Direktlänk till inlägg 21 oktober 2020
Helena Reierstam har skrivit en avhandling, ”Assessment in Multilingual Schools”, en jämförande och blandad metodstudie av lärares bedömningsgrunder och språkinlärares praktiker – CLIL (Integrerad innehålls – och språkinlärning) och invandrarelever. Citatet är hämtat från den svenskspråkiga sammanfattningen:
"Utifrån mina resultat skulle jag även vilja väcka en diskussion om behovet av en enhetlig språkpolicy över olika undervisningskontexter i svensk skola i relation till målspråk och undervisningsspråk. I svensk skola förekommer både en uttalad och outtalad förväntan att elever ska lära sig svenska, men i CLIL-sammanhang kan elever lära sig vissa ämnesregister på enbart engelska. Bland nyanlända hänvisas till transspråkande och användning av elevers starkaste språk, men det är beroende av tillgång till lärare med den språkliga kompetensen vilket varierar. Likaså saknas beskrivningar av hur en transspråkspraktik ska infogas i utvecklingen mot målspråket svenska. I båda kontexterna, bland nyanlända och i CLIL, finns en motsättning i förhållande till språklig korrekthet. Ämneslärare anger att det inte ser sig som språklärare och därmed kan de inte korrigera språket, i CLIL hänvisar de dessutom till att de själva är andraspråkstalare. Vad får allt detta för konsekvenser? I forskning och utredning av CLIL i svensk kontext (National Agency for Education, 2018h; Sylvén, 2019) noteras att Sveriges avsaknad av riktlinjer och policy för språkanvändning då engelska är undervisningsspråk är unikt i internationell jämförelse. Många andra länder har krav på relevant lärarutbildning eller har utvecklat specifika språkmål i ämnena. I utbildning av andraspråkselever talas det om behovet av att synliggöra olika språkliga register i ämnesundervisningen och att ha en uttalad ansvarsfördelning mellan ämneslärare och språklärare alternativt samarbete (Cummins, 2017; Schleppegrell, 2001, 2004, 2020). Detta för en hållbar utveckling i samhället i stort, men till att börja med för rättvisa och jämförbara resultat för alla elever i flerspråkig skola och utbildning (Kane, 2010; OECD, 2009b, 2015a, 2015b; Stobart, 2005). "
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...
Söndagens svenskspråkiga sång Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea Söndagens svenskspråkiga dikt Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...
På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan! Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...
Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare) inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till? Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"