Ett reviderat förslag till norsk språklag kommer att föreläggas Stortinget våren 2020 tillsammans med en språkrapport.  Enligt det första utkastet till språklag skiljer sig den norska språklagen på en viktig punkt från den svenska, nämligen i fråga om att statsorgan och statliga företag måste rådfråga Språkrådet angående namngivning. Språkrådet skriver:

”Plikt til rådføring i navnesaker

Etter lovforslaget skal Språkrådet gi statsorganer råd om skrivemåte og navneskikk før de gjør vedtak om navn eller navneendring. Språkrådet mener det bør tydeliggjøres i lovteksten at statsorganene har en selvstendig plikt til å rådføre seg med Språkrådet før de gjør slike vedtak. Plikten bør gjelde også for virksomheter som er eid av staten, eller som staten er majoritetseier i.”

Språkförsvarets utkast till språklag 2006 gick ännu längre:

”13 §

Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

Den som vill bekanta sig med utkastet till norsk språklag kan söka sig hit!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

... på en skattefinansierad språkbytesskola i Sverige är 2019?

Nej, dessbättre bara ingången till den avdelningsansvarige på en ICA-butik!

ABC 123

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Modersmål-Selskabets senaste årsbok "Dialekter i rigt mål" kan även levereras från Sverige - se bestillingssiden längst ner.

Bogen, der er på ca. 384 sider, er forsynet med forord, indledning og efterord samt en præsentation af forfatterne.

Indhold

Forord

Bogens artikler og dialektlandskabet v. redaktøren og BA i lingvistik Michael Bach Ipsen

1. Hovedtrækkene i de danske dialekter frem til 1950 v. lektor Inge Lise Pedersen

2. Dialekterne under afvikling siden ca. 1950 v. lektor, ph.d Malene Monka og lektor Inge Lise Pedersen

3. Dialekternes død og kulturhistoriske studier v. lektor, ordbogsredaktør og centerleder Viggo Sørensen

4. Vestjysk – te fuld pris ka en jo kyøw allting v. sprogforsker, ph.d Michael Ejstrup

5. Østjyske dialekter – Fra Blicher til Smærup Sørensen v. lektor og ordbogsredaktør Torben Arboe

6. Sønderjysk – Om æ køen sproch v. professor, ph.d Elin Fredsted

7. Nordvestjysk – sprog fuldt af lune v. lektor og ordbogsredaktør Torben Arboe og formand for Foreningen Thybomål Christian Bo Hansen

8. Vendelbomål – A we godt wæ’ we’, a er wejelbo v. vendelbo Ingrid Carlsen

9. Sådan siger vi det på Fyn v. lektor i journalistik, ph.d Jonas Nygaard Blom

10. Sjællandsk – kage der ikke er kage v. lektor og ordbogsredaktør, ph.d Asgerd Gudiksen

11. Lyden af Lolland v. lærer og journalist Ole Ødegaard

12. Bornholmsk – dansk dialekt med skånske træk v. lektor og ordbogsredaktør Karen Margrethe Pedersen

13. Vad är danskt och vad är svenskt i Skånes dialekter? v. forskningsarkivar, fil.dr Mathias Strandberg

14. Nye sprogvarianter – en aarhusiansk bydialekt v. ph.d.-studerende Ditte Zachariassen

15. Dialekter – aldrig i ro, altid på vej v. sprogforsker, ph.d Michael Ejstrup

16. Hjælpemidler til dialektale selvstudier v. lektor og ordbogsredaktør, ph.d Asgerd Gudiksen

17. Kompetent sproghistorisk overblik og specialviden v. professor, ph.d Elin Fredsted

18. Tak for din kunst – og tak for dit mod v. Sprogforsker, ph.d Michael Ejstrup

Sidste udkald for de danske dialekter? v. redaktør Georg S. Adamsen og BA i lingvistik Michael Bach Ipsen

Talesprogsgengivelse i lydskrift m.m og særlige tegn

Kreditering

Forfattere og redaktører

Bestil Dialekter i rigt mål på bestillingssiden.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I de italienska bergen mitt mellan Milano och Venedig ligger en liten kommun som heter Marano di Valpolicella. Där bor en man som gärna vill få kontakt med en person som vill prata älvdalska med honom.  Skulle du kunna tänka dig att ha kontakt med denne mycket språkintresserade man och lära honom älvdalska ord och meningar, så kommer han att bli mycket lycklig.'¨

Alex Abbate heter denna italienare som har kommit att bli så intresserad av det älvdalska språket att han läst den kurs som Yair Sapir och Gunnar Nyström har lagt ut på nätet. Men nu vill han ha direkt kontakt med älvdalskan.

