, säger EU-kommissionen i ett meddelande från Bryssel den 31/2 2008.

"Den expertgrupp som inrättades för att ge kommissionen råd om hur flerspråkigheten skulle kunna bidra till den interkulturella dialogen har lämnat sin rapport, 'En nyttig utmaning', till kommissionär Leonard Orban idag. Gruppen under ledning av Amin Maalouf lämnar förslag till hur språken kan främja interkulturell dialog och ömsesidig förståelse genom att man gör en nära koppling mellan språklig mångfald och europeisk integration. De kommer att fungera som bränsle för diskussionerna vid den allra första ministerkonferensen om flerspråkighet den 15 februari. Slutsatserna i rapporten är ett viktigt inlägg i samband med europeiska året för interkulturell dialog 2008. Gruppen fokuserar på personer med 'ett andra modersmål', också kallat 'ett personligt adoptivspråk', som de identifierar sig med av personliga skäl eller yrkesskäl.” ...

"Förslagen ligger i linje med de tankar som framfördes vid toppmötet i Barcelona 2002, att EU:s utbildningssystem bör inkludera modersmålet plus två främmande språk. Godaspråkkunskaper bygger broar mellan människor och främjar förståelsen mellan olika kulturer. Det personliga adoptivspråket är redan en verklighet för ett växande antal EU-medborgare som identifierar sig med ett annat språk av personliga, kulturella eller yrkesmässiga skäl.

Det finns två huvudförslag:

1) De bilaterala förbindelserna mellan EU-länderna bör skötas på språken i de två berörda länderna och inte på ett tredje språk. I varje land bör det finnas tillräckligt många personer som kan det andra landets språk.

2) EU bör främja tanken på ett 'personligt adoptivspråk' som ska betraktas som ett 'andra modersmål'. Alla EU-medborgare ska motiveras att lära sig ett sådant språk. Studier i adoptivspråket bör ingå i allas skolutbildning, universitetsstudier och yrkesliv, och vara nära kopplat till det främmande språkets historia, kultur och litteratur. Adoptivspråket ska normalt inte vara det språk som används för internationell kommunikation.Till stöd för förslagen anges en rad praktiska överväganden:

1) Invandringen har en växande betydelse för det politiska, ekonomiska, socialaoch intellektuella livet i EU. För invandrare skulle adoptivspråket normalt vara språket i det land där de har valt att slå sig ner.

2) Invandrarspråk från länder utanför EU bör finnas bland de språk som EU-medborgarna uppmuntras att lära sig.

3) De som har ett modersmål som dominerar kommunikationen i världen har extra mycket att vinna på ett personligt adoptivspråk, eftersom de därigenom kan undgå att isoleras i enspråkighet.

4) För att se till att den språkliga mångfalden bibehålls bör länderna inrätta en gemensam organisation som har till uppgift att främja varandras språk och kultur. Rapporten från expertgruppen för interkulturell dialog finns på 22 språk: http://ec.europa.eu/education/policies/lang/languages_en.

(Texten är förkortad)

Förslagen är välmenande men problemet är att de kommer uppifrån och att  den gemensamma organisationen som har till uppgift att ömsesidigt främja ländernas språk och kultur kommer att bli en byråkratisk topporganisation. Den kommer näppeligen att satsa på folklig mobilisering.

Per-Åke Lindblom

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.