrivna.

Reaktionerna Sverker Johansson har mött inom högskolevärlden, där han arbetar, har mest varit positiva. Folk är imponerade, tycker han och hans arbetsgivare, Högskolan i Dalarna, är tacksam för all den uppmärksamhet som Sverker röner. Nackdelen har varit tidsåtgången. Det handlar om alldeles för många arbetstimmar. Det tycker åtminstone Sverkers hustru Smiley. Programmeringen inför varje projekt motsvarar en månads heltidsjobb. Sedan, när väl artiklarna skapas, går det undan. Lsjbot kräver inte mycket tillsyn alls. Sverker ser på internet som en av vår tids största landvinningar. I början var det inte så mycket bevänt med systemet. Nu, trettio år senare, börjar folk fullt ut skönja de sociala konsekvenserna av internet; framför allt har masskommunikationen demokratiserats. Förr gick budskapen från få sändare till många mottagare. Nu kan fler nå ut på ett sätt som tidigare var otänkbart. 

Trots att botredigering är effektivt, redigerar nästan alla aktiva på svenska Wikipedia manuellt, precis som när projektet började 2001. Det har med tiden blivit enklare att bidra, bland annat genom redigeringsfunktionen Visual Editor. För att främja intresset för att just redigera genomför Wikimedia Sverige, Wikipedias stödorganisation, olika projekt, till exempel skrivstugor, där deltagarna utbildas i redigeringsteknik och lär sig mer om Wikipedias principer. Målet är att tillgängliggöra fri kunskap för alla och att engagera så många intresserade som möjligt.

Kontaktuppgifter

Einar Spetz, presskontakt, svenskspråkiga Wikipedia

E-post: einarspetz@gmail.com

Telefon/mess:070-2921750

Sverker Johansson

E-post: sja@du.se

Telefon/mess: 023-10445 eller 070-6523332

Sverker har en del möten på måndag. Hör av dig, så ringer han upp.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade Dagens Nyheter en helsidesannons med rubriken ”I Dalarna bakar vi knäckebröd på sånt vi kan uttala”. Det är knäckebrödstillverkaren Leksands som står för denna annons – för övrigt helt på svenska. I annonsen skriver Leksands:

”Baksidan tycks ha blivit den nya framsidan. Är du också en av alla de som står och vänder på matförpackningarna? Våra tål verkligen att vändas på. Det finns inget där som du inte kan uttala, eller förstå vad det är. Och så ska det vara, eller hur?”

Det verkar vara en bra tumregel, att man både ska kunna uttala och förstå vad som står i innehållsförteckningarna på matförpackningarna. I och för sig behöver man inte följa rådet fullständigt slaviskt; det går inte på förhand utesluta att vissa nymodiga ingredienser, som är såväl svåruttalade som svårförståeliga trots allt kan vara nyttiga och goda. Men i så fall förtjänar också beteckningarna att översättas till svenska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta meddelas i ett dagsfärskt pressmeddelande, varur vi citerar:

”Mit großem Vorsprung haben die Mitglieder des Vereins Deutsche Sprache e.V Prof. Dr. Wolfgang A. Herrmann, den Präsidenten der TU München, zum Sprachpanscher des Jahres 2015 gewählt. Damit protestieren sie gegen Herrmanns Pläne, fast alle Masterstudiengänge an der Münchener TU demnächst nur noch auf Englisch anzubieten. ’Mit diesem Kotau vor dem angelsächsischen Kultur- und Wissenschaftsbetrieb fällt Herrmann allen Bestrebungen in den Rücken, das Deutsche als ernstzunehmende Wissenschaftssprache am Leben zu erhalten’, begründete VDS-Vorsitzender Walter Krämer diese Wahl.”

”Med stor marginal har medlemmarna i Verein Deutsche Sprache valt Prof. Dr. Wolfgang A. Herrmann, rektor för Münchens Tekniska Universitet, till årets Sprachpanscher (1). Därmed protesterar de mot Hermanns planer att snart erbjuda nästan alla magisterprogram på Münchens Tekniska Universitet enbart på engelska. ’Med detta djupa och underdåniga knäfall (2) inför det anglosaxiska kultur- och vetenskapsområdet faller Herrmann alla ansträngningar i ryggen för att hålla tyskan vid liv som seriöst vetenskapsspråk’, motiverade VDS-ordförande Walter Krämer detta val.”

Läs hela pressmeddelandet här!

1) Panscher betyder vin-, mjölkförfalskare, d.v.s en som späder ut dessa drycker eller blandar i något annat. Benämningen Sprachpanscher är alltså en ordlek på samma sätt som Språkförsvarets motsvarande pris, Årets anglofån.

