"Ett språk måste synas – om finskans framtid i Sverige" är ett seminarium om just detta. Seminariet äger rum tisdagen den 3 mars 2009 kl. 10–14.30 på Finlands Ambassad i Stockholm. Arrangörer: Kulturfonden för Sverige och Finland i samarbete med Finlands ambassad. Anmälan: Fondsekreterare Raili Korhonen, raili@norden.se (tel: 08-506 113 14). Sista anmälningsdatum: 24 februari. Seminariet är avgiftsfritt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språktidningens webbplats)

Varför gnäller man i gnällbältet? Varför finns dialekter? Är förortssvenska en dialekt? Varför har skåningarna ett skorrande r? Kommer dialekterna att försvinna? Dessa frågor – och många fler – tas upp och besvaras kanske på Språktidningens dialektfrossa den 26 mars på Rival i Stockholm.

På scenen: Fredrik Lindström, programledare, författare och språkvetare, Margareta Svahn, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och Lena Ekberg, ny chef för Språkrådet och professor i nordiska språk vid Lunds universitet.

Kvällens värd: Patrik Hadenius, Språktidningens chefredaktör.

Plats: Rival i Stockholm.

Tid: portarna öppnas kl 17.30, showen börjar kl 18.00 och beräknas vara slut 20.15 (inkl. paus).

I biljettpriset ingår ett glas vin. För lägsta pris boka din biljett här och betala med kontokort. Vi skickar sedan en elektronisk biljett till din e-postadress. Om du vill ha en faktura går det också utmärkt, då tillkommer en serviceavgift på 40 kr. För mer information ring Fredrik Malmgård på telefon 070-896 6775 eller skicka ett e-brev till frossa@spraktidningen.se.

Endast en föreställning. Begränsat antal platser.

Distributör: FM Musik och event

Dagens Nyheter listar i sin kulturdel månadens bästa bland teater, pop, litteratur, film, tidskrifter m m, och det är bland de sistnämnda (före m m ;-) som man på första plats hittar februarinumret av tidningen SPRÅK. Recensenten Ulrika Kärnborg ger följande motivering till sitt beröm:

"Det är lite mystiskt att en verkligt helnördig tidning som Språk har blivit så populär. Beror det på Fredrik Lindström och hans språkshower? Eller beror det på att det lilla språkområdet Sverige i rask takt håller på att krympa, i takt med att engelskan tar över och svenskan, som Horace Engdahl ibland påpekar, luckras upp? Jag vet inte, men jag läser gärna om det magiska, som att ungdomar i Älvdalen som går ut nian 2010 får 6000 kronor i stipendium om de då fortfarande talar älvdalska."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det multinationella företaget Coca Cola verkar ha insett att det inte är så dumt att använda sig av det nationella språket på sina produkter!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

berättar Språkrådet idag:

”Omkring 80 000 böcker översätts årligen i Europa. Svenska hamnar överraskande högt och är i dag det sjunde mest översatta språket.

En stor mängd böcker som översätts varje år är förstås skrivna på engelska. Men direkt efter stora språk som franska, tyska, italienska, ryska och spanska (i den ordningen) hamnar faktiskt svenska. Översättningar från svenska har ökat en del de senaste åren och står för drygt två procent av alla boköversättningar i Europa.

Med all säkerhet har det en hel del att göra med de senaste årens stora internationella framgångar för svenska kriminalromaner, t.ex Stieg Larssons böcker.”

Enligt Mikael Parkvall i ”Limits of language” (Battlebridge Publications 2008, sid. 46) var engelska den största nettoexportören av text (antalet översättningar från språket minus översättningar till språket) 1979 - 2005, med ryska och svenska (!) på behörigt avstånd. ”Limits of language” är för övrigt en mycket läsvärd bok med en uppsjö av fakta om språk.

I programmet Språket P1 diskuteras de närmaste veckorna ämnesundervisning på engelska och på främmande modersmål. Kommande vecka handlar om ämnesundervisning på engelska i svenska skolor. Enligt forskaren Maria Lim Falk blir ämneskunskaperna torftigare än hos svenskspråkiga klasser.

Du kan lyssna på programmen när du vill på webbplatsen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett tidigare blogginlägg berättade vi om Arlas annonskampanj om att KESO® egentligen är en "cottage cheese", en kampanj som har lett till en rad reaktioner, bl.a vad gäller uttalsangivelserna.

Nu har Arla och dess annonsbyrå WatersWidgren/TBWA (USA-ägd?) bestämt sig för att  komma med ett förtydligande. Den tidigare uttalsangivelsen, ”kåttitsch schiiis”, ändras till ”kåttitsch tschiiis”. Ni lade märke till förändringen?

Enligt Resumé idag säger Enis Püpülek, ad (art director?) på WatersWidgren/TBWA, att alla blir mest nöjda om man lägger till ett t.

– Vi lyssnade på synpunkterna och bestämde oss för att lägga till ett t. Det är fantastiskt att folk engagerar sig så, säger Hanna Skuncke, brand manager (obs! - inte särskrivet) för Keso på Arla.  Läs: Arla och reklambyrån togs på sängen av all kritik och var tvungna att ha ett krismöte i fredags.

Nu laddar Arla för nästa steg i kampanjen –  en kampanjsajt på Arla.se/keso, som ska lära svenskarna uttala ”cottage cheese”. Hade det inte varit enklare att beskriva Keso som en grynost eller färskost från allra första början? Det är inte alls svårt att uttala; det ligger på tungan liksom.

P3 Star har påbörjat en ordlista med rumsrena snuskord. Du kan lägga till dina egenpåhittade ord. Månadens ord, som är mycket harmlöst, är tunnelbanekär. Det innebär att man "stirrar på nån på tunnelbanan bara för att hon/han är så söt. Man blir blixtkär men det varar max 5 minuter."

Det finns många ord på listan som behöver förklaras - och det finns faktiskt också bifogade förklaringar. Man kan absolut inte klaga på uppfinningsrikedomen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)