Royal Palace Sprint kallar man sprintskidåkningen i centrala Stockholm. Vad är det för fel med Kungliga Slottet? Det kan väl få vara måtta på svenskars dåliga självförtroende gällande det egna språket.

Norrmännen tycks ha bättre självförtroende. Inte f-n kallar de Holmenkollen för the Island Hill.

Gunnar Lund

Karlstad

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag stötte för första gången på Ibn Hazms text om språkets ursprung på bloggen Jabat al-Lughat och har sedan också läst en kommentar på bloggen Daily Meh. Jag har för enkelhetens skull plockat ut samma citat som Simen på den senare bloggen och översatt delar av hans kommentarer.

Det intressanta med texten är att den skrevs på 1000-talet, men att den ändå är förvånansvärt modern. Han menar i och för sig att språken uppstod som resultat av instruktion från Gud (Allah), eftersom alternativet, mänsklig kodifiering (informellt eller formellt överenskommen normering), är helt motsägelsefullt. Den som lär sig tala, måste lära sig språket från någon annan. Och från vem har denne då i sin tur lärt sig språket? Detta är aristotelisk logik: allt måste ha en definitiv början och ett definitivt slut. Men det beror helt och hållet på vilket tidsperspektiv som anläggs. På den här punkten finns det ingen anledning att döma Ibn Hazm; han hade varken tagit del av arkeologisk forskning eller evolutionsteorin. Dessutom vet vi fortfarande inte exakt hur språket uppstod, om det fanns ett enda urspråk eller om flera urspråk uppstod mer eller mindre parallellt.

Han spekulerar om förhållandet mellan arameiska (“syriac” i den engelska översättningen), hebreiska och arabiska, och har följande att säga till frågan om ett språk är bättre än ett annat.

“Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.

(…) Galenos (1) begick ett allvarlig misstag när han påstod: ’Grekiska är ett överlägset språk, eftersom alla andra språk låter som hundars skällande eller grodors kväkande.’”

Detta är uppenbar ignorans, eftersom var och en som hör ett annat språk än sitt eget, ett språk han inte förstår, ofelbart uppfattar det på det sätt som Galen beskriver.

Språkens ljudsystem är alla desamma, inget är förmer än något annat, och det finns ingen inneboende fulhet eller skönhet i vissa språk med uteslutande av andra. De är samma för alla språk.”

Många muslimer anser fortfarande att arabiska är Allahs eget språk -  se även Simens kommentar - och därför är Koranen egentligen omöjligt att översätta. Det finns endast uttolkningar på andra språk. Meen Ibn Hazm argumenterar mot denna föreställning från en teologisk utgångspunkt:

”Allah säger: “Och vi skickade ingen budbärare som hade något annat språk än sitt folks, så att han kunde upplysa det.’” [Sûrah Ibrâhîm: 4]

Han säger också: ‘Vi har gjort denna (Koranen) enkel, på ert tungomål, i syfte att ni ska lyssna på den.’” [Sûrah al-Dukhân: 58] Så Allah säger oss att Han endast förmedlade Koranen på arabiska för att profetens folk skulle förstå den. Detta är det enda skälet. (…) 

Folk har sagt att arabiska är det bästa av alla språk, eftersom Allahs ord uppenbarades genom det. Detta betyder ingenting, eftersom Allah har berättat för oss att han alltid har skickat en budbärare, som talade sitt modersmål, och Allah säger: “Det fanns aldrig något folk utan en varnare som levde bland det.’” [Sûrah Fâtir: 24]

Detta betyder att Allahs ord och uppenbarelser skickades ner på alla språk. Han skickade Toran, evangelierna och psalmerna. Han talade till Moses på hebreiska. Han skickade skriftrullarna till Abraham på arameiska. Därför är språken jämbördiga i detta avseende.”

Om Gud skapade alla språk, varför skulle han då skapa bara ett fulländat språk och övriga som mindervärdiga språk?

Därtill argumenterar han för att det inte vore omöjligt för människor att skapa ett nytt språk, när de väl har ett språk genom vilket de kan komma överens om vad orden betyder. Detta skulle dock utgöra ”en väldig och meningslös ansträngning, den slags överdrift som ingen förståndig person skulle överväga”. Den person som försökte sig på detta företag ”skulle vara övermåttan ansvarslös och omdömeslös genom att sysselsätta sig med något helt onyttigt i stället för att bekymra sig om vad som angår honom”. Och om ett sådant språk skulle skapas, skulle vederbörande inte ha någon framgång med att tvinga på det på folk, som redan talar ett annat språk.

Därmed ger Ibn Hazm planspråken en känga, långt innan de konstruerades.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(1) Galenos var en av den antika medicinens absoluta förgrundsgestalter. Ytterligare biografiska upplysninger om honom på denna webbplats under det engelsk-latinska namnet Claudius Galen eller i denna Wikipedia-artikel.

För den som är intresserad av ett jobb på svengelska kan det löna sig att besöka den här sektionen på Timo Järvinens Svengland. Det är inte bara sandwich artist som efterfrågas utan även mystery shopper och många andra intressanta jobb.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Som bekant friade JO Kristianstads kommun för dess slogan "Spirit of Food". Beslutet kommenteras också på Kristianstads kommuns webbplats.

"- Det var ett väntat beslut från JO, säger Kristianstads kommuns informationschef Eva Mårtensson.

Hon anser att språklagen är bra och att det är viktigt att myndigheter skriver korrekta och begripliga beslut och anvisningar. Däremot anser hon att det svenska språket i allmänhet mår bra av att få nytillskott från andra språk och att inflytande utifrån i alla tider har hjälp till att utveckla svenskan. Hon ser ingen risk med att Spirit of Food skulle bidra till att urholka svenska språket.

- Spirit of Food är en marknadsföringsslogan som är till för att väcka uppmärksamhet. Den riktar sig till den växande gruppen internationella besökare som lockas till Kristianstad för upplevelser, mat och dryck, säger hon."

Men hur ska "Spirit of Food" översättas till svenska? Och vilka associationer ger frasen turister eller besökare, som har engelska som modersmål? Det vore intressant att veta.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en initierad källa har Sverige inom EU beställt praktiskt taget lika mycket tolkning för det innevarande halvåret som under EU-ordförandeskapet andra halvåret 2009. Statsrådsberedningen har nyligen också bekräftat att man tänker hålla sig på den nuvarande beställningsnivån även i framtiden – d.v.s använda 2/3 av tolkpengarna inom pay & request-systemet till just tolkning i rådets arbetsgrupper. Det betyder att beställningsnivån förblir konstant och kommer att ligga på fortsatt hög nivå.

Det finns skäl att återkomma när halvåret är till ända för att se hur mycket som ”togs ut” av den beställda tolkningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har tidigare på denna blogg berättat om Kinas lansering av den kinesiska  kulturen och språket utomlands i inlägget ”Kinesiska språket sprids med framgång”,  en lansering, som naturligtvis är symptomatisk för en supermakt på uppgång. Senast skrev jag om den vetenskapliga explosionen i Kina i ”Kinesiska nyckeltal”. Detta inlägg refererar till en artikel, ”Get ready for China´s domination of science”,  av Jonathan Adams i NewScientist den 6/1 2010. Han skriver bl.a.:

“Very quietly, China has become the world's second-largest producer of scientific knowledge, surpassed only by the US, a status it has achieved at an awe-inspiring rate. If it continues on its current trajectory China will overtake the US before 2020 and the world will look very different as a result. The historical scientific dominance of North America and Europe will have to adjust to a new world order.”

