Helena Reierstam har skrivit en avhandling, ”Assessment in Multilingual Schools”,  en jämförande och blandad metodstudie av lärares bedömningsgrunder och språkinlärares praktiker – CLIL (Integrerad innehålls – och språkinlärning) och invandrarelever. Citatet är hämtat från den svenskspråkiga sammanfattningen:

"Utifrån mina resultat skulle jag även vilja väcka en diskussion om behovet av en enhetlig språkpolicy över olika undervisningskontexter i svensk skola i relation till målspråk och undervisningsspråk. I svensk skola förekommer både en uttalad och outtalad förväntan att elever ska lära sig svenska, men i CLIL-sammanhang kan elever lära sig vissa ämnesregister på enbart engelska. Bland nyanlända hänvisas till transspråkande och användning av elevers starkaste språk, men det är beroende av tillgång till lärare med den språkliga kompetensen vilket varierar. Likaså saknas beskrivningar av hur en transspråkspraktik ska infogas i utvecklingen mot målspråket svenska. I båda kontexterna, bland nyanlända och i CLIL, finns en motsättning i förhållande till språklig korrekthet. Ämneslärare anger att det inte ser sig som språklärare och därmed kan de inte korrigera språket, i CLIL hänvisar de dessutom till att de själva är andraspråkstalare. Vad får allt detta för konsekvenser? I forskning och utredning av CLIL i svensk kontext (National Agency for Education, 2018h; Sylvén, 2019) noteras att Sveriges avsaknad av riktlinjer och policy för språkanvändning då engelska är undervisningsspråk är unikt i internationell jämförelse. Många andra länder har krav på relevant lärarutbildning eller har utvecklat specifika språkmål i ämnena. I utbildning av andraspråkselever talas det om behovet av att synliggöra olika språkliga register i ämnesundervisningen och att ha en uttalad ansvarsfördelning mellan ämneslärare och språklärare alternativt samarbete (Cummins, 2017; Schleppegrell, 2001, 2004, 2020). Detta för en hållbar utveckling i samhället i stort, men till att börja med för rättvisa och jämförbara resultat för alla elever i flerspråkig skola och utbildning (Kane, 2010; OECD, 2009b, 2015a, 2015b; Stobart, 2005). "

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Per-Owe Albinsson

21 oktober 2020 19:20

Äntligen börjar det att hända något på allvar!

De så kallade internationella skolorna har, mycket okritiskt, tillåtits att skjuta upp likt missionsstationer utlokaliserade av kolonialmakterna i forna kolonier.

Detta med allt negativt som deras verksamhet innebär för det svenska språket i allmänhet och för dess ställning som samhällsbärande språk i synnerhet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tidsandan, från början ett tyskt begrepp,  Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande  samällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att  Zeitgei...

I radions "Förmiddag med" diskuterades idag denna fråga. Flera intressanta synpunkter, bland annat medverkade Olle Josephson, känd professor i nordiska språk. Programmet kan lyssnas på här.   Susanne L-A   (Denna nätdagbok är knuten till nätv...

Vad hände? Svar: Verkligheten kom ifatt!     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

    Enkelt, överskådligt och på svenska!   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Björn Dahlman återger denna rapport om Internationella Engelska skolan på Twitter:     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...