En arbetgrupp vid Umeå universitet lade fram ett förslag till språkpolicy den 9/4 - se även gårdagens blogginlägg. Det är ett kortfattat men genomtänkt dokument och innehåller många bra rekommendationer. Vi väljer att citera från inledningen och från avslutningen:

"I takt med ökad internationalisering, snabbare kommunikationer och ett växande utbyte av studenter och lärare mellan länder ökar kraven på kunskaper om andra kulturer och förmågan att kommunicera på flera språk. Engelska intar här en särställning. Inom många vetenskapsområden sker i stort sett all kommunikation på engelska, och även inom utbildning blir både talad och skriven engelska allt vanligare. Vid Umeå universitet finns i dag ett betydande utbud av kurser som ges på engelska, och engelskspråkig litteratur används allt oftare som undervisningsmaterial. Detta har flera positiva effekter, och många ser med tillfredsställelse att universitetets internationella konkurrenskraft ökar.

Samtidigt växer dock oron för att svenskan tappar mark som vetenskapligt språk, och man talar om domänförluster för svenska språket. En annan källa till oro är frågan om huruvida verksamheternas kvalitet automatiskt blir bättre om alla använder engelska; forskning visar nämligen att människor tänker bättre och förstår mer på sitt bästa språk, sitt förstaspråk."

I den avslutande delen av förslaget till språkpolicy behandlas förmedlingsansvaret:

"Umeå universitet är också en del av det svenska samhället och har ett ansvar gentemot detta. Att forskningsresultat kan spridas och diskuteras på svenska är inte bara avgörande för universitetets utbildning på grundnivå, utan det är även viktigt för utvecklingen av verksamheter inom näringsliv och offentlig sektor. Därtill är skolväsende och läromedelsförfattare beroende av vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar och kunskapsöversikter på svenska. Ett ensidigt bruk av engelska som vetenskapsspråk kan innebära att det svenska språket uppfattas som mindre användbart eftersom de svenska vetenskapliga termerna saknas eller sällan används. Ur ett nationellt medborgerligt perspektiv kan bruket av engelska ha en utestängande effekt, vilket i förlängningen kan leda till demokratibrister. Universitetets svenskspråkiga forskare har därför ett stort ansvar när det gäller utveckling och användande av svensk fackterminologi.

Ett parallellt bruk av svenska och engelska, eller andra språk, ska alltså eftersträvas."

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Sant om lärare! Men det framgår inte i vilken årskurs eleven går - kanske mellanstadiet?   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Tack för den aktuella artikeln, även om jag inte förstår varför det behövs global forskning för att påvisa något så uppenbart. Det är bara att titta i en något sånär välansedd vetenskaplig journal för att förstå problemet, och jag bifogar referenser ...

Hets mot språkpoliser pågår. Dessa har alltid varit mina vänner. Redigerare, korrekturläsare! Liksom för övrigt alla poliser (utom möjligen Säkerhetspolisen). Jag kallar dem ibland äkthetskontroller, de där språkpoliserna: ”Så där kan du inte s...

Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.   ”Utbildning   En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt unive...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28   Söndagens svenskspråkiga sång   Björn Afzelius – Ikaros   Söndagens svenskspråkiga dikt   I trädgården   Barnet i trädgården är ett underligt ting: ett litet litet djur...