Norska Språkrådet är betydligt mer aktivistisk än sina motsvarigheter i Sverige och Danmark.

”I en globalisert mediehverdag trenger små og mellomstore språk en bevisst innsats hvis de skal kunne hevde seg i konkurransen med verdensspråk som engelsk. Et reelt språkmangfold der norsk og andre mindre språk synes i mengden, krever aktiv politikk. I Norge er allmennkringkasteren NRK kanskje det viktigste virkemiddelet for å sikre et reelt språkmangfold. NRK er det desidert største mediehuset i landet. De skal ikke bare lage journalistikk. De skal blant annet produsere drama, spille norsk musikk og tilby underholdning på norsk. Samtidig har kringkasteren et unikt språkoppdrag som gir NRK ansvar for å tilby innhold både på bokmål og nynorsk og på samiske språk, kvensk, romani, romanes og norsk tegnspråk.”

Och vidaare:

”Språk må brukes hvis de skal overleve. Dersom et språk ikke brukes aktivt, stagnerer utviklingen i språket, og det kan miste status. Selv for et språk som norsk, som lever i beste velgående, trenger vi en aktiv politikk som sikrer at språkbrukerne møter sitt eget språk, og at språket kan brukes i alle sammenhenger. De utrydningstruede minoritetsspråkene våre trenger i tillegg en aktiv politikk som kan reversere fornorskingspolitikken og styrke og revitalisere språkene. I en digital mediehverdag der ikke-redaktørstyrte, globale aktører tar stadig større plass, er NRKs rolle enda viktigere enn før. Språkrådet ønsker at NRK fortsetter å være bevisst på rollen og oppdraget de har for å fremme både norsk språk og språkmangfoldet i Norge.”

Läs hela texten här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Sissel Kyrkjebø - Önska dig ett Gott Nytt År

Söndagens svenskspråkiga dikt

Gott nytt år!

Kläppen tungt i klockan slår:

"Nu är nyår inne!"

Tack, du kära, gamla år,

som så trött på tröskeln står

och är snart ett minne!

Nya år,

kom med fröjd och sol och vår

och ett tacksamt sinne!

Elsa Beskow 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även skolor som profilerar sig som "internationella" sysslar med denna lukrativa (och obegripligt nog) lagliga skattestöld, kombinerat med glädjebetyg och förstörande av barnens svenskkunskaper.

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Rapport 3 2023

Nätverket för en likvärdig skola

Sten Svensson

”Internationella Engelska Skolan, IES, en av de mest framgångsrika och snabbväxande skolkoncernerna, har på senare år stött på en rad problem. De har gått från ett läge där kommunerna tog emot dem med öppna armar till en situation där de har mött ett ökande lokalt motstånd.

För några år sedan hade IES planer på att öppna en rad nya skolor i olika kommuner. Men i flera kommuner uppstod en debatt om att IES-skolor kan medföra nackdelar för kommunen. I några kommuner visade tjänstemännens utredningar att både skolkostnaderna och skolsegregationen skulle öka. En genomsnittlig IES-skola har närmare 700 elever och när den etableras värvar den elever från alla kommunens skolor. Och när välfungerande kommunala skolor i medelstora kommuner tappar en stor grupp elever får de problem med sin ekonomi och fortsatta drift. När föräldrarna upptäcker att den stabila och välfungerande kommunala skolan riskerar drastiska nedskärningar eller till och med en nedläggning för att en IES-skola ska starta, börjar de protestera.

I många, oftast borgerligt styrda, kommuner har man varit mycket angelägen om att underlätta för en IES-etablering. I flera kommuner har man gynnat koncernen med förmånliga priser på markköp och lägre hyror. Det har också förekommit att IES ställt krav på kommunerna för att de ska etablera sig. Det kan handla om krav på att hyran ska subventioneras eller att lämplig centralt placerad mark ska ställas till förfogande. I en del fall kräver också de byggbolag som IES samarbetar med att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan skulle läggas ner efter några år. När några av dessa subventioner har överklagats till förvaltningsrätten fick de klagande rätt i en del fall. 1

De politiker som underlättat IES-etableringar har lite yrvaket upptäckt att en hel del kommuninvånare inte ville ha en IES-skola. Dessutom har allt fler borgerliga lokalpolitiker börjat förstå att det kan uppstå allvarliga problem för de kommunala skolorna när en stor koncernskola etablerar sig. De ser att skolkostnaderna och skolsegregationen ökar samtidigt som en eller flera kommunala skolor riskerar att konkurreras ut. Det kommunala ansvaret för att hela kommunen ska ha en skola riskeras. Insikten om att det kan vara ett politiskt risktagande att stödja IES har börjat sprida sig.

IES har också stött på andra problem. Skolinspektionen har skärpt sina rutiner för att godkänna IES ansökningar om att starta nya skolor. Tidigare räckte det med att IES uppgav hur många elever de hade i kö, men numera kräver Skolinspektionen ett ordentligt underlag. Det har inneburit att fyra ansökningar från IES avslogs under 2022 och det orsakade i sin tur problem för de byggföretag som IES samarbetar med. Utöver det har IES figurerat i pressen på senare år i frågor om dålig ordning, märkliga klädregler och att de sätter glädjebetyg. Koncernens marknadsföring om att IES-skolorna utmärks av goda kunskaper och god ordning har fått sig en törn.”

