I ett webbinlägg tackar Marianne Watz (m) för det tummen upp-diplom, som hon har fått av Språkförsvaret:

"Under januari fick jag beröm av Språkförsvaret för att jag tillsammans med Eva Bengtson Skogsberg (m) under hösten anordnade seminarier om undervisningsspråket i svensk skola. Varje månad utser man en organisation eller person som särskilt ställt sig i försvar för det svenska språket. Läs vidare för att läsa mer. Tack så mycket för detta!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Författaren till boken Good enough har förklarat för mig varför hon valde att ha en engelsk övertitel till sin bok (se förra inlägget). Hontycker att good enough "helt enkelt låter bättre" och att "tillräckligt bra" eller "bra nog" inte har samma kraft och samma rytm i sig". Det står naturligtvis alla fritt att tycka vad de vill och namnge sin bok fritt. Men man kan inte låta bli att misstänka att det inte är någon slump att hon (och många med henne) tycker att det är det engelska uttrycket som låter bättre, har bättre kraft och rytm osv, just på grund av att det är engelska som är högstatusspråket i Sverige. Hon skriver också att det är ett begrepp som redan finns och används i andra länder. Men hon skriver inte vilka. Självklart används det i anglofona länder. Men hur i många icke-anglofona länder det har blivit ett begrepp undrar jag. Det skulle möjligen vara Norge och Danmark då, som ju är lika anglifierade som Sverige.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På sistone har det dykt upp flera svenska tidskrifter med engelska namn,
Residence, Cosmopolitan, Family Living och Passion for Business är bara några exempel. Och nu verkar det som om denna irriterande "passion for English" har spritt sig till svenska boktitlar också. En nyligen utkommen bok heter Good enough, med undertiteln "Bli fri från din perfektionism". Författarens namn är Elizabeth Gummesson och temat i boken är att perfektionister ska lära sig att det duger att vara "good enough". Ett nog så vällovligt syfte. Men: varför detta "good enough"? Varför inte "tillräckligt bra", "bra nog", "god nog" eller något liknande? Detta "good enough" är ett begrepp som importerats från USA, som så mycket annat. Men varför det inte skulle gå att översätta förstår jag inte. Varför har inte författaren ansett är svenska språket är "good enough" att använda?

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Samerna firade sin nationaldag igår. I sitt tal på samernas nationaldag i Jokkmokk berättade Sylvia Simma om bakgrunden till nationaldagen:

 ”Den samiska nationaldagen firades första gången 1993 och är gemensam för alla samer oavsett om vi bor i Sverige, Norge, Finland eller Ryssland. Datumet 6 februari är valt som en påminnelse om det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge. Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för diskutera och belysa gemensamma frågeställningar.

Elsa Laula
En av initiativtagarna till landsmötet var Elsa Laula Renberg. Hon var född i Tärnaby och dotter till en renskötare. Hon hade själv erfarenheter av landtvister när hennes familj förlorade sitt skatteland i samband med att hennes far dog. Hon var bekymrad över segregationspolitiken som den svenska staten bedrev och ansåg att samerna för att se förändring måste stå tillsammans.

Den som vill läsa mer om samerna, deras historia, språk och kultur, kan till exempel gå vidare till Sápmi, Sametinget , Språkrådets sida om samiska, Samisk språknämnd, om samiska på Wikipedia  eller Sami World.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åsiktsmaskinen i DN:s På Stan hade på torsdagen den 5 februari följande kommentar till ofoget att förse en del utländska filmer med engelska titlar.

