Direktlänk till inlägg 11 maj 2021
En medlem i Språkförsvarets vänner har idag citerat en debattartikel i SvD in extenso.
Ur Svenska Dagbladet idag:
"Handelshögskolan i Stockholm har nyligen fått en donation på 60 miljoner kronor från stiftelsen The Hans and Barbara Bergstrom Foundation, för att inrätta en professur i ”school effectiveness research”. Stiftelsen är en av de största aktieägarna i företaget som driver skolkoncernen Internationella Engelska Skolan (IES), där Handelshögskolans rektor Lars Strannegård även är styrelseledamot. Enligt ett pressmeddelande från IES ska professuren bedriva forskning på området organisation och ledarskap i skolan och utbildningssektorn.
Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan (SEK) ser uppenbara faror med denna professur och dess uppkomst. Att privata medel finansierar forskning är inte ett problem per se. Viktiga framsteg inom akademin har möjliggjorts tack vare privata donationer till lärosäten, som exempelvis Handelshögskolan. Att näringslivet bekostar forskning på områden som företagsekonomi, nationalekonomi eller marknadsföring för forskningsfälten framåt, och länken mellan forskare och finansiär behöver inte vara kontroversiell.
Det finns dock en överhängande risk att denna professur blir ett tillfälle för IES att använda akademin som ett verktyg för att tjäna sina egna intressen, och legitimera privata aktörers inflytande över skolans organisering. Institutioner som bedriver oberoende forskning bör göra allt för att värna sitt rykte som oberoende, och aldrig hemfalla åt lobbyism. Givet omständigheterna kring school effectiveness-professuren verkar det dessvärre vara just lobbyism som kommer att bedrivas. IES har ett uppenbart intresse av att en viss typ av forskning i skolfrågor bedrivs, där en viss typ av styrform föreskrivs som mest effektiv och lönsam.
Under de senaste tjugo åren har marknadslogiken, genom privata aktörers etablering i välfärden, fått en allt större roll i styrningen av den svenska skolan. Så har inte alltid varit fallet, men numera har marknadsekonomiska principer som fri konkurrens, utslagning och konsumentteori i allt större utsträckning överskuggat skolans grundläggande syfte som samhällsinstitution. Privata aktörers incitament jämfört med kommunala skolor är att ”kunderna” ska hållas nöjda, vinst ska betalas ut till aktieägarna, och om verksamheten inte visar sig lönsam ska den stängas ned. Dessa incitament skiljer sig från det kommunala skolväsendet, där det främsta målet är att alla barn, oavsett uppväxtort och socioekonomisk bakgrund, ska förses med en likvärdig utbildning.
Med den pågående debatten om skolstyrning och vinster i välfärden blir frågan om skolans organisering en politiskt laddad fråga. Genom professuren tillåts en friskolekoncern likt IES använda sig av akademin i syfte att rättfärdiga den egna, omtvistade, verksamheten. I pressmeddelandet från IES betonas hur professuren ska ”bedriva oberoende forskning om skolors ledning och framgångsfaktorer”. Under rådande omständigheter förefaller ett sådant påstående inte trovärdigt. Akademin är fri, förvisso, men här har ämnet tydligt dikterats utifrån finansiärens egenintresse – att cementera marknadslogiken i skolväsendet med hjälp av Handelshögskolans goda forskningsanseende.
Dessutom är professuren, genom stiftelsens indirekta ägarskap i IES, delvis finansierad av skattemedel. Resurser som egentligen skulle gått till grundskolan har genom donationen nu flyttats till högre utbildning.
I slutet av april försvann plötsligt Lars Strannegård från listan över styrelseledamöter på IES:s hemsida. Vi undrar varför.
Privata företag ska inte, och får inte, tillåtas inskränka den akademiska friheten för att gynna sina egna intressen i sakfrågor. I denna situation borde Handelshögskolan inse att inrättandet av school effectiveness-professuren får många att höja på ögonbrynen. Vi i SEK kommer med skarpa ögon följa forskningsresultaten från denna professur.
Styrelsen för Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan:
Shannon Felländer-Tsai
ordförande
Ville Löthén
kassör
Jeffrey Clark
ledamot
Mika Lindgren
ledamot
Hannes Ludvigsson
ledamot
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien. Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...
Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...
Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning. Seminaret er d...
Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...
Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga. En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 |
6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"