Alla inlägg under april 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 april 2009 22:47


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)



I samarbete med Skolverket kommer Språkrådet även i år att anordna ett språkvårdsseminarium om romani chib.


Årets språkvårdseminarium i romska kommer att äga rum mellan 11 och 12 maj på Långholmens konferens i Stockholm. Skolverket och Språkrådet berättar om sina satsningar på romska, och information ges bl.a om utbildningsinitiativ för romska lärare och om elektroniska språkresurser för romska. Skolverkets CFR-kursplan och metodbok presenteras. Dessutom kommer författaren Ljativ Demir från Skopje att föreläsa om det romska språkets utveckling i Makedonien.


Se vidare programmet (pdf) för seminariet!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2009 11:52



I ett inlägg på Språkmuseets blogg den 9/3 skriver Jens Normann Jørgensen om begreppet "parallellspråkighet":


"Ensretningen ytrer sig også i myndighedernes helt uovervejede leflen for engelsk. Kulturministeriets sprograpporter og politikernes udsagn har som det store trylleord "parallelsproglighed”. Argumentet for dette begreb er, at man vil sikre dansk som et "kultursprog” på linje med engelsk - men præcis derved ophøjer politikerne engelsk til en uberettiget høj status i sprogsamfundet Danmark. Det sker på bekostning af to grupper af sprog. Den første gruppe er de øvrige skolesprog, tysk, fransk, russisk, spansk osv. De unge bortvælger i hobetal disse sprog på ungdomsuddannelserne, og Handelshøjskolen i København opgiver at tilbyde studier i disse sprog. Heri ser vi en del af baggrunden for EU’s kritik af skolesystemet i Danmark. Den anden gruppe af sprog, som taber ved ophøjelsen af engelsk til semi-officielt sprog i Danmark, er oldgamle kultursprog som kinesisk, hindi, arabisk og tyrkisk. Regeringen og socialdemokraterne har jublende blokeret for, at børn med disse sprog som modersmål får lejlighed til gennem skolegang at udvikle dem, så den samlede sprogbeherskelse i landet ville blive forstærket."


Medlemmar i Språkförsvaret har tagit upp en liknande kritik mot begreppet i "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2009 10:07


Victor Z. Hahn skriver i Lundagård den 24/2 om den fria rörlighetens baksida, eller negativa konsekvenser, inom den högre utbildningen i Sverige:


"Det lustiga är att folk skriker efter protektionistiska lösningar inom industrin men fortsätter att värna den fria rörligheten inom den enda sektor där behovet av restriktioner är akut. Inom sektorn för högre utbildning har fri rörlighet länge setts som något av en självklarhet. Åtminstone så har tesen att fri rörlighet – för studenter, forskare, lärare – är någonting önskvärt, länge betraktats som självklar av såväl politiker, tjänstemän på Utbildningsdepartementet som representanter för våra universitet och högskolor. Det har hetat att mångfalden berikar studiemiljön och skapar en idealisk grogrund för vår framtida toppkompetens. Riskerna för att den här extrema formen av social och kulturell pluralism inom akademin även skulle kunna ha vissa negativa sidoeffekter har ansetts obefintliga. Målet att maximera rörligheten mellan universiteten och högskolorna, åtminstone i Europa, uppnåddes i stort sett i och med genomförandet av Bolognaprocessen förra året.
För två veckor sedan publicerade Högskoleverket en analys av hur de svenska universiteten och högskolorna presterat under läsåret 2007/08. Av den framkom att mer än tre av fem studenter som påbörjade sin masterutbildning i Sverige under den perioden var inresta från andra länder. Bortsett från Blekinge Tekniska Högskola där 99 procent av masterstudenterna är inresta är Lund det lärosäte med störst andel utländska masterstudenter. I Lund läser fler utländska masterstudenter än vad det finns masterstudenter totalt i Uppsala. Siffran här är 70 procent.