Alex är mycket intresserad av språk:

- Jag talar, engelska, tyska, danska, norska och svenska och jag har viss kunskap i och om isländska, finska och estninska, berätttar han.

Italienaren Alex Abbate vill prata älvdalska. Vill du hjälpa honom?

Alex Abbate är också intresserad av urgermanska, och urnordiska språk och när han 2004 var i Grövelsjön på fjällvandring fick han höra talas om älvdalska.

- Jag är inte bara intresserad av att lära mig moderna eller gamla germanska språk utan också att förstå sambandet mellan dessa språk och jämföra sambanden mellan de olika språken, till exempelk mellan älvdalska och urnordiska och hur språk utvecklas, berättar han.

- Kursen på nätet gav mig bra grundläggande kunskaper i hur älvdalska fungerar, men nu skulle jag behöva lära mig många nya ord och vanliga språkuttryck.

- Därför hoppas jag att det finns någon älvdalsktalande person som skulle vilja ta sig tid att prata med mig över Skype. Eftersom jag jobbar mycket passar fredag och lördag eftermiddag/kväll bäst för mig.  

Skulle du vara intresserad av att hjälpa honom att lära sig lite mer älvdalska så kan du kontakta honom på Facebook eller via Skype på hans Skypekonto med namnet alex.abbate5

- Jag hoppas verkligen att någon vill hjälpa mig, säger en förhoppningsfull Alex Abbate i Marano di Valpolicella i Italien.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har just inhandlat en direktöversättare, en röstöversättningsapparat, Muama Enence, som översätter i realtid mellan 43 språk. Manicken är liten och behändig. Jag har i och för sig bara låtit den översätta mellan svenska och engelska och mellan svenska och polska, men dessa översättningar var tillfredsställande. Översättningarna fungerar naturligtvis åt båda hållen.

Språkteknologi är viktigt; jag är övertygad om att det kommer att ske en snabb utveckling på detta område. Språkteknologi kan naturligtvis inte ersätta kunskaper i främmande språk, men de flesta människor är inte polyglotter. Den brittiska språkvetaren Nicholas Ostler menar t.o.m att språkteknologins utveckling kommer att leda till att engelskan blir världens sista lingua franca. Redan idag kommer man mycket långt med att översätta text genom maskinöversättningsprogram. Översättningarna blir aldrig perfekta, men underlättar definitivt översättningsarbetet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SD tycks här vilja visa att man värdesätter det svenska språket. Inget fel i det - även om tillvägagångssätten för att nå en verklig uppvärdering kan och ska diskuteras. Samtidigt nämner man, likt övriga partier, inte med ett ord de koloniala språkbytesskolor som idag tillåts härja fritt och växa till sig inom det svenska skolväsendet.

Deras verksamhet är ett mångdubbelt större hot mot det svenska språket än att nyanlända, av förståeliga skäl, ofta har problem med svenskan. Det finns undersökningar som visar att barnen i dessa skolor inte blir så mycket bättre i engelska och dessutom (och framförallt) sämre i svenska.

Hur kan denna skattefinansierade verksamhet få fortgå i Sverige som ENDA LAND I VÄRLDEN? Fullkomligt vanvettigt!

Uppmärksam

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Barn gillar julkalendrar och att öppna luckor. Men det finns också julkalendrar för vuxna – med språkinriktning. Det finns åtminstone tre sådana på nätet.

1. Institutet för språk och folkminnen har en med luckor

2. Språktidningen har en julkalender med tävlingsmoment

3. Svenska Dagbladet publicerar Språkluckan, som skrivs av Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet och känd språkkrönikör.

Samtliga är ambitiösa och folkbildande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej,

jag råkade just (2 december, klockan 14.04) höra Vetenskapsradion Språket på Sveriges Radio P1: ”Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa låneord”. Jag tycker att programmet numera är lite mindre lättviktigt än förr. Man diskuterade bl a ”falsk engelska” i svenska språket, t. ex. AW, adressera, spendera, potthål och influencer.  Jag antar att programmet kommer att sändas i repris någon gång.

I programmet refererades till tidigare Svenska språknämnden och nuvarande Språkrådet som i något sammanhang ansågs ha varit alltför senfärdiga i sina reaktioner mot den engelska invasionen. Jag undrar om programledningen känner till vårt mycket reaktiva nätverk till försvar av svenska språket. Om inte, borde vi omgående ge oss tillkänna.

Lars Nordberg

Medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)