Direktlänk till inlägg 12 januari 2011
(Texten är hämtad från förlagspresentationen)
Varför vet alla med svenska som modersmål att det heter "en intressant bok" och inte "en bok intressant"? Det beror på vår fantastiska, inre grammatik.
Insikten om hur man uttrycker sig på modersmålet är något som barnet lär sig under de första levnadsåren, och redan i treårsåldern behärskar barnet så gott som automatiskt huvuddelen av de omedvetna regler och principer som styr hur meningarna i modersmålet är uppbyggda. Dessa regler och principer är framvaskade med hjälp av barnets inre grammatik ur det språk som talas runt barnet. Denna inre grammatik utgör i sin tur en del av människans biologiska uppbyggnad, och skiljer oss från alla andra levande varelser. Den lingvistiska teori med vilken vi kan studera den inre grammatiken är den generativa grammatiken i dess moderna form, det minimalistiska programmet.
I sin vardagliga betydelse är grammatiken en bok där vi hittar uppgifter om hur olika ord böjs, hur ordklasser och satsdelar definieras, vilken ordning leden i en sats kommer i etc. Där beskrivs den yttre grammatiken, dvs. den grammatik som kan utläsas från språkprov, korpusar och andra källor som visar hur olika språkbrukare har använt de regler som deras inre grammatik försett dem med. Den yttre grammatiken är ett språkspecifikt socialt fenomen, den inre ett biologiskt fenomen, gemensamt för alla språk.
I normala fall är vi inte medvetna om den inre grammatiken, medan vissa av den yttre grammatikens regler är synliga, särskilt de som normerar vårt språk och får oss att uttrycka oss på ett sätt som inte helt behöver stämma med vår inre grammatik. Den inre grammatiken är osynlig och okänd för de flesta, trots att vi ständigt använder den, på samma sätt som musklernas samspel med senor och skelett när vi går är okänt för de flesta av oss. I båda fallen är det så att när det okända görs synligt framträder ett fascinerande system av samspelande strukturer där små, till synes obetydliga, detaljer kan ha genomgripande effekter.
I Den fantastiska grammatiken ger professor Christer Platzack, med svenskans grammatik i centrum, en översiktlig presentation av hur den inre grammatiken skapar en grundläggande grammatisk struktur som förenar den språkliga formen med innehållet. Resultatet blir ett redskap som vi kan använda för tänkande och kommunikation i alla upptänkliga situationer.
Christer Platzack: Den fantastiska grammatiken – En minimalistisk beskrivning av svenskan
ISBN: 978-91-1-302842-2
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...
På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...
”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson. – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...
Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 |
6 | 7 |
8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
|||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"