Hej!

Lyssnade i dag på P1 på em ca 14.00-14.30 på ett mycket intressant och välredigerat inslag om Mr. Khan och hans kritik mot Donald Trump. Den i övrigt språkligt mycket adekvata och kunniga reportern uppgav att Mr. Khan lovat att låna ut sin "kopia" (!?) av Konstitutionen åt Trump, eftersom han sannolikt inte kände till den. Det var ett bra förslag.

Men på svenska säger vi att vi har ett "exemplar" av en bok.

Med vänlig hälsning

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, ”Att läsa danska och norska är viktigt för oss svenskar", på Språktidningens blogg pläderar Alexander Nilsson, student från Malmö Latin, en gymnasieskola, för en förbättrad mellannordisk språkförståelse. Han påpekar att ett av målen i deklarationen om nordisk språkpolitik från 2006 till exempel är ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk.” Den svenska skolan bör satsa mer på grannspråkundervisningen.

Frågan om bevarad mellannordisk språkförståelse är en av hörnstenarna i Språkförsvarets plattform. Språkförsvaret

”försvarar den mellannordiska språkförståelsen och anser att grannspråksundervisningen måste stärkas, särskilt i danska och norska, bl.a genom att kursplanerna i svenska uttryckligen slår fast att undervisning i danska och norska är obligatorisk fr.o.m grundskolan. Dessutom anser Språkförsvaret att finlandssvenskan har en viktig roll som brobyggare mellan Finland och Sverige liksom övriga Norden.” (Programförklaringen)

Redan 2008 tog Språkförsvaret uttalandet ”Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!”. Det finns också en sektion ”Mellannordisk språkförståelse” på webbplatsen, som rymmer en rad artiklar i ämnet.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen publicerade igår en artikel, ”Det växande hatet mot svensktalande i Finland”, skriven av tre studenter vid JMK:s universitetsutbildning (Journalistik/Media/Kommunikation) vid Stockholms universitet. Artikeln bygger på en enkätundersökning som författarna låtit genomföra (se vidare information om hur undersökningen genomfördes i artikeln). Nedan sammanfattas resultatet:

”Att känna sig hotad som finlandssvensk i Finland är Siri Rosenström inte ensam om. Det framkommer i en kartläggning som JMK (enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) gjort, där 412 finlandssvenskar svarat på enkätfrågor.

295 av 412 uppger att de någon gång känt sig hotade eller utsatta på grund av sin finlandssvenska identitet.

244 av 412 har någon gång blivit hotade eller utsatta för fysiskt eller verbalt våld på grund av sin finlandssvenska identitet.

Ett läge som inte ser ut att bli bättre – fler än hälften tycker att situationen har förvärrats de senaste tio åren.

I enkäten är det många som pekar ut det politiska partiet Sannfinländarnas framväxt som en orsak till att situationen för finlandssvenskar har blivit mer otrygg.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mötet äger rum i Mälarsalen, Årsta Folkets hus, Årsta torg, Årsta (en närförort i Stockholm) onsdagen den 26 oktober kl. 18. 00 – 20.00

Mötet kommer att ske i form av fem-sex inledningar à 10 minuter från en panel, varvid en timme avsätts för diskussion och frågor.

Vi återkommer fortlöpande med ytterligare information.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag passerade igår i bil en restaurang vid Hornstull på Södermalm (Stockholm). Jag lade märke till det lekfulla namnet, därmedpasta. Det finns hur många möjligheter som helst att leka med det svenska språket. Om sammansättningen ska tolkas som därmed pasta eller där med pasta, vet jag faktiskt inte. Man måste nog fråga innehavaren.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ni har väl märkt att på svenska OS-truppens kläder stod det Sverige (inte Sweden). På t. ex Tysklands stod det Germany. Det tycker jag är värt en Guldmedalj från Språkförsvaret till hela vår OS-trupp.

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna undertecknarkampanj gäller visserligen norska förhållanden, men det finns en risk att liknande idéer tar sig österut över Kölen. Svenska underskrifter kanske inte räknas i detta sammanhang, men ingenting hindrar att man visar sitt stöd genom att underteckna kampanjen.