1) https://www.dagensarena.se/innehall/kommuner-ko-engelska-skolan/

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ser ni inte hur löjligt det här ser ut?

Examensdags hos Internationella Engelska Skolan

"Nu ska vi leka engelsk privatskola och ha akademiska förväntningar i första klass"? Bilden är skrattretande, pinsam. Likaså är det fullt möjligt att "akademisk" har en bredare betydelse på engelska (och engelska är ju ett mycket bättre språk än infödings-ugga-ugga-språket svenska, men ordet "akademisk" finns faktiskt även där, fastän de flesta av oss är lite lågbegåvade och förstår inte vad det betyder. Ni, som sett ljuset och talar engelska, kanske tillfälligtvis kan kliva ned från era olympiska höjder och läsa vad som står på svenska.se om ordet akademisk. Nu är det i och för sig skrivet på den primitiva svenskan, och är därför fel, men ändå: akademisk | svenska.se (som har att göra med högre undervisning eller forskning, enligt Svensk Ordbok).

Benny Bollnäs

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här är de 20 svåraste orden i högskoleprovet 2014–2023 – hur många rätt får du? Testet är framtaget i samarbete med provutvecklaren Maria Johansson.

Gå vidare till testet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mattias Karlsson granskar regelbundet friskolornas verksamhet, särskilt Internationella Engelska Skolan, på ledarplats i Hallands-Posten (oberoende liberal), bland annat i denna artikel från den 10/3 2023:

”Friskolekoncernen Internationella Engelska skolan, IES, har under ett och ett halvt år slussat iväg totalt 275 miljoner kronor bort från skolverksamheten till sina ägarbolag. Totalt motsvarar pengarna 8 500 kronor per elev. Det avslöjar Dagens industri i en granskning av friskolekoncernens räkenskaper (10/3). Det visar med all tydlighet hur sjukt det svenska skolsystemet, resurser som ska gå till elevernas undervisning kan i stället hamna i fickorna hos friskoleägarna.

Som Dagens industri rapporterar köptes Engelska skolan ut från börsen i slutet av 2020 av ett konsortium med den Luxemburgbaserade fonden Paradigm Capital i spetsen. Tidningen har granskat IES koncernredovisning för de följande 18 månaderna, det vill säga den 1 januari 2021 till den 30 juni 2020, och under den perioden har alltså 275 miljoner kronor genom koncernbidrag förts bort från skolans verksamheter.

I början av februari avslöjade SVT att IES under den aktuella perioden skickat iväg en halv miljard kronor i koncernbidrag till sina ägare. Detta kommenterade IES:s vd, Anna Sörelius Nordenborg, i ett skriftligt svar till SVT med att pengarna fortfarande finns kvar i koncernen och inte delats ut till investerarna och att ”kassaflödet används till att återinvestera i verksamheten, att betala räntor i ägarbolagen samt att betala skatt” (SVT.se 3/2).”

Läs vidare här!

Det är naturligtvis absurt att skattemedel på detta sätt försvinner ut ur landet och hamnar i utländska ägares fickor. Det är definitivt inget mått på kvalitet. ”Kvaliteten” i Internationella Engelska Skolan upprätthålls med hjälp av glädjebetyg.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Saskia Rubensson - God jul pappa

Söndagens svenskspråkiga dikt

Julvisa

Förr i tiden var alla jular så gammaldags

alla hade den riktiga stämningen, sakta snöfall

och facklor och slädar och ljus

i alla fönster och orgelbrus

var det alltid om jularna förr i tiden.

Och överallt var det blankt och kritat och

strött

och julbordet dignade: korvar kotletter och

syltor

och skinkor och revbensspjäll och sött

öl och brännvin (ack, pigor och skinkor och

kött

fanns det gott om

på jularna förr i tiden).

Och Nasse, lättrökt med äpple i mun

tronade mitt på damastduken, kallmanglad,

vit

som niggrernas fotsida klädnader

i julnumret av missionstidningen.

Mm, djuren fick sitt.

Hästen fick havre och de små sparvarna

dansade lyckligt polska kring präktiga kärvar.

Mänskorna var mer än nu generösa, naturliga,/gammaldags okommersialiserade

om jularna förr i tiden.

Och mor hade drivit fram

hyacinter som doftade

(var fanns alla halvvissna krukväxter

och t ex matrester och t ex smutskläder

sen strax före helgen

på jularna förr i tiden?)

Far läste bibeln.

(Folk var så religiösa på jularna förr i tiden).

Och ogifta faster läste nån annan

stämningsmättad berättelse.

Om jularna förr: det lästes så många vackra

stämningsfulla små bitar.

Den t ex om ”En hel bulle”.

Sagan om ”Den lilla flickan med

svavelstickorna”.

Sen smackade barnen tacksamt i sig

sin julgröt.

(Ackja! Det var pli på ungarna

om jularna förr i tiden).

De visste vad som var rätt

och gjorde sin plikt

liksom de vuxna.

Fattiga fick sin skärv.

Det fanns ingen otäck världsnöd

och inga omöjliga idéer

om jämlikhet förr i tiden.

Sonja Åkesson

(Denna nätdagbok är knuten till näverket Språkförsvaret)