Språkvårdare i alla nordiska länder har i ett brev till nordiska samarbetsministrar och utbildningsministrar föreslagit ett gemensamt nordiskt språkcentrum. Läs hela brevet nedan - brevet publiceras även i Dagens Nyheter. Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats.

Till de nordiska samarbetsministrarna och de nordiska utbildningsministrarna

Ett gemensamt centrum för nordiskt språksamarbete

De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik. I den anges fem mål för nordisk språkpolitik, bland annat två som ställer höga krav på nordiskt språksamarbete:
– att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk
– att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter i Norden och om språksituationen i Norden.

Nordiska Rådet uppmanade vid sin session hösten 2007 Nordiska Ministerrådet att prioritera att implementera språkdeklarationen och att utveckla initiativ för att stärka grannspråksförståelsen. Det kan tilläggas att dessa intentioner står i god samklang med de diskussioner som förs inom EU om hur Europas mångspråkighet ska tillvaratas och utvecklas; vikten av att utveckla kunskap i och om grannspråk framhålls i många rapporter. De svarar också väl mot den faktiska språksituationen i Norden, där kontakterna mellan nordbor i arbetsliv, utbildning och fritid ökar för snart sagt var dag.

Men samtidigt som språkgemenskapens samhällsekonomiska betydelse växer, måste man konstatera att den nordiska grannspråksförståelsen går tillbaka på många områden, särskilt bland stora grupper yngre nordbor. Det är ett allvarligt hot och en stor utmaning för den nordiska språkgemenskapen.

Det nordiska språksamarbetet har en alldeles för svag institutionell bas för att möta dessa utmaningar. Det står klart för oss undertecknare, som alla i många år – i vissa fall i årtionden – arbetat med nordiskt språksamarbete, att behovet av långsiktighet och stabilitet i språksamarbetet på nordisk nivå blir alltmer akut.

Nordiska Ministerrådet administrerar stöd- och mobilitetsprogrammet Nordplus språk och kultur inom ramen för programmet Nordplus. Det stöder projekt inom språk- och kulturområdet med ca 10 miljoner danska kronor årligen. Projektstöd är viktigt för att utveckla nya initiativ och vidga verksamhetsfältet, men det kan inte säkra den nödvändiga basverksamheten såsom återkommande internordiska kurser och långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns i dag en nordisk institution med språk som en av sina huvuduppgifter: Nifin i Finland har till syfte ”att i Finland sprida kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur och att till övriga Norden förmedla kunskap om finska språket och Finlands kultur”. Det finns åtta nordiska informationskontor i Norden, varav några nämner språk som en av sina viktigaste uppgifter. På bilateral nivå har de nordiska kursgårdarna Schæffergården, Lysebu, Voksenåsen och Hanaholmen en viktig och välfungerande nyckelroll. På det nationella planet avsätter de nordiska ländernas språknämnder eller språkråd tid och resurser till nordiskt samarbete. Föreningarna Norden har som folkrörelse under snart 90 år på ett praktiskt plan främjat nordisk språkförståelse och fortsätter sina ansträngningar genom såväl utbytes- som samhälls- och kulturverksamhet.

Men ingen av dessa institutioner kan axla uppgiften att överblicka, samla och vidareutveckla det nordiska språksamarbetet i ett helhetsperspektiv. Den samordning som i dag sker inom olika nätverk är en syssla för fritiden eller stulen arbetstid. Nordiska Ministerrådets sekretariat har en mängd uppgifter av mycket skiftande karaktär. Det är nödvändigt att några personer med rimliga administrativa resurser och goda ämneskunskaper har nordiskt språksamarbete och nordisk språkförståelse som sin allt överskuggande dagliga uppgift. Annars hotar sönderfall och fragmentering och på sikt en onödig försvagning av den nordiska språkgemenskapen. Vi har redan sett tydliga sådana tendenser.

Den nödvändiga samordningen behöver inte innebära stora, nya ekonomiska åtaganden. Redan två till fyra språksamordnare med gemensam arbetsplats och det nordiska språksamarbetet som enda uppgift skulle räcka för att skapa en helt annan grund för arbetet än vad som är möjligt i dagens splittrade organisation. Samordningen, slagkraften och initiativförmågan skulle mångdubblas. Det vore ett allvarligt nederlag för det nordiska samarbetet om det inte skulle finnas medel till dessa insatser.

Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet. Vi vet att det inom det svenska ordförandeskapet pågår diskussioner om hur språksamarbetet kan organiseras så att intentionerna i Deklaration om nordisk språkpolitik kan förverkligas och så att den nordiska nyttan blir så stor som möjligt. Vi vill med denna skrivelse uppmana det svenska ordförandeskapet att särskilt överväga behovet av samordnare på nordisk nivå med språksamarbetet som sin enda uppgift, och vi vädjar till de nordiska samordningsministrarna och utbildningsministrarna i de övriga nordiska länderna om förståelse för våra synpunkter. Givetvis kan vi vid tillfälle i tal och skrift utveckla våra synpunkter.

Den 24 april 2008

Olle Josephson, ordf. i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Sverige
Sylfest Lomheim, ledamot i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Norge
Jörn Lund, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Det danske sprog- og literaturselskab
Anne Holmen, ledamot i Nordens språkråd, professor i danska
Mikael Reuter, ledamot i Nordens språkråd, tidigare chef för Svenska språkbyrån i Finland
Pirkko Nuolijärvi, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland
Guðrun Kvaran, ledamot i Nordens språkråd, chef för Íslendsk Màlnefnd
Gyrid Högman, ledamot i Nordens språkråd
Zakaris Hansen, ledamot i Nordens språkråd, mag.art Føroyamálsdeildin
Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn

Karl Ellingsen, direktör för Voksenåsen
Gunvor Kronman, direktör för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Per Ivar Vaagland, generalsekreterare för fonden för dansk-norskt samarbete (Lysebu och Schæffergården)

Hanne Rochholz, samordnare för nätverket Nordspråk
Hadle Oftedal Andersen, samordnare för nätverket Nordkurs, Finland
Peter Widell, samordnare för Nordkurs i Danmark 
Jógvan í Lon Jacobsen, samordnare för Nordkurs på Färöarna
Karen Langgård,  samordnare för Nordkurs på Grönland
Ulfar Bragason, samordnare för Nordkurs på Island
Randi Alice Nilsen, samordnare för Nordkurs i Norge
Rune Palm, samordnare för Nordkurs i Sverige

Bjarni Danielsson, ordförande Föreningen Norden, Island
Òðinn Albertsson, direktör, Föreningen Norden, Island
Eyrith Guttesen Leyri, Föreningen Norden, Färöarna
Mats Wallenius, generalsekreterare i Föreningen Norden i Sverige
Per Ritzler, direktör för Föreningen Norden i Norge
Frode Sørensen, Föreningen Norden, Danmark
Lars-Erik Häggman, direktör för Pohjola Norden, Finland
Kristín Olafsdóttir, generalsekreterare, Föreningarnas Nordens förbund

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.