Komplex översättning
Det enda som irriterar mer än onödiga svenska titlar på engelska filmer är tyska och franska filmer som ges engelska titlar i Sverige. Det mest bisarra exemplet är tyska ”Der Baader Meinhof Komplex” som i Sverige fick heta ”The Baader Meinhof Complex”. Men synden straffar som bekant sig själv. Rigoletto har tvingats sätta upp ett litet klistermärke på affischerna: ”All the movies are in original language and with Swedish subtitles.” Antagligen har ett antal engelskspråkiga personer gått på ”The Baader Meinhof Complex” i tron att de ska begripa någonting. Låt oss ändå vara glada över att vi inte har det som i Finland där ”The rules of attraction” fick titeln ”Fuck the rules”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lingu@net Europa utgår från tanken att om du studerar eller undervisar i språk, är du också intresserad av relevanta resurser på de språk du förstår och inte bara dem du kan hitta genom att göra sökningar på ditt modersmål.

Lingu@net Europa ger dig tillgång till över 3.500 katalogiserade webbresurser på flera språk. Många av dessa resurser riktar sig direkt till språkinlärare. Lingu@net Europa ger också vuxna inlärare tips om hur man kan lära sig ett språk, hur man bedömer sin språknivå och hur man får kontakt med andra språkinlärare på webben. Dessa delar av webbplatsen har utformats av specialister i språkinlärning från hela Europa.

Webbplatsen är tillgänglig på: baskiska, bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, galiciska, grekiska, isländska, italienska, katalanska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, spanska, svenska och tyska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Johan Häggman höll den 16/11 2008 en PowerPoint-presentation med rubriken ”Överlever svenskan trycket?”. Svenskan syftar här på finlandssvenskan. Han menar att för tillfället är finlandssvenskan och ungerskan i Slovakien, Rumänien och Serbien (det sista landet ej EU-medlem) de enda riktigt stora minoritetsspråk som minskar.

Katalanskan, baskiskan, walesiskan, tyskan i Sydtyrolen, franskan i Valle d'Aosta, frisiskan etc. ökar. På motsvarande sätt går majoritetsspråken i dessa områden tillbaka. Skotsk gäliska går inte tillbaka och får dessutom inom kort samma ställning i EU som katalanska, baskiska, galiciska och walesiska, d.v.s medborgare har rätt att vända sig till kommissionen eller ministerrådet på något av dessa språk och kan förvänta sig ett svar på samma språk. De minoritetsspråk i övrigt som minskar finns i Frankrike och Grekland, men de är alla relativt små som bretonskan, occitanskan, makedoniskan och rumänskan.

Johan Häggmans uppräkning av minoritetsspråk i Europa är naturligtvis inte komplett, men det är intressant att se att vissa minoritetsspråk i Europa trots allt ökar i fråga om antalet användare.  Man kan alltid lära sig av dem som flyttar fram sina språkliga positioner.

Danska Modersmålskredsen har skaffat sig en profil på Kommunikationsforum samt en sida på Facebook, och här kan man läsa lite om organisationens syfte:

Formål

Modersmålskredsen søger at bidrage til:

At fremme glæden og stoltheden over det danske sprog og at øge den sproglige bevidsthed.
 
At fremme et korrekt og nuanceret sprog.

At bevare dansk som et fuldgyldigt, samfundsbærende sprog og modvirke domænetab. Dansk bør fortsat kunne anvendes som et videnskabssprog, hvorpå man kan udtrykke sig om alle sider af tilværelsen.

At støtte brug af gode danske ord og udtryk (afløsningsord) og modvirke overdreven engelsk-amerikansk påvirkning (”blæreengelsk”).

At bevare og styrke det nordiske sprogfællesskab.

Tidsskift

Modersmålskredsen udgiver tidsskriftet Budstikken. Nyt om dansk-nordisk sprog og sprogrøgt fire gange om året med artikler på de tre skandinaviske sprog. Blandt bidragyderne finder man en række fremtrædende sprogfolk fra ind- og udland.

Se http://www.modersmaalet.dk/tidsskrift.html

Hjemmeside

Hjemmesiden indeholder oplysende artikler og debatindlæg samt et identitetshistorisk kildearkiv. På bloggen bringes nyheder og kommentarer om sprog, sprogrøgt og sprogpolitik.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)