Denna utveckling kommer naturligtvis att ha konsekvenser för den högre utbildningen och forskningen i Sverige, inkl. den betydelse som kinesiska språket kommer att få i framtiden. Kineserna kommer definitivt inte genomföra ett språkbyte från kinesiska till engelska; detta strider fullständigt mot Kinas historia liksom att kineserna redan förstått, vilket framgår av skapandet av Konfucius-institutet, att det finns mycket pengar att göra på ett språk, som är knutet till en expanderande supermakt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska politiker, representanter, delegater och tjänstemän förklarar i två videoinslag på YouTube hur de företräder Sverige utomlands med hjälp av konferenstolkar. Tolkar från Europeiska kommissionen och Europaparlamentet talar om sitt arbete och om vad som krävs för att bli konferenstolk i EU antingen som tjänsteman eller som frilanstolk. Du kan antingen titta på detta videoklipp eller detta.

Språkförsvaret är som bekant en vän av tolkning inom EU, att företrädare för Sverige hellre talar sitt modersmål och låter sig tolkas än använder engelska. Förutsättningen för att detta ska vara möjligt är naturligtvis att det finns tillgång till tolkar inom EU. Kommande pensionsavgångar bland EU:s tolkar kan nämligen leda till att tolkar blir en bristvara.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Linus Salös rapport för Språkrådets räkning, ”Engelska eller svenska? En kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning” framkommer det att bara tre av tio engelskspråkiga avhandlingar 2009 har en sammanfattning på svenska. Han skriver vidare:

”Både andelen och antalet svenskspråkiga sammanfattningar har stigit sedan 2005. Också för sammanfattningar är skillnaderna mellan olika ämnen. Medicinska och naturvetenskapliga engelskspråkiga avhandlingar har, kanske något oväntat, högst andel sammanfattningar på svenska: omkring 40 procent. Inom samhällsvetenskap och humaniora har cirka 10 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna en sammanfattning på svenska.

Det är därtill stora skillnader mellan olika lärosäten. Bland engelskspråkiga avhandlingar från Lunds universitet har över hälften en sammanfattning på svenska. Det är en betydligt högre andel än i avhandlingarna från till exempel Göteborgs och Stockholms universitet, där andelen är runt 20 procent. Andelen engelskspråkiga avhandlingar med sammanfattning stiger dock vid samliga Sveriges största universitet (sid.7).”

Syftet med sammanfattningar på svenska är att vidmakthålla en svensk terminologi och begreppsapparat. Frågan om nödvändigheten av obligatoriska sammanfattningar på svenska av engelskspråkiga avhandlingar togs upp redan i Mål i mun-utredningen 2002. I Språkförsvarets ”Rundbrev till Sveriges högskolor”  den 8/7 2006 ställdes frågan:

”13. I Högskoleförordningen från 1978 infördes en regel att ett ’kortfattat engelskspråkigt referat’ skulle tillfogas varje doktorsavhandling. Kravet är numera borttaget, men det är ändå praxis. Vad anser ni om det aktuella förslaget att engelskspråkiga avhandlingar ska förses med en sammanfattning på svenska på 2 – 5 sidor?”

Samtliga lärosäten som besvarade denna fråga ställde sig positiva till förslaget. I utkast till språklag för Sverige  den 7/9 2006 formulerade Språkförsvaret följande linje:

" 8§8. En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.”

Man kan naturligtvis fråga sig varför 70 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna i Sverige fortfarande inte har en sammanfattning på svenska. Det finns säkert flera förklaringar, men de viktigaste är förmodligen att Högskoleverket inte är drivande i denna fråga liksom att flera lärosäten inte tar denna fråga på tillräckligt allvar.

Högskoleverket måste ta initiativ till en ny högskoleförordning, där bl.a denna fråga regleras; de högskolor som fortfarande inte har antagit några riktningsgivande språkpolitiska dokument måste utarbeta sådana, där denna fråga behandlas; och lärosäten som visserligen har antagit språkplaner med dylika föreskrifter måste implementera dem fullt ut.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)