(Bild tagen på Halmstads stadsbibliotek)

 Man blir alltid lika fascinerad varje gång. Vad är det man vill åstadkomma med frasen "quick choice"? Ordet kan översättas direkt till vanlig svenska: "snabbval". Det går alltså att säga att säga samma sak på svenska. Hur motiverar man språkvalet egentligen? Det måste absolut finnas en tanke bakom. Tror man att biblioteksbesökarna kommer att rusa fram till ett bord med en engelskspråkig text? Tror man att särskilt de ungdomliga besökarnas nyfikenhet kommer att väckas? Tror man att engelskan har den mirakulösa förmågan att utföra gärningar? Är inte den som låter sig lockas av det engelska språkvalet egentligen ganska obildad? Och är inte den som tror det, egentligen ännu mera obildad?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)