Utbildningspolitik

Skolan måste betona det gemensamma språket mer!

Svensk skola är inte konsekvent ifråga om att betona svenska språkets betydelse för utbildning och arbetsliv, och eleverna kommer att förlora på detta. 

I skolförordningarna (1996:1206, 2003:459 och 2003:306) anges 50 % som ett minimum för undervisning på svenska i grundskolan, på gymnasiet endast svenskämnet, och detta är inte att lägga en tillräcklig grund hos individerna för det gemensamma samhällsspråket, så som det uttrycks i språklagen, antagen av riksdagen 2009. 

Det finns idag både friskolor och kommunala skolor som i stället framhäver engelskan som det viktigaste språket, även i Sverige. Deras lärare anställs många gånger utan tillräcklig utbildning i svenska. Detta ställer till det för elever när de kommer till högre stadier, men också för lärare på senare stadier, som måste börja på en mer grundläggande nivå på svenska.

Jag yrkar på att LR arbetar för att stärka betoningen på att lärare som undervisar i Sverige skall ha betyg i och behärska svenska på minst gymnasienivå, på samma sätt som detta krävs av gymnasieelever för grundläggande behörighet till högskola.

Föreslår förbundsmötet besluta

• att lärare som undervisar i Sverige skall ha betyg i och behärska svenska på minst gymnasienivå, på samma sätt som detta krävs av gymnasieelever för grundläggande behörighet till högskola.

Författat av:

Olle Käll,

Gävle i egenskap av Enskild medlem

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Varför struntar Stockholms stad i språklagen?

På lördagsmorgonen vaknade jag med värk i höger öga. När jag tog mig en titt på ögat i spegeln var det alldeles rött. Jag hoppades att det skulle bli bättre under dagen, men värken bara tilltog. Sjuksköterskan på Vårdguiden rekommenderade mig att åka till Ögonakuten på S:t Eriks Ögonsjukhus på söndagen om inte ögat blev bättre.

På söndagsmorgonen var värken och sticken i ögat outhärdliga, så jag tog bussen till Ögonakuten på  S:t Eriks Ögonsjukhus på Eugeniavägen 12 i Stockholm. Ovanför entrén stod med stora, vita versaler: ”EYE CENTER OF EXCELLENCE”. Vilket utomordentligt fånigt och olämpligt namn på ett ögonsjukhus i Sverige! Vem tar detta namn i sin mun? Det gjorde åtminstone inte sjuksköterskan på Vårdguiden. Denna engelskspråkiga skylt borde förstås omedelbart tas ner och ersättas med en skylt som det står ”S:T ERIKS ÖGONSJUKHUS ” på.

Efter det att en läkare hade undersökt mitt högeröga visade det sig att jag hade drabbats av en  regnbågshinneinflammation. Läkaren skrev ut recept på ögondropparna Cyclogyl och Isopto-Maxidex som jag ska ta under några veckor så att inte irisen växer ihop med pupillen.

När jag lämnade ögonakuten trotsade jag, som den ivriga språkförsvarare jag är, den ihållande smärtan i ögat och tog bland annat foton på alla engelskspråkiga skyltar i omgivningen och alla engelskspråkiga affischer på en svart mur som omringade byggarbetsplatsen ”Forskaren”. Det konstiga är att Stockholms stad tycks ligga bakom affischerna. Varför struntar Stockholms stad i språklagen? Man får i alla fall vara tacksam över att området ska heta ”Forskaren” och inte är ”The Researcher”. Tyvärr har jag sett att området kallas för ”Life Science Center” på nätet och på en affisch på muren. Min åsikt är att alla namngivningar i Sverige ska vara på svenska och inget annat språk. Det borde vara en självklarhet.

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se "Colin Nutley: Därför har jag inte lärt mig svenska” i Femina

Var finns det personliga ansvaret och intresset? Enligt mig har många svenskar felat som har låtit Nutley hållas men han har själv också varit lat/bekväm...

Det finns inga ursäkter efter 50 år - Det är faktiskt ett hån! Jämför med exempelvis Tony Irving som "bara" har bott i Sverige i 25 år.

Sunt förnuft 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag i Dagens Nyheter bemöter Linnea Lindquist i artikeln ”Barbara Bergström har fått några siffror om bakfoten” - en tidigare debattartikel av Barbara Bergström i Dagens Nyheter.  Vi saxar från Linnea Lindquist artikel:

”Barbara Bergström har fått några siffror om bakfoten som vi behöver reda ut.

