”Majoriteten av studentane som deltok i undersøkinga, rapporterte at dei lærte mest effektivt på fyrstespråket sitt. Vidare synte det seg at det ikkje er slik at studentane anten er positive til engelsk eller positive til dei nordiske språka. Felles for fleirtalet var nemleg at dei var einige i at engelsk har ein sentral plass i høgare utdanning, og at det er ein verdi i seg sjølv å bli ein kompetent engelskbrukar. Samstundes var det slik at eit fleirtal av studentane også meinte det er viktig å bruke nasjonalspråket i utdanninga.

Det var nokre forskjellar mellom fagfelta. Sjølv om eit fleirtal av studentane innan alle fagfelt såg verdien av engelsk, var naturvitskapsstudentane noko meir positive til engelsk enn dei andre studentane. Det var også skilnader mellom fagfelta når studentane fekk spørsmål om kor viktig nasjonalspråket er. Her såg studentar innan rettsvitskap og filosofi tydelege fordelar ved å bruke dei nasjonale språka, medan studentar innan naturvitskapane uttrykte noko negative haldningar til bruken av til dømes norsk i utdanninga.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta är en återpublicering av ett inlägg från den 25 november 2018. Skälet är att SVT har ”översatt” den danska tv-serien Når støvet har lagt sig till When the dust settles. SVT tycks inbilla sig att svenska tv-tittare föredrar engelska titlar framför svenska, trots att svenska är deras modersmål. Det finns inget som talar för det.)

Sveriges Annonsörer har låtit Novus genomföra en opinionsundersökning om svenskarnas inställning till reklam på engelska.

”Novusundersökning som bygger på svar från 1024 svenskar

Fråga: Reklam på engelska blir allt vanligare i tidningar, TV och på internet i Sverige. Vi ber dig ta ställning till hur positiv eller negativ du är till reklam som är på engelska?

Mycket positiv 3 %
Ganska positiv 8 %
Varken positiv eller negativ 42 %
Ganska negativ 23 %
Mycket negativ 22 %
Vet ej 1 %”

Resultatet av denna undersökning stämmer överens med en tidigare norsk undersökning, som visade att norrmännen hade blivit allt mer kritiska till engelska i reklamen. Den visar för det första att Språkförsvarets kritik mot den myckna engelskan i reklamen sammanfaller med uppfattningen hos 45 procent av svenskarna. Den visar för det andra att annonsörerna, och särskilt reklambyråerna, inte går i takt med opinionen. Det visar för det tredje att det absolut inte finns någon anledning för Språkförsvaret och likasinnade att ge slaget förlorat utan att vi tvärtom bör intensifiera våra ansträngningar.  Vi bör inrikta oss på att övertyga de 42 procent som varken är positiva eller negativa att gå över till den negativa sidan.

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Test: Är du transspråkande? Vad kan du om svensk språkpolitik? Utmana dig själv i det här testet, konstruerat i samarbete med Språkrådet. Del 1 av 2. ”

Gå vidare till Svenska Dagbladet!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lille Bror Söderlundh - Får jag lämna några blommor av Nils Ferlin

Söndagens svenskspråkiga dikt

Vid Diktens port

Människan sitter vid Diktens port; 

hon talar om allt vad stort hon gjort 

och allt vad stort hon ska göra. 

Och solen lyser och skyn är blå. 

Vem skrattar då 

och vem vill håna och störa. 

Förunderlig är hon att höra. 

Människan sitter vid Diktens port 

som hon alltid gjort. 

Hon sitter med uppdragna ögonbryn 

och ser mot skyn. 

Hon kommer ihåg när da Vinci skrev 

i Firenze om svalornas flykt ett brev. 

Hon var med när Benvenuto Cellini log 

och när Vasco da Gama mot Indien drog. 

(Hon minns som igår den dag i maj 

när man segel beslog vid Calicut kaj.) 

Så mycket är det som människan minns, 

bild trycker på bild bak ögats lins 

och ibland får hon svårt att hålla isär 

vad som var och är. 

Baal och Molok känner hon till, 

tempel och pyramider 

och mångt som vandrat i natten vill 

och gråter och illa kvider. 

Människan sitter vid Diktens port, 

hon är kommen en gång från okänd ort. 

Hon har gått genom piska och pest och 

brand och ökensand. 

Ondska och blod har följt henne åt 

till cirkusglädje och ödslig gråt. 

Men dröm och syn bar hon också med 

som en fågellåt över alp och hed, 

som envist dallrande sång om ljus 

kring frusna källor och döda hus. 

Besynnerligt vrång blev människans färd 

i det som vi kallar guds vackra värld. 

Dock kunde vi ock berätta 

och klamra oss fast vid detta: 

att allt som är gudalikt och stort 

och som tänder till eld 

det har människan gjort. 

Hon har räknat stjärnornas vägar och år 

där de stumt i den ändlösa rymden går. 

Hon sitter vid instrument och bestick 

och själv är hon bara ett ögonblick. 

Själv är hon bara ett bloss i vind, 

ett födsloskri och en fårad kind.

Nils Ferlin

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...efter "Coronauppehållet"!

Visserligen är personbilsdelen av Volvo (Volvo Cars) kinesiskägt sedan 10 år tillbaka, dessförinnan amerikanskägt av Ford sedan 1999) och koncernspråket är engelska...

