(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det första avsnittet i programserien presenterades på följande sätt:

”Kalle Lind är programledare i denna serie som tar oss ut på en språkresa genom landet. I första avsnittet avslöjar Niklas Källner sina bästa kallpratstips. Vi besöker även chefredaktören som berättar varför ämnet språk aldrig blir tråkigt. Och den twittrande kassörskan berättar om hur snacket i snabbköpet går. Språkexperten Sara Lövestam reder ut skillnaden mellan dialekt och språk och Nils Holmquist ger oss språkvädret i studion.”

Hitintills har åtta avsnitt lagts ut på Utbildningsradions webbplats.

Tempot är snabbt; här vilar inga halta symaskinsagenter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag blev härförleden ombedd att läsa en C-uppsats som en student på ett kommunikatörsprogram höll på att skriva. I texten haglade ordet "samt" och som om inte detta var nog så var än fler ställen där studenten lika okritiskt hade satt komma framför de samordnande konjunktionerna, det vill säga "och", "men", "eller" förutom "samt".

I min värld och även i Norstedts stora svenska  ordbok finns en icke försumbar betydelseskillnad mellan "och" respektive "samt". Ett "samt" där "och" är det korrekta ordet lurar läsaren att tolka texten på ett sätt som studenten troligen inte avsåg. Vad säger läsarna av denna blogg?

Så kommateringen. Såvitt jag vet ska det inte finnas något komma framför en samordnad konjunktion i det svenska språket men väl när man skriver på engelska. Det kan står ett komma framför en samordnad konjunktion om den föregås av en bisats: "Flickan, som står där, och jag ska gå på bio." Har läsarna av bloggen några synpunkter.

Har anglifieringen här i landet orsakat att man kan sätta komma framför och, samt, men förutom eller?

Annika Rullgård

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Var på Folktandvården nu på morgonen:

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Olle Josephsons senaste och sista språkspalt igår i Svenska Dagbladet skriver han:

”Följ forskningen! Språkvetenskaplig forskning är ofta svårtillgänglig, men inte desto mindre måste diskussionen föras på vetenskaplig grund. När forskare som Maria Lim Falk, BethAnne Paulsrud eller Per Holmberg visar att svenska elever som går i skolan på engelska knappast blir bättre på engelska, men sämre på mer avancerad svenska, kan man inte fortsätta att pladdra allmänt om vikten av internationalisering. När Sofia Tingsell visar att konstruktionerna 'De ville inte berätta allt för sina/deras föräldrar' funnits parallellt åtminstone sedan 1700-talet, bör man bli försiktig med att säga att bara ett av alternativen är rätt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika nyligen i Sydsvenska Dagbladet skrev Kalle Lind:

”Jag kom in på mitt stamfik. Ett nytt biträde stod bakom disken. Innan jag öppnat munnen sa hon: ’Sorry, I don’t speak Swedish!’ Jag svarade instinktivt: ’Well, I do’. Sedan beställde jag en espresso doppio på svenska medan hon tittade oförstående på mig. På en krog jag hamnar på ibland jobbar en skotte som får Edinburgh-pundarna i filmen ’Trainspotting’ att låta som Oxfordprofessorer. Han kastar ur sig en lång harang med ett frågetecken på slutet, jag svarar med ett tvekande ’yes …’ och sedan får jag ett glas sörja som visar sig kosta 145 kronor.

Och det finns kanske inte så mycket att invända. Engelsktalande kan räkna med att bo i Sverige ett helt liv utan att lära sig grundläggande svenska termer som ’bolåneavdrag’ och ’jämn avföring’. Colin Nutley har gjort tiotusen filmer om svenska företeelser utan att kunna säga ”glutenintolerans” – och folk har låtit honom hållas. Om en kvinna i kassan proklamerar att hon bara pratar engelska är det svenska kunder som säger ursäkta – eller excuse me – och anpassar sig.

Men lite retar det mig.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Frågan är ockå om den svenska texten är optimalt klart uttryckt och om den inte lider av vissa andra skönhetsfläckar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)