Direktlänk till inlägg 3 mars 2020
Den sprider sig som en löpeld, engelskan. Skolor med engelska som huvudspråk sprider sig snabbt i Sverige. Företag i Sverige anser sig så internationellt beroende, att de inte ens kan verka på landets språk här i vårt avlånga land.
Varför ställer jag då upp varje måndag på ett språkcafe för att prata svenska med nyanlända som har ambitionen att lära sig språket? Jo, för att det finns de som förstår att språket är mer än att tala och skriva.Det innehåller och avslöjar karaktär, kultur, social samvaro, kunskapsinhämtning, dagsrutiner, dagdrömmar, traditioner, matkultur, det dagliga livet och mycket mera.
Därför förefaller det inte särskilt bra att försöka införa ett annat språk i landet. Det leder bara till språkdränkning, och i mina ögon är det dessutom bara snobberi.
I svenska medier kan man finna annonser för varor och tjänster på, ofta dålig, engelska. Även platsannonser där företag söker medarbetare i Sverige, är på engelska. Jag undrar hur många med engelska som modersmål som läser eller tar del av svenska medier.
I mina språkstunder med nya svenskar, stöter jag ofta på högutbildade personer som inser att svenskan är det språk de måste tala för att klara av samhällets alla svårigheter och för att trovärdigt kunna kommunicera med arbetskamrater och medborgare i det här landet. Många av mina adepter har funnit kärleken i Sverige med partner från landet. Och vi svenskar, liksom många av dem som kommer hit, talar engelska. Därför frågar jag alltid vilket språk som talas i deras hem. I allra flesta fall får jag svaret engelska. Oftast är det kvinnor som befinner sig i den situationen, Det finns också de som jobbar på företag där man enbart pratar engelska (ofta IT-företag). I stället för att tala svenska och skriva på svenska, så verkar det som om man tror att det höjer statusen om man klämmer till med dålig eller medioker engelska.
Den irakiska tandläkaren som satt mittemot mig och drack kaffe, berättade att han talade svenska (kan det ganska bra) med sina patienter, men fick då ofta riktigt svar på engelska. Så fel, påpekade han. Jag vill ju tala så mycket svenska som möjligt.
Handeln och reklambranschen anser jag vara de stora bovarna när det gäller anglofieringen av vårt språk. Framför mig har jag en annons från ekonomiföretaget Klarna. Det är ett uppslag i tidningen Kvällsposten/ Expressen. Företaget är svenskt, vänder sig till svenska kunder och annonserar i svensk press. Inte ett ord på svenska i annonsen! Vad ger det för signaler? SAS med flera, har TV-reklam enbart engelska! Varför det? Värst är ändå annonser där delar av texten är på engelska och resten på svenska.Ofta hänger inte den texten ihop. för att den engelska delen inte har riktigt samma betydelse på engelska som på svenska.
Nonchalanta engelsmän som blivit svenskar för att de har sina jobb här, struntar i att lära sig vårt språk eftersom de klarar sig på engelska. Vart leder det? Och mina engelska vänner i England, skrattar åt detta språkfenomen!
Slurligen vill jag ösa min galla över svenska skolan som bara har obligatorisk undervisning i ett främmande språk! Hur är det med tyskan och franskan och spanskan t.ex.? Alla tre världsspråk! För naturligtvis är språkkunskaper i det närmaste nödvändiga i en globaliserad värld! Men hemlandets modersmål är ändå viktigast!
Stig Engzell
Medlem i Språkförsvaret
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"