Det stämmer att Internationella Engelska Skolan har en högre andel elever med utländsk bakgrund än snittet för kommunala skolor. Alla elever med utländsk bakgrund kommer dock inte från samma land. Tidningen Skolvärlden har undersökt detta och sett att bland elever från Afrika är det sex procent av eleverna som går i en friskola. Det är två procent av eleverna från Afghanistan som går i en friskola medan det är 28 procent av eleverna från USA.

Även om IES har många elever med utländsk bakgrund kommer majoriteten av dem från länder med högt Human Development Index. Internationella Engelska Skolan har ett snitt på 74 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning vilket är betydligt högre än snittet på 59 procent för kommunala skolor.

Den segregerande faktorn i svensk skola är andelen elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning och där sticker IES ut. IES sticker ut även när det gäller betygssättningen.

Vi kan ta IES i Täby som för ett par år sedan hade ett betygssnitt för flickorna på 19,7 i musik, en bedrift som inte ens eleverna på Adolf Fredriks musikklasser klarade av. Barbara Bergström har berättat om hur de vände resultaten på sin skola i Järfälla, men utan att berätta att de har bytt ut elevunderlaget. Läsåret 2009/2010 hade skolan 57 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 53 procent elever med utländsk bakgrund. Läsåret 2020/2021 hade elevunderlaget ändrats till 81 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning och 31 procent elever med utländsk bakgrund.

På IES i Kista är det hög avvikelse mellan resultatet på nationella provet och betygen i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Avvikelsen är 74,3 procent i matematik, 41 procent i svenska och 43,5 procent i svenska som andraspråk. Det betyder att en hög andel av eleverna har fått högre betyg i ämnet än vad resultatet på nationella provet visade.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Magnus Uggla - Jag och min far 

Söndagens svenskspråkiga dikt

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

och något alldeles oväntat sker

Världen förändrar sig varje dag

men ibland blir den aldrig detsamma mer

Alf Henriksson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste med stor behållning Sven-Eric Liedmans svar till Barbara Bergström i friskoledebatten. Sven-Erik Liedman svarar Barbara Bergström i skoldebatten - DN.SE Liedman har fullkomligt rätt då han drar paralleller mellan IES och kolonisation: Att undervisas på ett främmande språk innebär per automatik en slags kolonisation.

Det sänder signaler om att det egna språket inte duger. I forna kolonier skedde införandet av det främmande språket med tvång medan det i Sverige sker med våra folkvaldas goda minne. Frågan är varför just svenska politiker tillåter dessa fullt skattefinaniserade språkbytesskolor när inget annat land gör det – inte ett enda!?

Det finns en enorm övertro på engelska i Sverige men faktum är att vi ligger i absolut världstopp vad gäller engelskkunskaper även vid traditionell undervisning. Det räcker mer än väl. Nu är det vårt eget språk som vi fokusera på och då inte bara visavi engelskan utan även med tanke på integrationen.

Vi har också en språklag att förhålla oss till Språklag (2009:600) Svensk författningssamling 2009:2009:600 - Riksdagen och extra illa rimmar språkbytesskolornas blotta existens med paragrafen om att "Det allmänna", det vill säga skattefinaniserad verksamhet som skolan, har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Vår språklag slår även fast att svenska är huvudspråk i Sverige, samhällets gemensamma språk och att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden. Nu är det upp till bevis för våra folkvalda: 2022 års val närmar sig med stormsteg. Det är dags att omsätta vår demokratiskt klubbade språklag i praktiken. Allt annat är odemokratiskt!

Svenska språket mår givetvis bäst genom att användas - så även inom utbildningen.

Per-Owe Albinsson, medlem av Språkförsvarets styrelse

Reklam på engelska överallt i Stockholm och Sverige (referens Språkförsvarets blogg den 22/10-2021). Håller som vanligt helt med språkförsvarare Christina Johansson, Stockholm. Ja, det är mycket tröttsamt, trist och löjligt, tycker jag. Rena rama löjan. Ska man skratta eller gråta, det är frågan.

Varför så mycket engelska/svengelska? Alltför många vill antagligen imponera med sina inbillade engelskkunskaper? Samtidigt vill man kanske också dölja sina bristfälliga (?) svenskkunskaper? Ännu mer engelska/svengelska i Stockholm än här nere i Skåne, tror jag. Även om vi också har en hel del här i Skåne. Många yngre (oftast s.k "juppies") stockholmare uttalar många gånger det tyska bilmärket BMW på engelska, dvs. (bi em dublju).

Har faktiskt även hört det på radio och TV. Det var framförallt på modet kring 2014/15. Men förekommer fortfarande. De tror nämligen att BMW är ett amerikanskt bilmärke. De har ju sett bilen i amerikanska/brittiska filmer, inkl. James Bond.