2) Koutou (på svenska) är en kinesisk ceremoni bestående i knäfall och huvudets nedböjande tre gånger mot marken samt symboliserande underkastelse under en överordnad. Besökare, inklusive utländska besökare, vid det kejserliga kinesiska hovet avkrävdes detta knäfall.  I uttalandet från VDS används det som en beteckning för servilitet eller skymflig självuppgivelse.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det gäller "Every thing will be fine" (premiär i morgon), "No escape" (premiär den 4 september) och "Straight outta Compton" (premiär 11 september). Det är möjligt att Svensk Filmindustri distribuerar alla tre.

Språkförsvaret anser att utländska filmtitlar ska översättas till svenska - med undantag för titlar som uteslutande innehåller egennamn.

Språkförsvaret har tidigare angripit engelskspråkiga filmtitlar i pressmeddelanden - se bl.a Filmen "De rouille et d’os" borde heta ”Rost och ben” i Sverige och Dansk film får enbart engelsk titel i Sverige?  eller i brev direkt till distributörerna i Sverige. Se också Olle Källs artikel "Filmtitlar på engelska i Sverige?", som ingår i Språkförsvarets andra antologi "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring"  och inlägget Vilka är töntiga – filmtitlarna eller de som tycker det? i denna nätdagbok.

Det enda vi kan göra i detta sammanhang är att skapa opinion mot detta fenomen. Om du som läser detta, har tid, skriv gärna ett brev till distributören eller en insändare.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Saxat från Svenska Dagbladet:

”SvD:s jury har valt ut 40 från de tusentals ord som SvD:s läsare har nominerat till #svenskansvackrasteord. Men vilket är det allra vackraste ordet? Det bestämmer du – rösta! Omröstningen stänger den 21 september.”

Röstningen sker här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Förlaget John Benjamins har nyligen utgivit ”Studies in Övdalian Morphology and Syntax”.  Verket innehåller sju vetenskapliga uppsatser och kan läsas på nätet. I förlagets presentation heter det:

“Övdalian is spoken in central Sweden by about 2000 speakers. Traditionally categorized as a dialect of Swedish, it has not received much international attention. However, Övdalian is typologically closer to Faroese or Icelandic than it is to Swedish, and since it has been spoken in relative isolation for about 1000 years, a number of interesting linguistic archaisms have been preserved and innovations have developed. This volume provides seven papers about Övdalian morphology and syntax. The papers, all based on extensive fieldwork, cover topics such as verb movement, subject doubling, wh-words and case in Övdalian. Constituting the first comprehensive linguistic description of Övdalian in English, this volume is of interest for linguists in the fields of Scandinavian and Germanic linguistics, and also historical linguists will be thrilled by some of the presented data. The data and the analyses presented here furthermore challenge our view of the morphosyntax of the Scandinavian languages in some cases – as could be expected when a new language enters the linguistic arena.”

”Älvdalska talas i centrala Sverige av ungefär 2000 talare. Eftersom den traditionellt kategoriserats som en svensk dialekt, har älvdalskan inte rönt så mycken internationell uppmärksamhet. Älvdalskan befinner sig emellertid typologiskt närmare färöiskan eller isländskan än svenskan, och eftersom den har talats i relativ isolering i omkring 1000 år, har ett antal språkliga arkaismer bevarats liksom att innovationer utvecklats. Denna volym kommer med sju uppsatser om älvdalsk morfologi och syntax. Uppsatserna, som alla bygger på omfattande fältarbete, täcker ämnen som verbförändringar, subjektdubblering, wh-ord (d.v.s. frågeord, typ what, when, which etc.) och kasus i älvdalskan. I och med att den utgör den första omfattande lingvistiska beskrivningen av älvdalska på engelska, är denna volym av intresse för lingvister som sysslar med skandinavisk och germansk lingvistik; även språkhistoriker kommer att hänföras av en del språkliga uppgifter som presenteras. Uppgifterna och analyserna som presenteras här utmanar i några fall vår syn på de skandinaviska språkens morfosyntax, vilket kan förväntas när ett nytt språk träder in på den lingvistiska arenan (egen översättning).”

Enligt en pålitlig källa har detta vetenskapliga arbete redan beställts av 3000 universitetsbibliotek i världen. Detta är en icke föraktlig andel av universitetsbiblioteken i världen, även om det är svårt att hitta säkra och tillförlitliga uppskattningar av antalet universitet i världen. Men det finns i varje fall förteckningar, som uppskattar antalet till mellan 16000 och 18000 universitet.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Teckning av Bard i DN 30 augusti. Kommentarer överflödiga.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)