(Denna text är en översättning av en nyhetsartikel i personaltidningen  DSB Idag nr 19 (29 juni 2012) och återfinns på sista sidan (sid. 8). DSB står för Danske Statsbaner, Danmarks motsvarighet till SJ)

Många engelska glosor har smugit sig in i titlar och avdelningsnamn hos DSB. De stängs nu ute, som ett led i "Ett sunt DSB", så att det danska språket kommer i högsätet.

Av Niels Molsted , molsted@dsb.dk

Performance Review, Risk Management och On Board Service. Route Manager, Mobile Manager och Vice President. We move You och Boot Camp. Det är bara ett litet axplock av en lång rad engelska uttryck, som på senare år har smugit sig in i vår kommunikation i DSB.

Internationell expansion på 2000-talet bidrog till att ändra möteskulturen i DSB i riktning mot t.ex Powerpoint-presentationer, där det användes åtskilliga engelska ord - och det, märk väl, också i sammanhang där inte utlänningar deltog.

Flera danska verksamheter har upplevt en motsvarande utbredning av engelska uttryck, och också här har det som regel varit mot bakgrund av en ökad internationalisering.

Tillbaka till kärnverksamheten

Idag skall DSB inte vinna ny trafik i utlandet utan fokusera på den nationella trafiken. Även om DSB fortsatt driver två mindre bolag i Sverige och Tyskland, skall fokus ligga på den danska trafiken", understryker Jesper Lok. "Vi skall tillbaka till kärnverksamheten - att skapa pålitlig tågtrafik och trafikförbindelser i Danmark, och detta fokus skall språket bidra till att avspegla", säger Jesper Lok och fortsätter:

"Det betyder inte, att vi därmed isolerar oss från omvärlden och det kommer naturligtvis att fortsatt finnas en del begrepp, som det inte finns lämpliga danska översättningar för, men många av de engelska uttrycken gör inte DSB så enkelt i vardagen som möjligt är", säger Jesper Lok.

Exempel på ord som ändras:

personal (i st f HR)

ekonomi (i st f Financial Management

finans & försäkring (i st f Group Finance & Risk Management)

samhällsansvar (i st f CSR)

resultatuppföljning (i st f business review)

resultatöversikt (i st f key performance indicators)

utveckling av arbetskapital (i st f utveckling i NWC)

investeringar (i st f CAPEX)

heltidsanställda (i st f FTE, full time employees)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag är en så pass aktiv medlem i Språkförsvaret att jag är mer eller mindre bekant med hela styrelsen. Orsaken till att jag gick med för tre år sedan var att jag på något vis hört talas om föreningen och kände att dess verksamhet stämmer överens med mina egna åsikter. Naturligtvis har jag som alla andra i föreningen egna käpphästar att rida på, som ligger utanför föreningens agenda, till exempel

otroligt – detta utnötta adjektiv, som saknar täckning för vad man beskriver, dvs ideliga överdrifter,

helt – för att förstärka adjektiv, som i sig redan innehåller betydelsen av att vara hela, t ex perfekt som betyder fulländat, övertygad – man kan inte bli mer övertygad än övertygad, och är man inte övertygad så är man inte övertygad, med flera,

sportjournalisters oförmåga att hantera kollektivt singular – i dagens tidning skriver man om svenska mästarna Brynäs (plural), men skriver oftast vid andra tillfällen att Brynäs är utspelat eller något annat (i singular). I botten ligger en överdriven strävan efter korrekt svenska – laget är ju singular, ändock är det ofta lättare och korrektare att språkligt behandla det som plural. Om journalisterna följde sin språkliga instinkt istället för en egenkonstruerad grammatik skulle talet och skriften bli ledigare.

Annat som gör mig ledsen är uttryck som

ta tillvara på istället för ta tillvara, tillvarata eller ta vara på, och att de som säger så inte inser vari felet består, och att passiva verbformer med -s så sakteliga blir ovanligare, t ex blev bilen reparerad istället för att bilen reparerades.

Mitt mesta umgänge sker utanför Språkförsvarets kretsar. Jag har med tiden slipat fram en försynt framtoning, som ofta leder fram till ganska trevliga samtal. Alla är i någon mån intresserade av språkfrågor, och ser mig som experten på området, vilket faktiskt vanligtvis svarar mot det verkliga förhållandet där och då – inte för att jag skulle ha så väldans hög bildning inom området, utan av det enkla skälet att jag fördjupar mig mer i språkfrågor än andra.

Ibland går det snett, som när den nyblivne pensionären jublade över mitt engagemang och tyckte att det var på tiden att någon ville lära ungarna, dvs ungdomen, att tala som folk. Där valde jag att så snabbt som möjligt byta samtalsämne, då samme pensionär själv hade ett språk fyllt av klyschor och annat, som jag lätt hade kunnat slå ner på om jag hade velat det.

Vissa bekanta är charmerande i sitt förhållningssätt till mig. De samlar på ord och uttryck som de vill att jag förklarar när vi ses, ungefär som en inköpslista som ska prickas av. Det är ju smickrande. Andra bekanta älskar att beslå mig med språkfel. Ibland hugger de i sten och ibland har de rätt. Konstigt vore det annars.

Jag och kollegorna i Språkförsvarets styrelse är inga docenter, doktorer eller professorer i svenska, men vi har alla det gemensamt att svenskan har varit och är central i vår yrkesutövning. Vårt intresse för svenskan är större än de flestas i samma yrkespositioner. Det är vad som engagerar oss.

NåN

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)