Med anledning av den norska nationaldagen 17 maj sände programmet Språket igår ett inslag om det norska språket. Ur programpresentationen:

”Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.

Veckans språkfrågor

Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?

Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”?

Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?

Hur funkar norskans tregenussystem?

Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?

Hur är statusen för nynorskan i Norge?

Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?

Här kan du lyssna på Språksnakk!

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.”

Inslaget kan laddas ner här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...

Jag tycker väldigt mycket om att högläsa. När mina barn var för små för att tillgodogöra sig skriven text, gjorde jag det ofta och med stor glädje. När de blivit läskunniga, fortsatte jag med det under flera år. Jag minns att jag läste David Copperfi...

Dessa svenska verb saknar en direkt motsvarighet på engelska: blunda, gapa, gala, grädda, heta, hinna, jama, orka, palla, råma, trivas, unna, värpa och älga.   En insändarskribent i DN ansåg nyligen obetänksamt att verbet unna borde utmönstras u...