I sin kommentar till  Språkförsvarets artikel ”Falska anglicismer i Tyskland” funderar Inga Johansson på om det ska heta ”juice” eller ”jos” och om det finns ett bra svenskt ord för ”smoothie”. Hon tar också upp ”milkshake”. 

Dessa tre ord kommer alla från engelskan. ”Juice” har enligt SAOB funnits i svenskan sedan 1950, ”smoothie” sedan 1997 och ”milkshake” sedan 1958. SAOB förklarar ”smoothie” på följande sätt: ”(mixad) dryck gjord på färska frukter eller bär och ofta med yoghurt, glass el. is”. Om ”milkshake” kan man läsa i SAOB: ”vispad blandning av mjölk och saft och ofta glass”. Det är svårt att böja ”smoothie” och ”milkshake”. ”Milkshake” finns inte ens i plural i SAOL. 

Jag mejlade till <saol@svenska.gu.se> och föreslog att stavningen av ”juice” borde ändras till ”jos”, att ”smoothie” borde heta ”mildis” och att ”milkshake” borde heta ”mjölkblandning”. ”Jos” står i SAOB men inte i SAOL. Jag skrev också om det engelska ordet  ”soundtrack” som jag tyckte borde heta ”ljudspår”. Om ”soundtrack”, som har funnits i svenskan sedan åtminstone början av 1990-talet, skriver SAOB: ”skiva som inne­håller musiken (och i­bland delar av dialogen) till en lång­film”.

Kristian Blensenius, Svenska Akademiens samtidsordböcker, tackar för mina synpunkter och skriver: 

”Stavningen jos är helt riktigt inkluderad i Svensk ordbok (SO). Om den är tillräckligt etablerad i olika typer av texter, kan den komma att tas in även i SAOL. Vi har en sida för nyordsförslag (https://forms.gu.se/institutionen-for-svenska-spraket/nyordsforslag-till-saol), där man kan lägga in ord som verkar vara etablerade i allmänspråket (bl.a. i dagstidningar).

Ja, anpassning av lånord sker, men ibland fungerar inte de anpassade förslagen när de redan har satt sig i en viss annan form, och de avfärdas då av språkbrukarna. Ta t.ex varianter som kamping (’camping’), som plockades bort efter 1986 års upplaga, eller lockaut (’lockout’) och låntennis (’lawntennis’), som båda plockades bort efter 1923 års upplaga. SAOL följer i huvudsak det etablerade bruket (vilket har blivit enklare och effektivare på senare tid av digitaliseringsskäl), och finns det inte redan användningsstöd för ett ord (t.ex. ljudspår i betydelsen ’soundtrack’) så ska det ganska mycket till för att man ska ta med det i alla fall. I just detta fall kompliceras saken av att ljudspår även har en annan, teknisk, betydelse som är etablerad sedan en god tid tillbaka. 

För att få ljudspår att etableras som ord för ’soundtrack’, är mitt tips att du använder det i olika sammanhang och dessutom får andra språkbrukare att göra detsamma. Därefter visar sig kanske ordet få sådan spridning i dagspress m.m att det kan plockas in.

Hälsningar

Kristian”

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...