När jag i morse läste en artikel, ”Kultursponsring kräver ett samlat grepp”,  av Clemens Poellinger i Svenska Dagbladet, stötte jag på termen ”crowdsourcing”. Han berättade om att Stockholms kommun nyligen har skapat en ”crowdsourcing”-sajt. Där kan invånarna själva bestämma om ett kulturprojekt ska få stöd genom att mikrofinansiera kreativa visioner via nätet. Huruvida detta initiativ är lyckat eller inte, tänker jag inte ta ställning till i detta sammanhang.

Nu var det inte första gången jag hörde talas om ”crowdsourcing”. Redan i går berättade en medlem att hon hade anmält sig till denna sajt. I samma veva hade hon också  i ett brev till de ansvariga kritiserat namnvalet. Redan igår fick jag tack vare en annan medlem också reda på att det fanns förslag till ersättningsord:

”Crowdsourcing - sv. massutveckling, massbaserad problemlösning. Utveckling av produkter eller lösning av problem genom att företag eller organisationer utnyttjar arbete eller idéer från en obestämd grupp obetalda frivilliga, t.ex skapa en webbplats av typen Wikipedia (uppslagsverk), Myspace (socialt nätverk) och Youtube (video). Analogi med outsourcing, att företag lägger ut sitt (data-)arbete på fristående företag.”

Wikipedia har en utförlig utläggning om ”crowdsourcing”, ett begrepp som myntades av Jeff Howe 2006. Han urskiljer t.o.m fyra former av ”crowdsourcing”. En av dessa former är ”crowd wisdom”. ”Crowd” kan ha många betydelser på svenska: 1) folkmassa, folkhop, folksamling; 2) massa; 3) gäng; och 4) mängd. Visst kan man kalla det faktum att folk slår sina kloka huvuden ihop för "massvisdom", men någon epokgörande upptäckt är det inte.

Språkförsvaret började nog tillämpa massbaserad problemlösning redan 2005, då nätverket bildades. Språkförsvaret är en lös sammanslutning av människor, d.v.s en ”obestämd grupp obetalda frivilliga”, förenade kring målsättningen att försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, samtidigt som vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Då vi utarbetar ”tunga” dokument, som utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan och om den nordiska språkgemenskapen  m.fl. går det alltid först ut utkast till hela nätverket för synpunkter. Ett sådant dokument kanske omarbetas tio gånger innan det slutligen antas. När Språkförsvaret kritiserar myndigheter, institutioner och företag etc. för deras språkanvändning, lägger vi alltid ut brevväxlingen på vår webbplats. På så sätt samspelar vi inte bara med den enhet som kritiseras utan också med allmänheten, som kan ta del av samma brevväxling. Vi tror inte på hemlig diplomati. Det händer också att vi får hemliga tips, där man ber oss agera. I det fallet röjer vi aldrig källan.

Ordet ”crowdsourcing” behövs inte i svenskan; det finns utmärkta ersättningsord. Fenomenet i sig finns redan och behöver lika lite som hjulet uppfinnas på nytt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)