Alla inlägg den 15 augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 augusti 2012 22:10

I en debattartikel i Jyllands-Posten kritiserar Jørn Arpe Munksgaard den faktiska nedmontering som skett av undervisningen i främmande språk i Danmark och föreställningen att det räcker med engelska som främmande språk. Han skriver:


At Dansk Industri og den øvrige del af erhvervslivet, som opererer i udlandet, er klar over de katastrofale økonomiske konsekvenser af den omsiggribende sproglige inkompetence, er dokumenteret adskillige gange. Men ikke desto mindre lader man åbenbart stå til i håbet om, at vi nok kan klare os med engelsk.

 

Men sådan forholder det sig imidlertid ikke. For det første taler de fleste danskere – meget mod deres egen forestilling og overbevisning – slet ikke særlig godt engelsk. At tale engelsk på et kvalificeret niveau kræver nemlig ikke så lidt, da sproget på mange måder er præget af mange nuancer. Tysk derimod, som de fleste danskere mener er et meget vanskeligt sprog og derfor fravælger, er faktisk, når alt kommer til alt, nemmere for os danskere at lære. For det første er det – bortset fra de øvrige skandinaviske sprog – det sprog, som minder mest om dansk. For det andet er tysk logisk opbygget med en fast grammatik, som slet ikke er så vanskelig at lære, hvis man vel at mærke gider anstrenge sig med at indlære forholdsvis få elementære grammatiske regler.

 

Ingen vil naturligvis benægte, at engelsk i dag er verdenssproget, men derfra og til stort set at satse alt på ét bræt i form af kun ét fremmedsprog er der altså et meget stort spring – ikke mindst i betragtning af at 75 pct. af Jordens befolkning overhovedet ikke taler engelsk.

 

Tror man virkelig fra politisk side, at alle dagsordener i verden – eller for den sags skyld i Europa – udelukkende udformes på engelsk?

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 augusti 2012 20:38

Jag har oftast lätt att acceptera införlivandet av främmande ord i svenskan när de står för något nytt. Däremot gillar jag inte nya ord för sedan länge etablerade företeelser. I det första fallet assimileras orden naturligt, i det senare är de ofta uttryck för en vilja att få något att framstå som märkvärdigare än det är. I båda fallen brukar orden försvenskas med tiden. så att man inte tänker på dem som importer.


Jag tänkte göra några kronologiska nedslag som illustration för att så småningom komma till nutid. Det årtal som står efter respektive ord anger det äldsta skriftliga belägget för att det kommit till användning i svenskan.


Men först, har du reagerat på mitt ordval i hittillsvarande text? Om inte, så märker du nu hur processen fungerar. I alla de fall jag exemplifierar kunde jag ha valt ett annat ord.


Acceptera 1628 från tyskan, franskan och latinet.

Etablera 1692 från franskan och latinet.

Assimilera 1762 från franskan och latinet.

Märkvärdig 1734 från danskan och tyskan.

Import 1769 sannolikt från engelskan.

Kronologi 1616 från grekiskan.

Illustration 1679 jämför med tyskan, engelskan och franskan från latinet.

Respektive 1617 jämför med tyskan från latinet.

Belägg 1850 från tyskan.

Använda 1620 från tyskan.


Sammanlagt tio främmande försvenskade ord som knappast behöver förklaras.


En sockerbagare här bor i staden sjunger man i visan och så titulerades förr den som idag kallas konditor 1634. Ordet kommer från latinet och är en avledning av condiro, som betyder sylta in, göra smakfull eller läcker m.m Sockerbagare var fram till 1830-talet allmänt vedertaget men från och med då blev konditor vanligare. Utan att ha något belägg för att det förhåller sig så, så skulle jag tro att det hänger ihop med en framväxande serveringskultur vid sidan av värdshusen och gästgiverierna. Då gällde det att låta lite mer.


Kex 1755 från engelskans cakes via danskans kiks, keks bakades ursprungligen i pastejformar eller på papper innan de fick den konsistens och form vi numera känner dem som. Den ursprunglia pluralformen gäller även i singular.


Kafé eller café 1820 skrivs på samma sätt på en rad språk. Enklare eller elegantare serveringsställe som i första hand är avsett för servering av kaffe.


Räls 1836 från engelskans rail och pluralformen rails från fornfranskans reille och latinets regula. Visst kunde man ha behållit skena istället, men räls kom att beteckna skena varpå något rullar eller glider, Även om räls är bildat av en främmande pluralform talar vi om den i singular, som vi gör även om räl, dvs en enda skena.


Box 1868 jämför med danskan och tyskan från engelskans box, som i sin tur härrör från latinets buxis. I allmänhet större ask eller dosa, även behållare eller mindre avbalkning för häst eller föl eller för ko eller kalv eller dylikt inom vilket djuret kan rör sig fritt samt från och med 1911 även post- eller bankbox.


Tejp 1949 från engelskans tape. Språkvården ville då att vi hellre skulle säga klisterremsa och länge stavades ordet tape även i svenskan. Så sent som 1969 sågs stavningarna tejp och tejpa som slang. Senare har båda orden anammats som stilrena. Tape med just den stavningen återkom 1984 i den nya betydelsen som har med musik att göra. Jag skulle tro att vi kommer att hålla kvar de skilda stavningarna för de respektive betydelserna.


Telefax från engelskan är ursprungligen ett varumärke som är en förkortning av telefacsmile. 1949 omnämns telefax första gången i en teknisk tidskrift men det dröjde till 70- och 80-talen innan alla företag med självaktning skaffade sig utrustningen. I dagligt tal sade man faxen om själva apparaten och faxet om själva meddelandet. På senare år har faxandet fastas ut och jag undrar hur det kommer att se ut om några år. Kommer vi att ha några faxar kvar då? 


E-mail, e-post, mail och mejl är en sen företeelse där språkbruket inte slagit rot än. Språkpuritanen kan omöjligen godkänna annat än de två första, medan den mer språkpraktiskt lagda föredra det två senare. Att maila eller mejla kan utläsas som posta eller breva. Det bryr jag mig inte om, utan skriver och säger mejla. Skälet till det är att jag är övertygad om att den försvenskningen är vad som kommer att gälla framöver, även om inte just den stavningen är vanligast idag.


Härförleden fick jag en tydlig knäpp på näsan av en nära bekant och hans son, verksam inom databranschen, för att jag skrivit nätet istället för internet. Det resulterade i ett mejl till Språkrådet, som svarade så här;


"Om sammanhanget är tydligt kan man nöja sig med att säga nätet. Man bör dock vara uppmärksam på att nätet kan syfta på flera andra nät än internet, t ex intranätet, det lokala nätverket etcetera. Det är möjligt att användningen av kortformen nätet har ökat, men det har vi ingen statistik om."


Min personliga uppfattning är att användningen av kortformen nätet har ökat, och jag tror även här att den formen i sinom tid blir rådande, varför jag också skriver nätet utom då jag undantagsvis måste välja en annan.


I min listning av ord blev det nästan bara sådana som, när de kom, beskriver en ny företeelse. Förmodligen hade jag genomskådat konditorn om jag levt då, på samma sätt som jag idag genomskådar alla dessa coffee-shop (betyder egentligen kaffesjappen) som poppar upp istället för ett gammalt hederligt konditori eller kafé.


Upp flyga orden


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)
































































Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards