Häromdagen fanns en insändare i Norrtelje Tidning som välkomnade IES till Norrtälje. Jag menar att artikeln inte innehåller något sakinnehåll som tål en närmare granskning.

Jag benar upp insändaren om hur positivt det är med en IES-etablering steg för steg.

Påstående: "Konkurrens i utbildningssystemet kan vara positivt ... "

Konkurrens är positivt om det sker på lika villkor. Det gör det inte idag, då friskolor för det första inte har något utbudsansvar, och för det andra själva bestämmer klassernas storlek. Låt oss säga att det finns 80 elever som börjar ett visst år. Friskolan förser sig med 32, och lämnar den kommunala med det hopplösa talet 48; detta ger två för små klasser ur ekonomisk synpunkt, eller en för stor ur pedagogisk. Läs mer här: Skolpengen är orättvis mot kommunala skolor, Rektor Linnéa.

Påstående "... och ger föräldrar och elever fler alternativ..." 

IES har ingen alternativ pedagogik, mer än undervisning på ofta undermålig svenska (IES Sigtuna håller invigning av examen, Sigtuna bland våra skolor). Vad är huvudcitat? Och hur kan ett tal reflektera? Engelskan ligger på marginellt högre nivå än när vi sextiotalister slog på en plastgitarr och sjöng "shlaffsju jä jä jä"(se Aftonbladetartikel). Alternativet nyttjas främst av högutbildade, som ser en chans att slippa pöbeln, patrasket, packet, plebejerna och populasen (samma artikel igen hos Rektor Linnéa). Så det var alltså pudelns kärna, som Faust sade ...

Påstående: "Det är viktigt att komma ihåg att vi inte lever i en kommunistisk stat" 

Svar: Ett land har offentligt finansierade skolor med obegränsat vinstuttag: Sverige. Resten av världen är alltså, med moderat synsätt, kommunistisk.

Påstående: "Privata skolor har ofta olika inriktningar". 

Svar: Sant. Det gäller Montessori, Waldorf och en massa olika varianter. Det gäller dock inte IES, som är fixerade vid engelskspråkig undervisning, till ungdomar i ett land där vi redan är bland de bästa i världen, tillsammans med övriga Skandinavien och Nederländerna. Min första träff på "best non-native Engslish spekakers in the world", på Babbel.com, placerade svenskarna som tvåa, efter just Nederländerna. Att undervisa till exempel matematik på engelska, gör dock ingen nytta, och det kan rentav göra skada för elevernas ämnes- och svenskakunskaper. (Skolverket, Rapportserie, 2018, engelskspråkig undervisning).

Påstående: " ... IES kostar inte mer än elevpengen ...". Ren lögn. Så länge skolornas ansvar är olika, och när friskolan fyllt sina platser, har kommunen ansvar för resten. Och så länge kostnaderna till största delen är fasta, men intäkten är rörlig, kommer friskolan - IES eller vilken som helst - att optimera antalet. Om sedan den kommunala skolan går back, kräver friskolan ersättning i efterhand ("Friskolor kräver miljonbelopp när kommunala skolor går med underskott", DN 3/10). Idag sitter man i den rävsaxen i Sundbyberg, som gjorde misstaget att bjuda in Academedia. Men om den kommunala skolan har överskott, kommer friskolan inte att bli återbetalningsskyldig.  Klave så vinner IES - krona så förlorar kommunen.

Men vill man ha en gökunge i boet, bjuda in räven till hönsgården (eller vilken klyscha man nu vill använda), då är IES ett ypperligt val. Men ni kunde åtminstone vara ärliga med varför ni vill ha dem i kommunen. Omtanke om skolverksamheten i dess helhet är det definitivt inte.

Benny Bollnäs

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Linnea Lindquist skrev på Twitter igår:

”Grattis Järfälla till att ni ev får expansion av den värsta skojarkoncernen. Ni kommer väl ihåg hur Barbara skröt om hur de vänt skolan i Järfälla. När man granskar siffrorna är det tydligt att de bytt ut elevunderlaget.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anna Sörelius Nordenborg, VD Internationella Engelska Skolan, bemötte igår Lisa Magnussons artikel i Dagens Nyheter. I sin replik gör Anna Sörelius Nordenborg ett litet medgivande:

”En sak har dock Magnusson rätt i. Tack vare den skarpa mediala belysningen har vi fått hjälp att identifiera ett par språkliga missar på våra hemsidor och sociala medier. Det är givetvis inte bra med språkgrodor! En skolorganisation med högt ställda ambitioner vad gäller språkundervisning och som har höga förväntningar på sina elever kan inte tillåta sig att slarva med språket i sin egen kommunikation. Vi ser nu över våra rutiner för detta för att minska risken för att det händer igen.”

Ett par språkliga missar? Det är nog lite fler än ett par. Det räcker att läsa Språkförsvarets artiklar för att se att de är fler än ett par. Dessutom har Språkförsvaret inte tömt sitt lager av upphittade språkliga missar än.

Det krävdes tydligen ”en skarp medial belysning” för att IES skulle bli varse felen. Detta trots att IES enligt egen utsago har anställt ”världens bästa lärare”!

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Observatör