Byrådet i Oslo har nylig vedtatt å opprette klasser på Manglerud skole der all undervisning skal foregå på engelsk. Dette sender meget uheldige signaler om at engelsk er en form for offisielt språk i Norge, på linje med norsk, samisk og de andre offisielle språkene i landet (som det ikke engang gis skoleundervisning på).

Fellesspråket og hovedspråket i Norge er, og har alltid vært, norsk. Det er ikke den offentlige skolens oppgave å finansiere at barn i Norge skal få skoleundervisning på andre språk enn norsk og samisk. Det gis allerede massevis av engelsktimer i den norske skolen, der dette språket læres, og all forskning viser dessuten at det er lettest å lære når undervisningen foregår på elevens morsmål.

Det er også viktig at skoleelever i Norge får lære om norsk administrasjon, geografi, natur og kultur på norsk, med det ordforrådet som hører til, som ofte ikke er ord man hører hjemme i familien: "odelsting", "stortingsrepresentant", "kvadratrot", "tregrense", "aktor", "varetektsfengsling" og "lengdegrad" er bare noen få eksempler på ord barna på denne skolen kanskje aldri vil lære seg på norsk. Barn av fremmedspråklige foreldre (som nettopp er noen som vil kunne søke sine barn til denne skolen) vil knapt lære seg norsk i det hele tatt når all skoleundervisning skjer på engelsk.

Dette er et forsøksprosjekt fra Oslo kommunes side, men mange foreldre tror dessverre at alt som er engelsk automatisk er bedre, og dermed kan dette fort bli permanent, noe som vil bidra sterkt til å svekke norskens stilling i en allerede globalisert og anglifisert verden. Det finnes allerede privatskoler med andre undervisningsspråk enn norsk i Oslo, men dette er ikke noe den norske offentlige skolen bør imitere.

Signér kampanjen for å vise Oslo kommune at dette er en dårlig idé!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Just nu pågår en festival i Göteborg, som går under namnet Gothenburg Fringe Festival. Frågan är varför den inte har ett svenskt namn. Är ”fringe” oöversättligt?

Fringe betyder enligt min engelsk-svenska ordbok 1a) frans, fransar, fransflätning; bård; b) lugg; 2) utkant (skogs)bryn; 3) marginal, periferi, ytterkant. Det förekommer i ett antal sammansättningar: fringe area ytterområde; fringe benefit extraförmån, tjänsteförmån, fringis; fringe group marginalgrupp, yttergrupp; fringe theatre fri (experimentell) teater; fringe time (radio eller tv) sändningstid före (efter) bästa sändningstid; fringe lunatic fanatisk extremistgrupp, fanatiska extremister .

Rikstermbanken anger två ersättningsord för fringe: fransbindning i stället för fringe (har här med vävning att göra) och randbebyggelse för fringe development.

Det finns också en presentation på svenska och som lyder:

”Gothenburg Fringe Festival är en så kallad open access scenkonst-festival, vilket innebär att det inte finns en urvalskommitté.”

Varför inte kalla festivalen för Göteborgs öppna scenkonstfestival?

Det är naturligtvis irriterande att engelska titlar används rakt av på bekostnad av titlar på svenska, som alltså får stryka på foten. Konsekvensen blir att svenska språkets ställning undergrävs i fall efter fall. Det finns ett mycket enkelt sätt att lösa denna fråga, nämligen att ange titeln på svenska först eller överst och ange den engelska titeln på andra plats eller under.  Därtill kommer problemet att fringe är ett mångtydigt ord. Det är också viktigt att ha separata språkversioner, en på svenska och en på engelska och inte att blanda språken. Det är väl inte så att festivalsarrangörerna inbillar sig att deltagarna och besökarna blir förvirrade över att två olika titlar används, så att de inte hittar till festivalplatsen(-erna)? Om den engelska titeln behålls som sekundär titel, upprätthålls ändå eventuella förbindelser med utländska s.k fringefestivaler.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)