(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det här seminariet har undgått oss, men vi kan åtminstone berätta att det har ägt rum. Texten är hämtad härifrån:

Nordiskt språkseminarium: Kan smarta appar öka språkförståelsen i Norden?

Hur kan tekniska lösningar bidra till ökad nordisk språkförståelse? Kan smarta appar öka ungas intresse för de nordiska språken? Vilken roll spelar engelskan för trenden minskade kunskaperna i grannländernas språk hos unga? Den 27 juni arrangeras ett spännande nordiskt språkseminarium i Reykjavik som även direktsänds digitalt.

Språkförståelse i Norden är ett ofta debatterat ämne i det nordiska samarbetet och många gånger handlar det om den skandinaviska språkförståelse. Måndag den 27 juni bjuder Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur i samarbete med Föreningen Norden på Island in till ett språkseminarium med fokus på hur man också kan främja internordisk kommunikation.

Arrangemanget äger rum i Veröld – hús Vigdísar, "Vigdís Finnbogadóttir Institute of Foreign Language" vid Islands universitet och det är också möjligt att följa med på distans då eventet sänd direkt online.

Tekniska lösningar och konkreta exempel

Ömsesidig språkförståelse underlättar rörligheten mellan de nordiska länder och stärker banden ländernas invånare. Med utgångspunkt i den utmaning med en minskad nordisk språkförståelse som de senaste årens rapporter och debatter har uppmärksammat är seminariet uppdelat två delar: Språklig produktion i Norden och Språkteknologiska hjälpmedel. 

I dag kan man använda sin telefon till att översätta både tal och skrift mitt i handlingen, nästan simultant så en central fråga är om telefonen fortsatt kommer att vara vårt främsta dagliga verktyg i språkkommunikation om 10 år? Andra frågeställningar på seminariet handlar bland annat om hur teknologin kan användas för att öka ungas intresse för de skandinaviska språken? Både i undervisningen och andra sammanhang. Och, finns det hopp för en riktig nordisk språkförståelse eller kommer vi alla att prata engelska med varandra i framtiden? 

Se programmet här

Forskare, politiker, lärare, språkexperter och Nordplussare

På scenen i Veröld presenteras en rad nordiska forskare, politiker, lärare, språkexperter, elever och Nordplussare sina erfarenheter och perspektiv på de utmaningar och möjligheter som framtiden erbjuder för det nordiska språksamarbetet och språkförståelsen. Det är möjligt för deltagarna att ställa frågor.  

Deltagare:

• Camilla Gunell, ordförande i Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur 
• Viktor Ingi Lorange, ordförande i Ung norræn, Föreningen Norden Islands ungdomsförbund
• Auður Hauksdóttir, professor i danska, Islands universitet
• Mikael Hiltunen, Svenska Nu
• Atli Geir Halldórsson, tidigare folkhögskoleelev i Danmark och Nordplus-stipendiat 
• Ragnheiður Helga Þórarinsdóttir, Föreningen Norden Island och tidigare avdelningschef vid utbildningsdepartementet Island 
• Kolbrún Friðriksdóttir, adjunkt i isländska som andraspråk vid Islands universitet och har forskat om s.k CALL (Computer Assisted Language Learning)
• Dagbjört J Þorsteinsdóttir, grundskollärare sedan 25 år. Undervisar i danska på Norðlingaskoli
• Jón Yngvi Jóhannsson, moderator

Seminariet genomförs på skandinaviska, finska och isländska och tolkning görs till samma språk.  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Dagens Nyheters Namn och Nytt-sektion redovisar T Wadman fler upphittade djuriska uttryck:

Binär, björntjänst, getöga, hundväder, kolugn, kråkspark, latoxe, maska, norrbagge, rocka, rugguggla, rävspel, sejdel, smilfink, soppatorsk, valfläsk och åla.

Se också Djuriska uttryck!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Se denna intervju! Bra där - ett litet diplom från Språkförsvaret kanske?

(Detta inlägg riktar sig först och främst till andra blogginnehavare på Bloggplatsen)

Just nu har Språkförsvarets nätdagbok tekniska problem. De är av två slag:

1. När webbansvarig ska kommentera inlägg, dyker det upp ett felmeddelande: "Din IP-adress är tillfälligt svartlistad pga misstänkt spam!". Det gäller även andra bloggar på Bloggplatsen. En medlem i Språkförsvaret har också rapporterat att hon inte kan lägga in kommentarer.

2. Räknaren fungerar inte som den ska. Två funktioner är utslagna; den ena registrerar unika besökare och den andra sidvisningar. Bara funktionen "Trafikkällor" fungerar.

3. Det måste vara fråga om buggar. Finns det något sätt att kontakta dem som administrerar Bloggplatsen?

4. Den som vet något om detta, skriv i så fall till sprakforsvaret (snabel-a) yahoo.se. Tacksam för svar!

Webbansvarig

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...på svenska!

Också språkförsvarare 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Lasse Berghagen - En kväll i juni

Söndagens svenskspråkiga dikt

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Även danskar har fått höra att engelska är så mycket ordrikare än danska, men i grund och botten faller detta påstående bara tillbaka på det faktum att engelska ordböcker är omfångsrikare än danska (något som egentligen kan vara en upplagefråga). En skribent på Videnskab.dk bemöter detta påstående i artikeln Engelska har knappast fler ord än danska från 2012 och hänvisar bland annat till Svenska Akademiens ordbok:

Svensk ordbog bliver tykkere end engelsk

Oxford English Dictionary indeholder ifølge eget udsagn over 600.000 ord. Den største og ældste danske ordbog ’Ordbog over det danske sprog’ kan byde på omkring 220.000 ord, mens ’Den Danske Ordbog’ kun har i omkanten af 100.000 ord.

Hvis man alligevel insisterer på at stille tykkelsen af ordbøger over for hinanden, må vi skue mod vores svenske naboer for en brugbar sammenligning.

I Sverige har man siden 1898 udgivet ’Svenska Akademiens ordbok’, der i sit 34. bind er nået et godt stykke ind i bogstavet T. Opslagsværket indeholder pt. mere end 470.000 ord. Inden vores svenske naboer får sneglet sig færdige, vil de formentlig passere de 600.000 ord, og kan dermed måle sig med den største engelske ordbog.

”Dansk og svensk er meget nært beslægtede. Hvis du lavede en dansk opgørelse som den svenske, ville du formentlig ende med samme antal ord. Med andre ord vil den tykkeste engelske og danske ordbog sandsynligvis indeholde omtrent samme antal ord, hvis de bruger samme optagelseskriterier,” forklarer Mathias Hedetoft.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)