Jag tycker att det kan vara på sin plats att man tar sig en funderare kring vilka konsekvenser det får för den högre utbildningen i allmänhet och utbildningen på masterprogrammen i synnerhet när de inhemska studenterna plötsligt förvandlas till en marginell minoritet i klassrummen. Jag tänker här nöja mig med att behandla den mest uppenbara biverkningen: all undervisning måste ske på engelska. Nu frågar sig säkert en och annan läsare varför detta nödvändigtvis måste vara negativt. Är inte det bra att våra svenska studenter ges tillfälle att öva sin engelska i klassrummen så att de blir ännu bättre rustade för den internationaliserade verkligheten ute på arbetsplatserna? Det skulle man kanske kunna tro. Men i själva verket är det så att många av studenterna som börjar läsa vid universitetet redan kan kommunicera relativt obehindrat på engelska medan lärarna som håller i masterkurserna – för att inte nämna de deltagande studenterna utifrån – knappt förstår vad de själva säger. Risken för att studenternas redan goda kunskaper i engelska försämras på grund av lärarnas och de utländska klasskamraternas bristande språkkunskaper är alltså lika stor som chanserna att de skulle förbättras. Detta är dock inte den största skadan som bytet av undervisningsspråk från engelska till svenska riskerar att föra med sig. Den allra största skadan ligger i att de flesta vanliga, dödliga varelser som inte har engelska som modersmål, faktiskt blir lite dummare när de ska försöka sig på att redogöra för komplicerade resonemang på engelska. Det ligger ett rätt så stort korn av sanning i det som Horace Engdahl sa en gång:
- Som svensk blir man dummare på engelska. Den första konsekvensen är att man inte märker det."


En sak är säker: Utbildningen är i första hand till för studenterna - inte för att vissa utbildningspolitiska "visioner" ska uppfyllas.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 april 2009 11:34


i söndags sände SVT det första programmet i serien ”Språkresan”, ett program om våra invandrares möte med svenskan och vägen mot ett nytt språk.


I Sverige finns det över en miljon människor som har ett annat språk än svenska närmast hjärtat. De har alla gjort eller gör just nu en resa in i det svenska språket. Men om det är en resa det handlar om, finns det då en slutstation? Är det perfekt svenska som är målet och förutsättningen för medborgarskap, arbete och utbildning?

Språkresan sänds söndagar kl. 22 i SVT1 med start den 19 april. Programmen - se programinformation - sänds även i repris på tisdagar kl. 11 i SVT1.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 april 2009 15:26


INFÖR RIKSDAGENS BEHANDLING AV FÖRSLAGET TILL SPRÅKLAG – ”SPRÅK FÖR ALLA” 


(Till riksdagens ledamöter)

 

Snart kommer riksdagen att behandla regeringens proposition ”Språk för alla – förslag till språklag”, som utgår från Språklagsutredningens ”Värna språken – förslag till språklag”. Språkförsvaret kommenterade ”Värna språken – förslag till språklag” den 18/3 2008 och språklagspropositionen den 13/3 2009. Båda dessa skrivelser, som bifogas, har tillställts kultur- respektive utbildningsdepartementet liksom kultur- respektive utbildningsutskottet.

 

Det är vår uppfattning att den föreslagna språklagen representerar ett stort steg framåt, men att den också är behäftad med brister, som borde åtgärdas. Redan i vårt uttalande om ”Värna språken” påpekade vi att beteckningen ”huvudspråk” var mindre lyckad (samma fråga behandlas även i en motion från Rolf K Nilsson/Inger René - Moderaterna). Vi förordade att språklagen både ska vara en skyldighets- och rättighetslag liksom att vi kritiserade avsaknaden av sanktionsmöjligheter. Dessutom påpekade vi att språklagens status i förhållande till andra lagar liksom dess räckvidd var oklar.


Språklagspropositionen innehåller tyvärr vissa försämringar i sak jämfört med ”Värna språken”, vilket vi påtalat i vår senaste kommentar. Detta gäller bl.a svenskans ställning i EU, där man strukit passusen att svenska ska användas av Sveriges företrädare ”när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk”. Detta har även kritiserats av Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, i en artikel i Svenska Dagbladet liksom i Vänsterpartiets (Siv Holma m.fl.) motion. I kommentaren tar vi också upp svenskans ställning inom utbildningssektorn, såväl inom grundskolan, gymnasiet, den högre utbildningen och forskningen, ett problemkomplex, som behandlas mycket styvmoderligt i ”Språk för alla”. Denna fråga behandlas också av Marianne Watz, Moderaterna, i en artikel i Östgöta Correspondenten liksom i Vänsterpartiets tidigare nämnda motion samt i Olle Josephsons artikel. I sitt remissvar av den 5/6 2008 föreslog för övrigt Svenska Akademien att "huvudregeln är att svenska skall vara det språk som används i utbildningsväsendets samtliga stadier".


