I en artikel i Svenska Dagbladet den 30/4 2021 skriver Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet bland annat:

”Flera körer valde då att framföra ’Vårvindar friska’ bland andra klassiker, inklusive Lunds studentsångare i SVT-sändningen från toppen av en blåsig AF-borg den 1 maj. Bara två dagar senare la föreningen Språkförsvaret upp hela den ursprungliga dikten på sin nätdagbok som ett led i deras kamp för svenska språket, vilket enligt programförklaringen utgör en numera hotad, identitetsskapande ’brygga bakåt i tiden’.

Men vad är det för en gemensam historia ’Vårvindar friska’ förankrar oss i och hur blev denna visa en symbol för svenskhet?”

Uppriktigt sagt förstår jag inte vinklingen här.

För det första publicerades ”Den stackars Anna, eller Moll-toner från Norrland”, som inleds med ”Vårvindar friska” av Julia Christina Nyberg den 3/5 2020 i Språkförsvarets nätdagbok, det vill säga för snart ett år sedan.

För det andra är den enda gemensamma nämnaren mellan de sånger och dikter, som varje söndag publiceras i Språkförsvarets nätdagbok, att de framförs på svenska eller är skrivna på svenska. Det är möjligt att Gunilla Hermansson inte har noterat det, men under de senaste decennierna har allt fler sångare börjat sjunga på engelska i Sverige; svenska artister tävlar till och med med engelska sångtexter i Eurovisionsschlagern. Genom vår löpande publicering i nätdagboken vill vi visa att svenska språket duger utmärkt väl för såväl sång som dikt.

Slutligen; det är inte alls uteslutet att Gunilla Hermansson försöker bunta ihop oss med någon riktning. Hon kan ju försöka hitta den minsta politiska gemensamma nämnaren bakom de senaste fyra publiceringarna av söndagens sång och dikt i nätdagboken.

4/4 Staffan Hellstrand (sång) och Gustaf Fröding (dikt)

11/4 Mikael Wiehe (sång) och Tage Danielsson (dikt)

18/4 Benjamin Ingrosso (sång) och Pär Lagerkvist (dikt)

25/4 Mando Diao (sång) och Erik Blomberg (dikt) 

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...