Alla inlägg den 5 augusti 2012

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2012 23:23

Inför OS bestämde jag mig för att se hur vanligt det är att deltagarna har dräkter med nationstillhörighet angiven på det egna språket och inte på nutidens lingua franca, dvs. engelska. Mitt intresse för saken bottnar i en förhoppning om en ökad global vilja att markera sitt lands särart. I noteringarna har jag bortsett från länder med engelska som modersmål och de med ett namn på nationen uttryckt på modersmålet som överensstämmer med engelsk stavning, t ex Chile och Mexico.


Listan blev kort, men Sweden och Norway kom delvis med på den av det enkla skälet att båda hade cykelbyxor med nationsbeteckningen Sverige respektive Norge. Inte fler än elva nationer har jag lyckats hitta hittills, som har så mycket självförtroende att de presenterar sig på sitt eget språk. De är även konsekventa och har inte visat sig i dräkter med engelsk text.


Cote d'Ivoire, Danmark, Espana, Italia, Lietuva, Moldova, Nederland, Polska, Republica Dominican, Srbija och Türkiye.


Till nästa OS hoppas jag bland annat att få se Deutschland, Österreich med flera inhemska namn. Ryssland på ryska och Ukraina på ukrainska med kyrilliska bokstäver. Arabländer med nationsbeteckningar skrivna med deras skriftspråk. Kina, Japan, Korea och andra länder med teckenskrift med nationsbeteckningar skrivna med deras system. Ett försök att styra utvecklingen åt det hållet kommer jag att göra genom att skriva till ett antal ambassader och be dem framföra ärendet till sina länders idrottssförbund. 


Sport och språk


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2012 19:16

Helena Englund Hjalmarsson har skrivit en kommentar i bloggen "Pratbubblor" till Leif V. Erixells artikel "Anglofieringen har nått löjets gräns" i Resumé 9/7 2012. Hennes inlägg gjorde mig fundersam, samtidigt som det väcker en del frågor.


Hon skriver att ”Språkförsvaret har länge drivit hetsjakt på inslag av engelska i logotyper och reklamtexter”. ”Hetsjakt” är ett mycket märkligt ord i sammanhanget. Det för tankarna till jägare, som sitter i helikoptrar eller på snöskotrar, och som skjuter djur, som inte har en chans att försvara sig. Detta har inte ens en avlägsen likhet med de verkliga styrkeförhållandena i detta sammanhang. Det är inte precis några resurssvaga aktörer, som Språkförsvaret exempelvis har gett sig på med sina JO-anmälningar: regeringen, Luftfartsverket, Stockholm stad, Kristianstads kommun och tre högskolor. När vi kritiserar engelska i logotyper och reklamtexter fokuserar vi förutom på myndigheter på stora företag (som det inte är relevant att JO-anmäla, eftersom de inte omfattas av språklagen). Jag kan inte påminna mig att vi någonsin utlyst ”skottpengar” på småföretag. Språkförsvaret är inget stort, styggt nätverk med gott om resurser. Det enda vi förfogar över är – argument.


Hon skriver vidare ”att namnet Erixell också kan verka lite löjligt plus det faktum att han är VD för ett företag med det engelskklingande namnet Dreamforce Infomedia stärker inte direkt hans ethos”.


Detta är väl knappast sakargument utan bara ”högst subjektivt personligt tyckande”? Jag förstår inte riktigt vad som är problemet med hans efternamn. Efternamnsledet –ell i svenskan lär vara en försvenskad form av den latinska importen –elius (som i Hazelius, Brandelius etc.). Det finns en hel del efternamn i svenskan, som är konstruerade enligt denna modell, bl.a Arnell, Danell, Frisell, Gardell, Leksell, Lenell, Rhyzell, Rydell, Sundell, Thorell, Trosell, Widell, Wiksell, Wådell och Åsell.  Vad kan hans efternamn ha att göra med innehållet i artikeln? Detsamma gäller namnet på hans kommunikationsbyrå, Dreamforce Infomedia. Detta företag startades 1993; det är kanske så enkelt att Erixell har ändrat uppfattning om språkfrågor sedan dess. För övrigt kommenterar Erixell namnvalet av byrån redan i artikeln; han är tydligen förberedd på invändningen.


Hon skriver slutligen:


Och så var det den där lilla detaljen med anglofiering. Tänk om han hade tagit reda på att det brukar heta anglifiering eller möjligen anglisering. Man behöver nästan en skämskudde här.”

 

Inte ens här finns det facit, som uttryckligen stipulerar vad som är rätt eller fel. Anglifiering ger 157000 träffar på Google, medan anglofiering och anglisering ger 10700 respektive 6370 träffar. Den enda variant som återfinns i SAOL är anglisering, medan anglifiering enligt tillförlitliga uppgifter är på väg in i nästa upplaga. Jag föredrar anglifiering, vilket också de flesta skribenter med anknytning till Språkförsvaret verkar göra.


Men valet av ett mindre vanligt uttryck, eller ett grammatiskt fel eller stavfel, bör inte påverka bedömningen av artikeln som helhet. Huvudsidan med artikeln är att skribenten är reklamman, att artikeln har publicerats i reklambranschens tidning, att 81 % av de som röstade om artikeln, gillade den och att han vågar hänvisa till Språkförsvaret som resurs. Det är som att svära i kyrkan.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards