Söndagens svenskspråkiga sång

Mikael Wiehe - Titanic

Söndagens svenskspråkiga dikt

Hjältarna

De buro ej kaskar och vapenrock,

ej blänkande stål i hand,

men de dogo dock i en sluten flock

för sitt folk och sitt fädernesland.

Deras folk var bara en mänsklighet.

Deras land var bara en värld.

Deras yrke och namn är det ingen som vet.

Det var på Titanics färd.

Det var som en underlig, osann syn

för en feberyrande blick,

när ensam under den kvällsgrå skyn

Titanic till botten gick.

Den vände upp som en sårad val

sin blanka, stålgrå buk.

Snart lågo blott båtarna små som skal

på havets oändliga duk.

Och en var pressad av lasten för hårt

av det fattiga liv, som var kvar

förskrämt och förvirrat. Den hade det svårt

i den grova sjön att gå klar.

Och männens kinder blevo som lärft,

och kvinnorna kvävde gråten,

när styrmannens röst ljöd kort och kärvt:

”Några måste lämna båten.”

Men några tänkte på hustru och hem

och barnen som väntade hemma.

De kände, den talade ej till dem,

den korta befallningens stämma.

I dödsskräck irrade blickarna bort

kring den mörknande vattenstråten,

och det ringde i öronen hårt och kort:

”Några måste lämna båten.”

Men några tänkte på mor och far

långt borta i skilda land.

En tänkte i ångest på den som bar

hans ring på en älskad hand.

En hade kanhända en framtid ärvt,

som han väntade trygg och belåten ...

– Då kom det ånyo, kort och kärvt:

”Några måste lämna båten.”

Då reste sig tre. Det var enkelt folk.

Det var karlar från tredje klass

med kantiga drag och med mödans solk

på sin tarvliga resestass.

De nickade buttert: ”All right” de tre,

och stego så lugnt överbord.

Men ingen i båten vågade se,

och ingen sade ett ord.

Man teg högtidligt och huttrade blott.

Men det var som man dunkelt känt,

att under den mörknande skyn det lyst

och värmt genom isat blod

en altareld, som, hjärtana hys

av flammande heligt mod.

De buro ej kaskar och vapenrock,

ej blänkande stål i hand,

men de dogo dock i en sluten flock

för sitt folk och sitt fädernesland.

Deras folk var det stoltaste folk en värld

med vördnad att nämna vet,

de namnlösa tre från Titanics färd,

deras folk var en mänsklighet.

Karl Asplund

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

inga johansson

22 mars 2020 15:05

William Thomas Stead, född 5 juli 1849 i Darlington, död 15 april 19]12 i Atlanten,


vittnesmål om Steads handlingar ombord på Titanic efter isbergskollisionen den 14 april. Han beskrevs ha hjälp kvinnor i livbåtar och gett bort sitt livbälte till en annan passagerare. Stead ska sedan lugnt ha satt sig i förstaklassens rökrum och läst en bok medan förlisningen pågick. Hans kropp återfanns aldrig.

1886 hade Stead publicerat kortnovellen How the Mail Steamer Went Down in Mid Atlantic by a Survivor. Den fiktiva historien handlade om ett icke namngivet post och passagerarfartyg som kolliderar på Atlanten och sjunker. Fartyget har också för få livbåtar till alla ombord. Han förklarade den med orden "-Det här är exakt vad som kan ske och kommer att ske så länge fartyg går till sjöss utan tillräckligt med livbåtar".

 

Inga johansson

22 mars 2020 16:30

Då dvs 1886-1912 - för få livbåtar till alla ombord
Idag 2020 - för få skydd till personal och patienter över hela världen

 

Christina Johansson

23 mars 2020 20:07

Intressant att läsa din kommentar, Inga, och intressant jämförelse!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...