Hade för några år sedan ett intressant samtal och kontakt med Tysklands kulturattaché vid ambassaden i Stockholm. Först trodde han inte riktigt på mig om amerikanskt uttal på BMW. Kort därefter råkade han själv höra den amerikanska "BMW-uttalsvarianten" ute på staden, Stockholm. Han blev chockad! Vår diskussion fortsatte. Vi bör nog istället ingå i en union med USA, Storbritannien och Kanada än i EU?

C-G Pernbring,

som själv kör tyska BMW, uttalar det alltid på svenska/tyska.Det är ju mer eller mindre samma uttal. Enkelt och logiskt!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

P-O Albinsson, Bo Alvberger och C-G Pernbring, samtliga medlemmar av Språkförsvaret, har tidigare skrivit ett antal insändare om Internationella Engelska Skolan (IES):  "Ska engelska bli vårt officiella språk?" den 21/6 och "Varför skattefinansierade språkbyteskolor?" den 18/7 (båda i NST) samt "Nyttigare för elever att bli undervisade på svenska” den 4/8 i HD. Därefter uppmanade de den 13/8 kommunalrådet Robin Holmberg, Ängelholm, än en gång att besvara några frågor om Internationella engelska skolan/IES och om friskolor i allmänhet i lokalpressen. Robin Holmberg besvarade aldrig deras frågor i lokalpressen utan skickade i stället ett brev till de tre skribenterna.

Kommunalråd Holmberg/RH tackade för deras brev och svarade sedan på följande frågor i brevet:

”1.  Att engelska är huvudspråk på "språkbytesskolan" Internationella engelska skolan/IES?

RH: Jag har ingen direkt åsikt i denna fråga. IES är tvåspråkig och har hälften av verksamheten på svenska och andra hälften på engelska. Eftersom det är fritt att söka sig till en friskola, och därmed acceptera den inriktning med vilken skolan bedriver sin undervisning, får varje elev och dess vårdnadshavare själva bedöma om IES profil är önskvärd eller ej. I grunden ser jag ingen skillnad mellan en friskola som bedriver sin undervisning med inriktning på engelska språket eller med till exempel fotboll. Det senare har jag förstått att åtminstone att en av er tycker verkar intressant.

2.  Ska vi så småningom införa engelska som officiellt språk?

RH: Irrelevant fråga. Svenska är huvudspråk i Sverige och ska så förbli. Att barn och unga vill lära sig fler språk tycker jag dock är mycket positivt.

3.  Att IES är en fullt skattefinansierad friskola via skolpengen (borde inte IES och friskolor generellt finansieras via skolavgifter via föräldrarna)?

RH: Jag anser att det svenska systemet med finansiering genom skolpengen ger alla barn och deras föräldrar möjlighet att välja skola, inte bara de välbemedlade.

I ett system med skolavgifter kommer det att finnas barn som vill byta skola - av många olika anledningar- som inte kommer att kunna göra det för att deras föräldrar inte har råd med avgiften. Om det är så att det finns synpunkter på hur systemet med skolpeng är uppbyggt får det systemet justeras.

Jag kan tycka att vissa saker behöver förändras för att få fokus på rätt frågor i skoldebatten. Nuvarande system infördes som bekant i början av 1990-talet och det har skett minimalt med ändringar. Om det funnits politisk vilja att förändra nuvarande regelverk inom skolan hade det varit fullt möjligt att göra det.

Jag konstaterar att så inte skett.

4.  Hur ser du som vald representant för oss skattebetalare på att delar av skolbudgeten försvinner till aktieägare utomlands?

RH: Jag har inga direkta synpunkter på dessa. Så länge skolorna lever upp till Skolinspektionens och Skolverkets regelverk och bedriver omtyckta och välfungerande verksamheter så har jag inga synpunkter hur skolorna ägs.

5.  Hur väl anser kommunalrådet Holmberg att IES verksamhet rimmar med språklagens tydliga skrivning att svenska är och ska vara officiellt huvudspråk i Sverige, att svenska är samhällets gemensamma språk, som ska kunna användas inom alla samhällsområden?

RH: Jag ser ingen konflikt med lagstiftningen på det sätt som ni antyder. IES verksamhet är som jag tidigare nämnt tvåspråkig med hälften av lektionerna på svenska och andra hälften på engelska. IES erbjuder också s.k moderna språk, likt andra skolor.

Jag tycker det är positivt att de elever som vill kan få gå i en skola med fokus på språk. 

Ängelholm 6 september 2021.

Robin Holmberg

Kommunalstyrelsens ordförande”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)