I en artikel i Skolvärlden rapporterar Lars Öhman om det utbredda fenomenet glädjebetyg:

”När Skolinspektionen nyligen granskade 30 skolhuvudmän framkom att över hälften av skolorna inte gör tillräckligt för att komma till rätta med glädjebetyg. Samtliga huvudmän, däribland IES, ansvarar för minst en skola där slutbetygen under en femårsperiod var väsentligt högre än på de nationella proven.

Flera lärare på IES i Kista och Huddinge som SVT varit i kontakt med säger att man pressats att sätta höga betyg av både skolledning och elever. Lärarna berättar också om att elever fått tillåtelse att använda mobiltelefoner och läroböcker i provsammanhang.”

Och vidare:

”I sin granskning noterar SVT att IES Kista, 2019, gav 74 procent av eleverna i åk 9 ett högre slutbetyg i matematik än vad eleverna fått på nationella provet. Annakarin Johansson Sandman förklarar att skolan arbetat med att jämna ut skillnaden:

– Det är oerhört viktigt för oss att betygsättningen sker på ett korrekt sätt och att betyget på nationella provet speglas i slutbetygen.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)