Men!!Fabriken ligger i Göteborg i Sverige där svenska är officiellt huvudspråk och dör engelska inte har någon som helst officiell ställning."Facility Management" och "Feelgood"?? Vi ar in Sviden gadd dämitt!

Framförallt har givetvis den klara majoriteten av medarbetarna svenska som modersmål.

Därför borde "Välkommen-tillbaka-skylten” vara på svenska, möjligen med engelska under.

Volvo borde använda sig av parallella svenskspråkiga benämningar, rakt av!

Också Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag blev väldigt förvånad när jag såg att ni har valt att ge danska serien Når støvet har lagt sig en engelsk titel (When the dust settles) i stället för att antingen behålla originaltiteln eller översätta den till t.ex När dammet lagt sig. Serien har ingen koppling till anglosaxisk(t) språk och kultur. Ni skulle säkert bli lika förvånade om DR skulle kalla Pippi Långstrump för Pippi Longstockings på danska i stället för Pippi Langstrømpe? Det senare skulle aldrig inträffa utan är enbart för att illustrera hur märkvärdigt det känns.

Med venlig hilsen
Redaktør Sprog & Samfund
Michael Bach Ipsen

13/4 2014

Hej Michael,

Tack för ditt mejl.

Jag håller med dig när det kommer till Pippi Långstrump. Men inte riktigt när det kommer till "När dammet lagt sig". För i detta fall så har faktiskt DR (Danmarks radio) en engelsk titel också. Så här har vår dramaavdelning resonerat i frågan:

DR (Danmarks radio) har två titlar på denna serie och vi tycker att When the dust settles passar bättre i Sverige och på SVT.

Vi har i detta fall valt den engelska titeln för att vi tror att den från ett publikt perspektiv kommer funka bättre. En titel ska locka till tittning och spegla innehållet. De svenska översättningarna ”När röken skingrats” eller ”När dammet lagt sig” anser vi inte gör detta, och att When the dust settles passar bättre.

Vänliga hälsningar,

Philip

Kommunikatör / SVT

16/4 2020

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Hanna!

När jag hade uppmärksammats på att den danska tv-serien ”Når støvet har lagt sig” har översatts till den engelska titeln ”When the dust settles” och inte till en svensk titel som ”När dammet har lagt sig” skickade jag klagomejl till SVT (kontakt@svt.se).

Följande svar fick jag från SVT:s kommunikatör Astrid (något efternamn anges inte):

”Hej Christina,

Tack för ditt meddelande.

Det är inte helt ovanligt att vi översätter titlar till antingen svenska eller engelska. Oftast översätter vi titlar till svenska, men om serien i fråga är internationellt känd brukar vi använda den engelska titeln. Med det sagt, ska jag meddela de berörda om ditt missnöje gällande detta.

Önskar dig en fin kväll.

Med vänlig hälsning,

Astrid

Kommunikatör”

Kommunikatören Philip (något efternamn anges inte) skriver som svar:

”Hej Christina,

Tack för ditt mejl!

Vi försökte vrida och vända på detta. Vi hittade ingen bra titel på svenska som passade. ’När dammet har lagt sig’ på svenska blir inte samma sak som på danska. Och några variationer passar inte. Därav landade vi i en engelsk titel! Det viktiga för oss är att bjuda in till tittning och ge tittaren en så bra bild som möjligt av vad programmet handlar om.

Allt gott, 

Philip

Kommunikatör/SVT”

Jag skulle vilja hävda att ”När dammet har lagt sig” har exakt samma betydelse som ”Når støvet har lagt sig”. Dessutom är svenska och danska mycket nära besläktade nordgermanska språk, så skillnaden mellan ”När dammet har lagt sig” och ”Når støvet har lagt sig” är inte stor. De flesta svenskar förstår den danska titeln utan översättning. ”When the dust settles” kräver däremot en översättning till svenska för dem som inte kan engelska. Om det viktiga för SVT ”är att bjuda in till tittning och ge tittaren en så bra bild som möjligt av vad programmet handlar om” vore det självklart att titlar översätts till Sveriges officiella språk, vilket är svenska - inte engelska.

Min uppmaning till SVT är att läsa vad som står i språklagen, framför allt dessa tre paragrafer:

”Svenska språket

4 §  Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §  Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §  Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

”Språklag (2009:600)”

Det numera skattefinansierade SVT tillhör det allmänna. Därmed har SVT ett särskilt ansvar att översätta titlar till svenska och inte till engelska. 

Hälsningar

Christina Johansson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Internationella Engelska Skolan är en språkets tobakskoncern. Alla insatta vet, att produkten är skadlig för den språkliga folkhälsan. Den är monopolistisk för ett språk och vanebildande för anglosaxisk kultur. Men penningen styr koncernen och i en ultraliberal marknad skall allt vara tillåtet. Därför är vi, där vi är. Ändamålen (låtgå-politik = omval för politikerna) får helga medlen.

Jag hade för många år sedan kontakt med en patentbyrå, som hade en god princip för mångspråkighet. Vid nyanställning och platsansökan skulle handlingar och intervju genomföras på den sökandes andraspråk, valfritt från en förutbestämd lista. Chefen deklarerade, att detta var mycket effektivt beträffande byråns språkliga bredd - utmärkt tyska, utmärkt franska, utmärkt italienska, spanska och portugisiska. En hade dessutom utmärkt ryska. Tänk, så framsynt!

Vh

Lars F.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)