Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden komma med på topplistor över de vackraste språken, listor som upprättats av personer utanför Norden? Se artikeln i Språkförsvaret den 23 aug 2017. Om en del svenskar tror att svenskan är ett fattigt och fult språk så är dessa personer kanske inte så angelägna att försvara det. Nu tror jag att sådant språkligt mindervärdeskomplex egentligen är universellt, även om språkens storlek och prestige kan justera det. Det är svårt att beskriva det egna modersmålet och man gissar, ofta åt det negativa hållet. På nätet läser jag följande som belyser det hela (översatt):

”Jag vet inte om svenskar uppskattar hur vackert deras språk är och hur lyckliga de kan vara att tala det.”

En svensk svarar: ”Detta gör mig så lycklig att läsa för jag har alltid trott att svenska språket var fult.”

Peje     

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...

Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig r...