(Texten publicerades av programmet Språket den 28/3 på internet)

Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om bland annat de nya uttalen av ö- och ä-ljuden som verkar sprida sig.

-Har ni lagt märke till förändringen i uttalet av vokalen ö, undrar en lyssnare. Och han är inte ensam om att notera denna förändring, som också drabbat bokstaven ä.

Lars-Gunnar Andersson reder ut de olika ö- och ä-ljuden. I sammanfattning:vi har ett ö-ljud som uppträder i ex vis öga; ett annat framför r-ljud, ex vis öra. Brevskrivaren har lagt märke till att ”r-ö-ljudet” numera också uppträder i ord som ”höger”. Det bakre, öppnare r-ljudet sprider sig, kanske snabbare nu än tidigare under de 20-30 år som fenomenet observerats. Lars-Gunnar Andersson tror det är svårt att ”bekämpa” det nya uttalet, som brevskrivaren själv vill göra. Om det traditionella ö-uttalet betraktas som löjligt av ungdomar, kommer man inte att lyckas!

En annan lyssnare noterar ett brett ä-ljud i ord som ”vääder”.
-Det gamla mönstret, med öppnare ö och ä framför r-ljud, finns i standardspråket och i de flesta dialekter. I det öppnare ljudet är munnen lite öppnare och tungan lite lägre. I Västergötland och angränsande områden som Värmland har man det främre ö-et i alla ord; öga och öra får samma främre ljud. I Östergötland däremot uppträder det bakre ö–ljudet i alla ord: samma bakre ö-ljud i  öra och öga. Det som hänt, är att det östgötska mönstret spridit sig till ex vis Sörmland där det under en stor del av 1900-talet funnits en tendens till ett öppnare ö-ljud. Detta uttal har fastnat i ungdomsspråket i Stockholm och andra storstäder.

Det finns också dialekter där det är svårare att avgöra om man använder ett främre eller bakre ö-ljud. På www.swedia.nu kan man lyssna på både äldre och yngre talare av över hundra svenska dialekter och själv bilda sig en uppfattning om ö- och ä-ljudens fördelning!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.   Stemningen var g...

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en uppl...

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.   Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika sp...

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk ...

Publisert: 15. mai 2025 18. juni frå kl. 10 til 11 inviterer Språkrådet, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse og Termportalen ved Universitetet Bergen til nettseminar om språk og utdanningskvalitet i høgare utdanning.   Seminaret er d...