I den socialdemokratiska motionen av Leif Pagrotsky m.fl förespråkas bl.a att regeringskansliet ska överge användandet av enbart engelskspråkiga e-postadresser, att dialekterna ska främjas och att det ska ske en skyndsam översyn av svenskundervisningen i utlandet. Detta stöder vi givetvis. När det gäller e-postadresserna, har Språkförsvaret vid upprepade tillfällen kritiserat både den förra socialdemokratiska regeringen och den nuvarande regeringen för det envisa fasthållandet vid engelskspråkiga dylika. Det hör också till saken att det sker en viktig svenskundervisning i vårt östra grannland, Finland, eftersom svenska är modersmål för närmare 300000 finländare och Finlands andra nationalspråk. Det finns all anledning för regering och riksdag att markera sitt stöd till finlandssvenskan som en omistlig och betydelsefull del av det svenska språkområdet på samma sätt som finländska regeringar brukar måna om sverigefinskans ställning.

 

Frågan om svenska språkets ställning, dess väl och ve, är en fråga som borde vara höjd över all slags partikäbbel och där största möjliga enighet borde eftersträvas. Därför hoppas vi att riksdagen inte bara antar den föreslagna språklagen utan dessutom försöker förbättra den.

 

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret


Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson 


15/4 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 april 2009 23:19


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Ungdomens nordiska råd och kulturministrarna i Sverige och Finland vill att alla nordbor ska ges ökad tillgång till de nordiska grannarnas tv-utbud.

Det gemensamma nordiska språk- och kulturarvet måste värnas på olika sätt, och möjlighten att se grannländernas tv-kanaler är kanske det effektivaste sättet att främja vår kännedom om varandras språk och traditioner.


På ett kulturseminarium på Hanaholmen i Helsingfors häromdagen uttalade därför kulturministrarna i Sverige och Finland, Lena Adelsohn Liljeroth och Stefan Wallin, att man vill se en deklaration som främjar spridningen av Sveriges tv i Finland och finländsk tv i Sverige. Kulturministrarna föreslår att frågan tas upp i samband med regeringarnas gemensamma möte i Tavastehus i maj. Läs mer på Newsdesk.


Samma inställning har Ungdomens nordiska råd (UNR). Det räcker inte att enbart beröra nordiska språk i skolundervisningen, språk lär man sig också genom att höra det utanför klassrummet – och tv är en utmärkt möjlighet för inlärning och förståelse av de nordiska språken, framhåller man i en artikel på webbplatsen Norden


UNR menar att de som har rätt att se public service-tv i ett nordiskt land också ska ha möjlighet att kunna se de andra nordiska public service-kanalerna utan extra kostnad. UNR kräver nu att Nordiska rådet genom sina parlamentariker arbetar för att detta ska bli verklighet.


I ett annat uttalande från i går på webbplatsen Norden kräver UNR också att skolorna satsar mer på grannspråksundervisning. Trots att skandinaviska språk ingår i de nationella läroplanerna, försämras den nordiska språkförståelsen bland unga. UNR föreslår flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen, bl.a att skolorna ska säkras tillgång till bra undervisningsmaterial och att man i skoldirektiven anger minimiantal timmar som eleverna ska få grannspråksundervisning.


*******


Vår kommentar: Språkförsvaret har också agerat i denna fråga. Den 8/8 2008  skickade Språkförsvaret iväg ett öppet brev till kultur- och utbildningsdepartementen, kultur- och utbildningsutskotten, Högskoleverket och Skolverket. Per-Owe Albinsson skrev ett brev till den danske undervisningsministern Bertel Haarder den 7/9 2008 och Arne Rubensson/Per-Åke Lindblom skrev en artikel, som publicerades i olika versioner i sju svenska dagstidningar kring månadsskiftet februari- mars 2009.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 april 2009 22:57


Språkförsvaret anordnade ett seminarium om "Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld" i ABF-huset, Stockholm, den 4 oktober 2008 - se program. Hela seminariet, förmiddagens föredrag och eftermiddagens debatt, filmades och ett antal videoklipp har nu lagts ut på YouTube.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2009 22:02


Den danska regeringen publicerade i mars "Sprog til tiden - en opfølgning på sprogudvalgets rapport". I inledningen heter det:


"Regeringen lägger stor vikt vid att det danska språket fortsatt utvecklas som ett helt och fullt språk. Danska skall fortsatt vara det samhälls- och kulturbärande språket i danmark. Regeringen kommer därför att presentera en rad initiativ, som ytterligare kan stärka det danska språket (egen översättning)."


De områden som kommer att bli föremål för särskilda insatser är:


1. Det danska språket skall stärkas i hemmet, i förskolan, i grundskolan och i andra utbildningar.

2. Det danska språket skall stärkas på universiteten.

3. Det ska genomföras en kampanj, som ökar uppmärksamheten på det danska språket.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13 14 15 16 17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se