I en artikel den 8 juni i Svenska Dagbladet påtalar Ann Steiner fenomenet att engelskspråkiga artiklar ger humanistiska forskare status och chans till bidrag, vilket leder till att allt färre skriver om svenska ämnen för en svensk publik. Hon skriver bland annat:

”Humanistisk forskning befinner sig vid en korsväg: är det viktigast att nå svensk allmänhet med sina resultat eller ska man röra sig i en mer inomvetenskaplig inriktning, bort från den svenska offentligheten? Pressen på att publicera sig som naturvetare, korta artiklar på engelska i brittiska och amerikanska tidskrifter, har blivit allt större. Pengar tilldelas på många universitet utifrån att man har publicerat sig i rätt sorts internationella tidskrifter i ett system med poäng efter en lista där olika tidskrifter och förlag ger visst antal poäng. Oavsett kvaliteten på forskningen kan en felaktig publiceringsplats ge noll poäng och inte räknas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under många år har Statoil varit namnet på Sveriges flesta bensinmackar. Att man ändrar namn på grund av förändrade företagsrelationer är ju i och för sig inte ovanligt, men att införa ett namn som saknar likheter med det gällande har tagit för stora relationer.

Visst, Statoil är inget svenskt namn, men det är inarbetat och lätt att uttala för var och en.

Men det nya namnet, Circle K, ligger utanför vårt vardagsspråk. Man kanske skulle säga Sirkel Kå, men företaget går klart och tydligt ut med sitt nya namn som uttalas “sörkl key”. Detta blir försvårande för gemene man och kommer att leda till en sämre image, och därmed hämmad marknadsutveckling.

Detta borde man ha begripit.

Anser

Arne Johnsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)